Johan Brosché – Så skapades krisen i Sudan

Medverkande: Adam Cwejman (programledare), Johan Brosché (gäst, expert)

Introduktion till Johan Brosché och Sudankonflikten🕓00:00:39 - 00:01:33

Programledaren introducerar Johan Brosché, docent i freds- och konfliktforskning specialiserad på Sudan. Han beskriver inbördeskriget i Sudan som världens största och värsta humanitära katastrof, som trots detta får lite medial uppmärksamhet. Samtalet syftar till att förstå landets historia, de stridande parterna och yttre påverkan på konflikten.

Johan Broschés bakgrund och intresse för Sudan🕓00:01:33 - 00:03:08

Johan Brosché berättar om sin bakgrund, att han är docent i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, och att han har studerat Sudan i tjugo år. Han förklarar att hans intresse för Sudan började av en slump när han fick ett jobb med att hantera konfliktdataprojekt och valde Sudan framför Israel-Palestina. Han har besökt landet många gånger.

Sudans historiska centralisering och strategiska läge🕓00:03:08 - 00:05:56

Johan Brosché förklarar att Sudan historiskt varit extremt centraliserat, med politisk och ekonomisk makt samlad i Khartoum. Han framhåller också Sudans strategiska läge som en del av Afrikas horn, Sahelregionen och Mellanöstern, vilket gör landet sårbart för konflikter. Nilen och Röda havets kustlinje bidrar till landets geopolitiska betydelse för världshandeln.

Första och andra inbördeskriget samt Sydsudans självständighet🕓00:05:56 - 00:08:38

Samtalet behandlar Sudans första och andra inbördeskrig, vilka främst utspelade sig mellan södra och norra Sudan. Det andra inbördeskriget, som varade från 1983 till 2005, uppstod efter att autonomi drogs tillbaka och sharialagar ville införas i södra Sudan. Fredsavtalet 2005 ledde till en folkomröstning där Sydsudan röstade för självständighet och blev ett eget land 2011.

Etniska, språkliga och socioekonomiska skiljelinjer🕓00:08:38 - 00:12:43

Sudan kännetecknas av extrem etnisk och språklig heterogenitet med över 500 etniska grupper. Viktiga skiljelinjer inkluderar "araber och icke-araber" samt konflikter mellan jordbrukare och herdar om land. Dessa underliggande faktorer har bidragit till landets långa historia av konflikter.

Marginalisering och ideologi i tidigare konflikter🕓00:12:43 - 00:15:14

Ideologin bakom de tidigare inbördeskrigen, särskilt Sydsudans kamp, handlade mycket om marginalisering och att skapa ett "New Sudan" snarare än separatism. Religiösa skillnader, med en kristen majoritet i söder och muslimsk i norr, spelade en roll. Arabiska är fortfarande ett viktigt språk i dagens Sudan, medan Sydsudan främst är kristet och icke-arabisk talande.

Kalla krigets påverkan på Sudankonflikten🕓00:15:14 - 00:17:10

Konflikten i Sudan under kalla kriget hade en dimension där SPLM i södra Sudan fick stöd från Etiopiens Sovjetstödda regim. Detta gjorde att SPLM lutade mer åt östblocket. Även om det var en viktig faktor, var stormaktsinblandningen inte lika extrem som i vissa andra afrikanska inbördeskrig.

Utvecklingen till dagens konflikt: Bashir, Darfur, SAF och RSF🕓00:17:10 - 00:23:08

Samtalet går igenom Darfurkonflikten i början av 2000-talet, där regeringen använde den arabiska Janjaweed-milisen mot icke-arabiska rebellgrupper. Omar El-Bashir, Sudans president från 1989 till 2019, bidrog till fragmenterade säkerhetsstyrkor. Efter hans avsättning 2019 genom en folklig revolution, tog militären makten och en övergångsregering bildades. Dagens konflikt startade i april 2023 mellan den sudanesiska armén (SAF) under Al-Burhan och Rapid Support Forces (RSF) ledda av Hishmeti, som tidigare varit allierade.

Regional och global inblandning i nuvarande krig🕓00:23:08 - 00:28:07

Regionala och globala aktörer underblåser konflikten. Ryssland stödjer båda sidor för att säkra guldsmuggling (via Wagnergruppen) och en flottbas vid Röda havet. Förenade Arabemiraten stöder RSF, medan Egypten och Saudiarabien stöder den sudanesiska armén. Dessa externa intressen är avgörande för att kriget kan fortsätta.

Humanitär katastrof och västvärldens passivitet🕓00:28:07 - 00:36:10

Situationen i El Fasher beskrivs som kritisk med 250 000 instängda människor och konstaterad svält, som används som krigsmedel. Trots detta visar västvärlden, inklusive EU och Sverige, liten vilja att sätta press på de externa aktörer som sponsrar kriget. Lokalt organiserade grupper, som Emergency Response Rooms, försöker hjälpa befolkningen med nödhjälp.

Sudankonfliktens osynlighet i västerländsk media🕓00:36:10 - 00:44:11

Konflikten i Sudan, trots sin enorma omfattning med miljontals drabbade, får mycket lite uppmärksamhet i västerländsk media jämfört med konflikter som Gaza och Ukraina. En orsak är begränsad "bandbredd" och medias svårighet att rapportera om komplexa konflikter utan tydliga "goda" eller "onda" sidor. Den bristande uppmärksamheten försvårar politiska åtgärder och bistånd.

Svältens magnitud och globala konsekvenser🕓00:44:11 - 00:48:05

Sudan upplever världens största humanitära katastrof, med 25 miljoner människor i akut hungersnöd – hälften av landets befolkning. Svält är konstaterad på flera platser, och risken för miljontals döda i svält är överhängande. Om landet kollapsar hotar det världshandeln, ökar terrorhot och flyktingströmmar till Europa. Nedskärningar i bistånd förvärrar situationen ytterligare.

Uppmaning till ökad uppmärksamhet och nödhjälp🕓00:48:05 - 00:48:55

Programledaren och Johan Brosché avslutar med att betona det akuta behovet av ökad uppmärksamhet och mer bistånd till Sudan. De hoppas att den allvarliga humanitära situationen kan enas om, oavsett politisk färg, för att förmå det internationella samfundet att agera mer kraftfullt mot krigets sponsorer och den pågående katastrofen.