Kjell Engelbrekt: Sweden’s Strategic Role in the Baltic Sea

Medverkande: Kjell Engelbrekt (Professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan och medlem av Kungliga Krigsvetenskapsakademin)

Östersjöns historiska och aktuella geopolitiska betydelse🕓00:00:01 - 00:00:31

Programmet inleds med att beskriva Östersjön som en historisk geopolitisk scen, präglad av både samarbete och konflikter. Det framhålls att regionen nu återigen omformas i en ny era av stormaktskonkurrens.

Sveriges säkerhetspolitik efter kalla kriget och vägen till NATO🕓00:00:31 - 00:03:40

Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik efter kalla kriget har genomgått flera faser. Till en början präglades den av lättnad och nedrustning, men varningssignaler från 2007-2008 och särskilt efter Krimannekteringen 2014 ledde till en ökad medvetenhet om ett förnyat hot från öst. Sverige hade redan långt innan Natoansökan utvecklat nära band med alliansen genom Partnerskap för fred.

Nato-medlemskapet: Ett massivt mentalt skifte för Sverige🕓00:03:40 - 00:06:03

Sveriges beslut att ansöka om Nato-medlemskap tillsammans med Finland 2022 beskrivs som ett massivt mentalt skifte. Från att i princip ha varit militärt självständigt handlar det nu om att samarbeta och dela roller. Det bedöms vara en förändring som kommer att påverka det svenska försvaret och samhället i årtionden framöver.

Sveriges strategiska bidrag i Östersjöregionen🕓00:06:03 - 00:09:01

Sverige bör fokusera på att stärka frontlinjestaterna som Finland, Estland, Lettland och Litauen, och bidra med strategiskt djup för deras flygvapen och logistik. Landet bidrar även med en bataljon i Lettland och bildar framåtriktade landstyrkor i norra Finland. Sveriges ubåtsflotta och expertis inom undervattensteknik lyfts fram som unika bidrag till Nato i Östersjön, bland annat för att försvara sjökablar och fri navigering.

Bekämpning av ryska hybridhot och gråzonskrigföring🕓00:09:01 - 00:12:25

Sverige har blivit mer vaksamt på ryska hybridhot och gråzonskrigföring, men behåller fortfarande en defensiv hållning. Det anses finnas behov av att utveckla offensiva strategier, inklusive underrättelse- och cyberoperationer samt diplomatiska och juridiska verktyg för att störa rysk verksamhet. Den allmänna medvetenheten i Sverige om ryska påverkanskampanjer har dock minskat deras effektivitet.

Civil motståndskraft och försvarsindustrins innovationsroll🕓00:12:25 - 00:16:11

Sveriges koncept för totalförsvar, som förföll efter kalla kriget, byggs nu upp igen, om än på ett mer nyanserat sätt än i Finland. Den svenska försvarsindustrin har en stor roll, med företag som expanderar snabbt och ligger på global toppnivå inom vissa områden. Sverige har potential att bli en regional ledare inom försvarsinnovation inom Nato.

Transatlantiska band och Arktis strategiska betydelse🕓00:16:11 - 00:22:41

Sverige bör upprätthålla nära militära kontakter med USA och Kanada, då det transatlantiska intresset för Östersjöregionen och Arktis inte avtar. Arktis blir allt viktigare för Ryssland, Kina, USA och Kanada på grund av sällsynta jordartsmetaller, fossila bränslen, fiskbestånd och strategiska militära intressen. Sverige kan bidra med övervakning i det europeiska Arktis.

Framtidens relationer med Ryssland och Sveriges utrikespolitik🕓00:22:41 - 00:27:24

Samarbete med Ryssland är svårt att se i nuläget, då tidigare band är frusna. Sveriges roll som NATO-medlem innebär mindre manöverutrymme i utrikespolitiken, men det betyder inte att hela arvet från den internationalistiska och idealistiska svenska utrikespolitiken efter 1945 behöver överges. Det finns fortfarande utrymme för engagemang i frågor som icke-spridning och att inspireras av länder som Norge, även om Sverige nu är en del av den transatlantiska alliansen.