I sitt tal i Sveriges riksdag fördömer Irans Kronprins Reza Pahlavi den Islamiska republikens brutala förtryck av sitt eget folk och dess destabiliserande roll i regionen, inklusive infiltration i Sverige. Han uppmanar demokratiska nationer att aktivt stödja det iranska folkets kamp för frihet och en demokratisk övergång, genom att bland annat inte legitimera regimen, kräva stopp för avrättningar och hjälpa till att bygga upp ett framtida civilsamhälle och politiska partier.
Medverkande: Reza Pahlavi (Kronprins i exil), Moderator (Programledare), Rashid Far (Riksdagsledamot), Peter Östman (Ordförande, Kristdemokratiska parlamentariska gruppen i Finlands riksdag), Mikail Oscars (Riksdagsledamot), Jacob Risberg (Riksdagsledamot), Josef Idin (Riksdagsledamot), Marcus Wiechel (Riksdagsledamot), Magnus Jacobson (Riksdagsledamot), Hanif Bali (Tidigare riksdagsledamot)
Inledning och välkomnande av Kronprins Reza Pahlavi
Programmet inleds med att Kronprins Reza Pahlavi välkomnas till Sveriges riksdag för att hålla ett tal. Han tackar de närvarande riksdagsledamöterna för inbjudan.
Irans kamp för frihet och nationell uppgörelse
Reza Pahlavi inleder sitt tal med att betona att han talar om det iranska folket som kämpar för frihet. Han beskriver situationen i Iran som en nationell uppgörelse mellan en civilisation och en hänsynslös regim som ockuperat landet i nästan ett halvt sekel. Regimen har agerat som ett revolutionärt företag, exporterat instabilitet och undergrävt grannländers suveränitet.
Regimens brutalitet och Irans uppror
Han förklarar att striden i Iran inte längre handlar om reformatorer mot hårdföra, utan om ockupation och befrielse. Det är ett generationsuppror, det mest djupgående sedan 1979, som förenar olika samhällsgrupper i kravet att regimen förlorat sin legitimitet. Regimen svarar med tystnad, internetblockering och våld mot obeväpnade medborgare, vilket lett till hjärtskärande förluster.
Vittnesmål om regimens massakrer
Pahlavi lyfter fram specifika fall av offer, som brandmannen Hammed Mahavi och studenten Sino Kazmi, som sköts ihjäl för att de försökte rädda liv eller kämpade för värdighet. Han nämner också sjuksköterskan Mansur Daddy och läraren Beerus Mansuri som sköts fredligt protesterande, och bioteknikstudenten Nein Adimi som dog i sin fars armar. Han betonar att siffran över 40 000 dödade inte bara är statistik.
Irans krig mot sitt eget folk och omvärldens tystnad
Trots media som talar om vapenvila, har det inte funnits någon vapenvila i Islamiska republikens krig mot sitt eget folk. Regimens ligister och terrorister trakasserar och mördar oskyldiga iranier dagligen. Han uppmanar omvärlden att fokusera på detta krig, inte de som skapas i västerländska tidningsrubriker. Det iranska folket fortsätter att göra motstånd med obrytbar vilja.
Regimen närmare kollaps, krav på frihet
Reza Pahlavi hävdar att den Islamiska republiken är närmare kollaps än någonsin sedan 1979. Det iranska folket kommer aldrig att acceptera en ompaketerad version av regimen; för mycket blod har spillts. Kravet är inte en vänligare fångvaktare, utan frihet.
Irans revolution avgörs av folket
Han betonar att revolutionens utfall kommer att avgöras av det iranska folket själva, inte av yttre krafter eller militära operationer. Lejon- och solrevolutionen, tänd av folkets mod och blod, kan inte släckas av regimberäkningar, diplomatisk manöver eller militärt resultat. Oavsett om regimen faller nu eller senare, kommer revolutionen att fortsätta tills den är fullbordad.
