Katalys ekonomisk-politiska vårseminarium 2024: Vägval i finanspolitiken

Medverkande: Daniel Suhonen (programledare), Lars Calmfors (expert), Sven-Olov Daunfeldt (expert), Åsa-Pia Järliden Bergström (expert), Max Jerneck (expert), Elinor Odeberg (expert)

Introduktion och Bakgrund till Finanspolitisk Debatt🕓00:00:03 - 00:05:40

Daniel Suhonen välkomnar till Katalys vårseminarium och introducerar temat: statens investeringsbehov och vägval i finanspolitiken. Han lyfter fram klimatomställning, infrastruktur, energi, bostäder och försvar som områden med stora investeringsbehov. Suhonen refererar till en rapport från Katalys från 2013 som redan då pekade på behovet av stora klimatinvesteringar. Han konstaterar att debatten nu är bredare och att regeringen överser det finanspolitiska ramverket, med allt fler som anser att staten behöver låna för att investera. Suhonen presenterar panelen och ordningen för inledningarna.

Lars Calmfors om Överskottsmål och Statsskuld🕓00:05:40 - 00:12:22

Lars Calmfors argumenterar för att ersätta överskottsmålet med ett underskottsmål på en halv procent av BNP, motiverat av stora offentliga utgifter tio till tjugo år framåt, särskilt för investeringar. Han diskuterar fördelningen mellan generationer och menar att välfärdsvinster från investeringar kan överstiga den finansiella kostnaden. Calmfors avråder från att lägga vissa investeringar utanför budgeten, då det skulle skapa ojämlika förutsättningar. Han bemöter argument om att ett underskottsmål leder till oansvarig politik och att utrymmet bör sparas till framtida behov.

Åsa-Pia Järliden Bergström: Har Ramverket Tjänat Oss Väl?🕓00:12:22 - 00:18:03

Åsa-Pia Järliden Bergström inleder polemiskt med att ifrågasätta om det finanspolitiska ramverket verkligen har "tjänat oss väl". Hon menar att ramverket har minskat utrymmet för ekonomisk politik till förmån för att betala av statsskulden, vilket har lett till stigande arbetslöshet och minskad sysselsättningsgrad. Hon påpekar att offentliga investeringar har sjunkit historiskt och att bostadsinvesteringar halverats. Vidare menar hon att ramverket inte har förhindrat omfattande skattesänkningar, vilket har ökat inkomstskillnaderna och fått välfärden att stå tillbaka. Hon kritiserar den ensidiga retoriken om att lån alltid är av ondo.

Sven-Olov Daunfeldt: Krav på Investeringsdriven Tillväxt🕓00:18:03 - 00:24:00

Sven-Olov Daunfeldt från Svenskt Näringsliv efterlyser en investeringsdriven tillväxtagenda för att vända Sveriges nedåtgående trend i välståndsligan. Han framhåller Sveriges unika möjligheter tack vare starka offentliga finanser och en statsskuld under 30% av BNP. Daunfeldt föreslår ett skuldmål på 40% av BNP, vilket skulle möjliggöra underskott under en period för att finansiera stora investeringar. Han betonar det enorma behovet inom infrastruktur, med en underhållsskuld på 127 miljarder för väg- och järnvägsnätet, samt nödvändigheten av att dubblera elbehovet till 2045 genom satsningar på kärnkraft och bättre energiförsörjning.

Elinor Odeberg om Investeringsbehov och Finansiering🕓00:24:00 - 00:31:38

Elinor Odeberg presenterar Arena idés analys av investeringsbehov, med kriterier att de ska vara av tillfällig karaktär och komma flera generationer till del. Rapporten identifierar stora behov inom vatten och avlopp, väg och järnväg, elförsörjning, bostäder, försvar, jordbruk och arbetsmarknadspolitik. Hon uppskattar årliga utgiftsökningar till mellan 50 och 171 miljarder kronor, motsvarande 0,8% till 3,5% av BNP. Odeberg menar att Sverige har råd med dessa investeringar och att alternativkostnaden för att inte genomföra dem är för hög. Hon kritiserar det nuvarande ramverket för att ha uppmuntrat skattesänkningar och lett till nedskärningar i välfärden.

Max Jerneck: Verkliga Resurser och Ekonomiska Mål🕓00:31:38 - 00:38:06

Max Jerneck argumenterar för ett finanspolitiskt ramverk som utgår från landets verkliga resurser, som arbetskraft och kapital, istället för att börja med en godtycklig budgetsumma. Han ifrågasätter statsskuldens förhållande till BNP som ett meningsfullt mått och jämför Sverige med Japan för att illustrera att en låg statsskuld inte är ett egenvärde. Jerneck förespråkar en expansiv finanspolitik för att bekämpa arbetslöshet och föreslår ett arbetslöshetsmål för finanspolitiken. Han menar att Sverige inte bör ha striktare ramverk än EU:s regler, som tillåter 60% skuld och 3% tillfälliga underskott.

Paneldebatt: Ramverkets Historiska Inverkan och Framtida Utmaningar🕓00:38:06 - 01:03:27

Panelen diskuterar Daniel Suhonens fråga om ramverket tjänat Sverige väl. Sven-Olov Daunfeldt anser att det har det, med hänvisning till stabil reallöneutveckling, men att det varit för restriktivt för länge. Åsa-Pia Järliden Bergström presenterar Vänsterpartiets förslag om ett moratorium med 1% underskott för klimatinvesteringar och ett inkomstgolv. Lars Calmfors menar att arbetslösheten är strukturell och inte främst en ramverksfråga, samt att Riksbanken skulle justera räntan. Elinor Odeberg framhåller de reala skulder som skapas av uteblivna investeringar. Max Jerneck vidhåller att 90-talskrisen var en efterfrågekris och att en expansiv finanspolitik kan sänka arbetslösheten. Åsa-Pia betonar den stabila svenska lönebildningens roll.

Finansiering och Politisk Låsning i Ramverksfrågan🕓01:03:27 - 01:37:57

Daniel Suhonen frågar Sven-Olov Daunfeldt om skattehöjningar för investeringar, vilket avfärdas till förmån för humankapital och arbetskraftsinvandring. Elinor Odeberg problematiserar privat näringslivs önskan om statliga lån (socialisera risker, privatisera vinster) och behovet av en ärlig diskussion om finansiering via skatter eller avgifter. Lars Calmfors förklarar när lån är lämpliga (tillfälliga utgifter, investeringar för framtiden) och att nuvarande prognoser underskattar framtida behov. Max Jerneck menar att politiker är låsta i retoriken kring balans- kontra underskottsmål. Panelisterna diskuterar den politiska låsningen mellan Socialdemokraterna och Moderaterna om ett balansmål, drivet av rädslan att ge motståndarsidan för stort finanspolitiskt utrymme. Sven-Olov tror att överskottsmålet kommer att överges till förmån för ett skuldmål. Elinor och Max föreslår bättre antaganden i de ekonomiska kalkylerna för att öka reformutrymmet.