Inläst: Vilka är det som ska försvara Sverige?

Medverkande: Nathalie Rothschild (Inläsare), Peter Bäckström (Expert)

Ungdomar från starka socioekonomiska hem gör värnplikten.🕓00:00:00 - 00:00:18

Programmet inleds med att presentera ämnet för dagen: en ny studie visar att ungdomar från framförallt socioekonomiskt starka hem oftare gör värnplikten i Sverige. Detta sätter tonen för en diskussion om representationen inom det svenska försvaret.

Berättarens egna iakttagelser om värnpliktigas bakgrund.🕓00:00:18 - 00:00:42

Berättaren delar med sig av egna iakttagelser från besök på militära förband samt från diskussioner med sin 20-årige son, som nyligen gjort värnplikten. Båda har noterat en tydlig "medelklassifiering" bland dagens värnpliktiga soldater och sjömän på 2020-talet.

Klasskillnader bland värnpliktiga tydliggörs.🕓00:00:42 - 00:00:53

För att illustrera den upplevda medelklassifieringen används metaforen att dagens värnpliktiga snarare utstrålar "Lidingö än Rosengård" och "Täby än Husby". Detta belyser en tydlig socioekonomisk skevhet i rekryteringen till Försvarsmakten.

Historisk bakgrund och representativitet.🕓00:00:53 - 00:01:18

Fram till kalla krigets slut gjorde nästan alla män värnplikten, vilket innebar att de representerade den manliga befolkningen i stort. Idag är det dock bara en bråkdel av en åldersklass som gör värnplikten, och denna grupp är högst osannolikt representativ för befolkningen. Snarare verkar det vara ovanligt friska och högpresterande ungdomar som uppvisar mest försvarsvilja.

Ny forskning bekräftar socioekonomiska mönster.🕓00:01:18 - 00:01:30

Nya forskningsresultat bekräftar de tidigare anekdotiska intrycken om värnpliktigas socioekonomiska bakgrund. Det finns ett tydligt samband mellan inskrivning till värnplikt och socioekonomisk status.

Samband mellan föräldrars utbildning och värnplikt.🕓00:01:30 - 00:01:50

Studien visar att ju högre utbildning föräldrarna har, desto vanligare är det att barnen blir uttagna till värnplikt. Ungdomar från socioekonomiskt starka områden är tydligt överrepresenterade bland dem som faktiskt gör värnplikten.

Målkonflikt i urvalsprocessen för värnplikt.🕓00:01:50 - 00:02:05

Urvalet till värnplikten präglas av en inneboende målkonflikt. Å ena sidan vill man rekrytera de bäst lämpade individerna, men å andra sidan strävar man efter en så bred representation av det svenska samhället som möjligt. Dessa två mål går inte riktigt ihop.

Demografi bland de värnpliktiga från kullen 2005.🕓00:02:05 - 00:02:22

Av de cirka 100 000 ungdomar födda 2005 var det 7 000 som togs ut till värnplikt. Dessa utgör ett urval av de som både är bäst lämpade och mest motiverade. Detta handlar framförallt om unga män med högutbildade föräldrar.

Statistik: Starkt samband mellan föräldrautbildning och värnplikt.🕓00:02:22 - 00:03:04

En studie baserad på registerdata från nästan 500 000 ungdomar från 2000-2004 visar tydliga mönster. Andelen värnpliktiga med högutbildade föräldrar ökar markant genom urvalsprocessen, från 42% i hela gruppen till 58% bland de som ryckte in. Föräldrar med forskarutbildning har över tio gånger högre sannolikhet att deras barn gör värnplikt jämfört med dem med bara förgymnasial utbildning.

Föräldrars lönenivå och ekonomiskt bistånd.🕓00:03:04 - 00:03:21

Mönstret är lika tydligt när det gäller föräldrarnas lönenivå; ju högre inkomster i hemmet, desto högre sannolikhet att barnet gör värnplikt. Samtidigt är hushåll som mottagit ekonomiskt bistånd eller där någon förälder är arbetslös kraftigt underrepresenterade bland de värnpliktiga.

Den typiske värnpliktige: skolbetyg och bakgrund.🕓00:03:21 - 00:03:43

De som gör värnplikt har dessutom skolbetyg över genomsnittet. De med utländsk bakgrund, särskilt andra generationens invandrare, utgör en mindre grupp bland de värnpliktiga. Bilden av den värnpliktige som sonen från ett skötsamt medelklasshem är därmed mycket tydlig.

Forskaren Peter Bäckström om värnpliktigas profil.🕓00:03:43 - 00:03:57

Peter Bäckström, nationalekonom och forskare vid FOI samt författare till rapporten "Vem får försvara Sverige?", bekräftar detta. Han beskriver den värnpliktige som en kraftigt selekterad grupp som är extra friska, dugliga och har hög kognitiv förmåga.

Värnplikten som beskattning eller privilegium.🕓00:03:57 - 00:04:20

Peter Bäckström diskuterar om värnplikten kan ses som en form av beskattning på grund av det statliga tvånget, där vissa betalar mer och riskerar sina liv. Å andra sidan kan värnplikten även betraktas som ett privilegium och en merit som kan ge fördelar.

Politisk fråga med ny kunskap.🕓00:04:20 - 00:04:29

Han betonar att vilka som ska göra värnplikten i grunden är en politisk fråga. Tack vare den nya forskningen vet vi nu mer om vilka som verkligen gör värnplikten i Sverige.