Europas ambivalens och Sveriges ansvar
Pahlavi uttrycker besvikelse över Europas ambivalens och oförmåga att se verkligheten i Iran, samt dess brådska att engagera sig med den kriminella regimen. Han kritiserar att Europa blidkat och stärkt terrorregimen i årtionden. Han hoppas att den svenska regeringen kommer att pressa EU och andra länder att stå med Irans folk i deras kamp för frihet.
Iranska regimens hot mot svensk säkerhet
Han framhåller att situationen är en säkerhetsnödsituation på svensk mark. Säkerhetspolisen har bekräftat att Islamiska republiken Iran opererar i Sverige genom kriminella nätverk, utför hot och våldshandlingar mot judiska samfund, iranska dissidenter och svenska medborgare. Dessa nätverk är inbäddade i det svenska samhället och utgör ett stort internt hot.
Kritik mot Sveriges agerande och gisslandiplomati
Pahlavi kritiserar Sveriges beslut att återföra Hamid Nuri till Teheran, där han fick ett hjältemottagande, medan Dr. Ahmed Resojali fortsätter att lida i regimens tortyrkammare. Han menar att sådana beslut stärker regimen att ta fler gisslan och begå fler brott. Han citerar en fransk senator som menade att regeringar blivit gisslan för sina gisslan, men att de fortfarande har ett val att inte ge efter för utpressning.
Irans roll i Rysslands krig och gemensam utmaning
Han kopplar samman Sveriges Natomedlemskap med hotet från Ryssland. Pahlavi påpekar att Islamiska republiken inte är en åskådare till Rysslands krig, utan levererar drönare och missilteknik till Moskva. Han menar att det ryska hotet mot Europa och Islamiska republikens hot mot Europa är två manifestationer av en enda utmaning, och att kollektivt försvar inte bara är militärt utan också politiskt, ekonomiskt och moraliskt.
Framtida möjligheter för ett demokratiskt Iran och Sverige
Han ser framtida möjligheter för en stark relation mellan ett demokratiskt Iran och Sverige, med djupa historiska rötter. Ett demokratiskt Iran skulle förändra säkerhetskalkylen för hela regionen, avveckla proxynätverk i Sverige, avsluta gisslandiplomati, samarbeta kring underrättelsetjänster och stoppa stöd till Rysslands krigsmaskin. Sverige, med sin expertis inom IT, försvar, ingenjörskonst och kultur, skulle vara en naturlig partner i ett återuppbyggande Iran.
Pahlavis roll i demokratisk övergång och plan för framtiden
Reza Pahlavi bekräftar sitt åtagande att fungera som en enande nationell figur, inte en partisk, för att underlätta stabilitet och en fredlig övergång till demokratiskt styre. Han har tillsammans med experter utvecklat ett detaljerat övergångsramverk, 'Iran Prosperity Project', för att säkerställa institutionell kontinuitet och snabb nationell återhämtning efter regimens slut. Sprickor fördjupas inom statsapparaten där anställda vägrar order att delta i våld.
Uppmaning till demokratiska världen att agera
Han avslutar med att konstatera att det iranska folket inte ber om att omvärlden ska utkämpa deras revolution, utan ber om att inte legitimera eller stärka förtryckarna. Han betonar att neutralitet i detta historiska ögonblick är ett beslut om medverkan. Han uppmanar den demokratiska världen, särskilt Europa, att stå med det fria folket. Framtida generationer kommer att bedöma handlingar, inte uttalanden, och en dag när Iran är fritt kommer Sverige att ha stått med dem.
Frågestund inleds
Efter talet inleder en moderator en frågestund där riksdagsledamöter får möjlighet att ställa frågor till Kronprins Reza Pahlavi. Den första att ställa en fråga är riksdagsledamot Rashid Far.
Rashid Fars fråga: Stöd till diasporan och praktiska strategier
Rashid Far från Sverigedemokraterna välkomnar Kronprinsen och ställer en fråga om hur Irans folk och diasporan i exil, särskilt i Europa och Sverige, kan agera effektivt för att förändra situationen. Han refererar till Pahlavis uppmaning att inte kasta regimen en livlina och att inte kasta det iranska folket under bussen.
Pahlavis svar: Diasporans roll och konkreta åtgärder för förändring
Pahlavi betonar diasporans avgörande roll i att upprätthålla informationsflödet från Iran, särskilt under internetblockeringar. Han menar att det är en kritisk tidpunkt för slutgiltig förändring då regimen försvagats. Han uppmanar det internationella samfundet att klassificera IRGC som en terroristorganisation, sätta press på diplomater, fokusera på internettillgång, kräva stopp för avrättningar och frigivning av politiska fångar.
Peter Östmans fråga: Hopp om regimskifte och inbjudan till Finland
Peter Östman, ordförande för Kristdemokratiska parlamentariska gruppen i Finlands riksdag, frågar om Pahlavis hopp och vision för ett regimskifte fortfarande är lika starkt, eller till och med starkare, efter den senaste tidens händelser. Han frågar också om Kronprinsen skulle överväga att besöka Finland om han blev inbjuden.
Pahlavis svar: Stärkt hopp och vilja att besöka Finland
Reza Pahlavi svarar att hoppet är starkare, uppmuntrat av det iranska folkets uppoffring och mod, samt den globala diasporans demonstrationer. Han bekräftar att han absolut skulle vilja besöka Finland, trots regimens gisslandiplomati som han menar att världen inte får ge efter för. Han hoppas att demokratiska regeringar kommer att backa upp Irans folk.
Mikail Oscars fråga: Sveriges ledande roll i EU-politiken
Mikail Oscars från Sveriges riksdag välkomnar Pahlavi och frågar hur Sverige kan ta ledningen genom att stå med det iranska folket och föra en politik inom EU mot regimens förtryck och för frihet i Iran.
Pahlavis svar: Iran som allierad och nödvändigheten av regimfall
Pahlavi menar att Sverige och Europa måste se det iranska folket som sina naturliga allierade, inte regimen. Han liknar situationen vid Frankrikes befrielse under andra världskriget och ser en intervention som en befrielseakt. Han betonar att regimen måste försvinna för att eliminera hot som kärnvapen, terrorism och stöd till Ryssland. Detta är den snabbaste och minst dödliga vägen för att säkerställa säkerhet och stabilitet, då ett stabilt demokratiskt alternativ redan finns.
Jacob Risbergs fråga: Kritik mot Pahlavis fars styre
Jacob Risberg från Miljöpartiet tackar för talet men noterar att Pahlavi inte talade mycket om den regim som föregick den nuvarande. Han frågar om Pahlavi fördömer eller tar avstånd från hur hans far styrde Iran, med fängslade oppositionsfigurer och dissidenter som förföljdes och torterades av Savak.
Pahlavis svar: Framåtblick, lärdomar och nationell enhet
Reza Pahlavi uppmanar till en djupare historisk revision och betonar att folkets stöd till honom bygger på hans meriter och framtidsvision, inte en blick bakåt. Han menar att dagens iranska ungdom älskar hans far för att han tjänade nationen, trots eventuella misstag. Han framhåller att Iran var på väg mot framsteg innan revolutionen, och idag enas sekulära demokrater kring behovet av ett sekulärt demokratiskt alternativ. Han har breddat den nationella rörelsen genom att inkludera tidigare fiender som nu är allierade för att hitta en gemensam lösning för framtiden. Hans egen roll är att underlätta en övergång till ett demokratiskt styre genom valurnorna, där folkets vilja ska avgöra.
Josef Idins fråga: Stärka folkets förmåga och inkluderande Iran
Josef Idin tackar för besöket och talet. Han frågar hur västländerna kan stärka iraniernas förmåga att åstadkomma den nödvändiga förändringen. Den andra delen av hans fråga rör Pahlavis syn på framtiden för ett mer inkluderande Iran med religiösa och etniska minoriteter, med tanke på regimens förödelse i regionen.
Pahlavis svar: Irans historiska tolerans och framtida jämlikhet
Reza Pahlavi lyfter fram Irans historiska rötter i mänskliga rättigheter, med hänvisning till Kyros den store. Han betonar att ett framtida Iran måste garantera religionsfrihet och jämlikhet för alla medborgare, oavsett etnicitet eller tro. Han minns ett Iran där människor levde tillsammans i fred, och detta är vad 90 miljoner iranier önskar sig. Ett fritt Iran kommer att vara ett vänligt land, villigt att samarbeta med alla grannar, inklusive araber och israeler.
Marcus Wiechels fråga: Mekanismer mot maktkoncentration
Marcus Wiechel från Sverigedemokraterna välkomnar Kronprinsen och tackar för hans kamp. Han frågar om de mekanismer som kommer att finnas på plats för att förhindra maktkoncentration efter att Islamiska republiken avskaffats och friheterna återställts till det iranska folket.
Pahlavis svar: Maktdelning och stabil övergångsplan
Pahlavi svarar att maktdelning med kontroll och balans mellan rättsväsende, exekutiva och lagstiftande makten är avgörande. Han nämner att en övergångsplan redan inkluderar ett tillfälligt parlament och en oberoende panel för övergångsrättvisa. En övergångsregering kommer att stabilisera landet och se till att statliga institutioner fortsätter fungera, för att undvika det kaos som följde Saddam Husseins fall. Alla som inte har blod på sina händer ska vara en del av lösningen.
Magnus Jacobsons fråga: Civilsamhällets roll och relationer med Sverige
Magnus Jacobson från Kristdemokraterna tackar för talet och konstaterar att 1979 var en katastrof för Mellanöstern och Iran. Han frågar hur det svenska civilsamhället kan hjälpa det iranska folket, med tanke på Sveriges starka civilsamhälle och dess stöd till Ukraina. Han undrar hur civila relationer mellan Sverige och Iran kan stärkas, både nu och i framtiden.
Pahlavis svar: Stödja civilsamhället och politiska partier
Reza Pahlavi betonar vikten av att återupprätta kommunikation med Iran när digitala blockader tas bort, för att identifiera civilsamhällesaktörer genom diasporan. Han menar att oppositionen manifesterar sig tydligast i civilsamhället. Han föreslår att riksdagen och politiska partier samarbetar med iranska grupper för att bygga upp framtida politiska partier i Iran, genom workshops och informationsutbyte. Detta skulle ge tid att förbereda för fria val och en framtida demokratisk regering, och utgör ett meningsfullt sätt att visa solidaritet genom handling.
Hanif Balis fråga: Nostalgi eller ny generation?
Hanif Bali, tidigare parlamentsledamot, frågar om mediebeskrivningen av Pahlavis rörelse som driven av nostalgi. Han menar att den yngre generationen är mer stödjande, medan den äldre, misslyckade vänstern, känner skuld över revolutionen 1979. Hanif Bali ser en ny generation iranier som samlas bakom Pahlavis flagga, utan revolutionens bagage eller skuld.
Pahlavis svar: Generation Z, framtidstro och nationell försoning
Pahlavi håller med om att människor utvecklas i sitt tänkande och att tidigare fiender idag kan vara allierade om de vill vara en del av lösningen. Han menar att Generation Z inte drivs av nostalgi utan av att de blivit bestulna på en möjlighet och vill återfå sin makt. Han förespråkar nationell försoning snarare än hämnd, där alla som vill hjälpa till med det massiva nationella projektet att bygga ett demokratiskt Iran är välkomna. Han betonar att den unga generationen vill ha friheten att välja sin egen framtid och att valurnorna ska avgöra folkets vilja.
Källinformation
- Utgivare:
- YouTube
AI-genererad 30 april 2026 21:21
- Modell:
- gemini-2.5-flash (gemini)
- Prompt:
- SRT to Description (Gemini) v1.1