Denna livepodd från Marx 2025 utforskar autonoma marxistiska teorier om klass och antiimperialism, med fokus på hur globala kamprörelser och migration har omformat klassanalysen sedan 1970-talet. Gästerna diskuterar traditioner från Italien och Tyskland som lyfter fram samtidigheten i kamper över nationsgränser, men problematiserar även svårigheten att formera en global arbetarklassidentitet trots ökad exploatering och repression.
Medverkande: Mathias Wåg (Programledare), Tanja Präste (Gäst), Magnus Hörnqvist (Gäst)
Välkommen till Apans anatomi och temat klass/imperialism
Programledaren välkomnar till podcasten Apans anatomi, inspelad live på Marx 2025. Temat är klass och imperialism, med fokus på autonoma teoritraditioner. Gästerna Tanja Präste, aktivist med bakgrund i Italien, och Magnus Hörnqvist, kriminolog och tidigare redaktör för Anarkistisk Tidskrifts imperialismnummer, introduceras.
1973: En vändpunkt för antiimperialismen
Programledaren framhåller Jom Kippur-kriget och oljekrisen 1973 som en central brytpunkt som formade postkoloniala och fackliga kamper globalt. Han argumenterar mot uppfattningen att antiimperialismen dog ut under nyliberalismen och lyfter fram en kontinuerlig teoretisk utveckling.
Kritik av
Samtalet granskar Michael Hart och Tony Negris bok
Klassperspektiv och syditalienska migranters kamp
Tanja Präste beskriver hur operaistiska marxister analyserade fabriken i norra Italien och mötet med syditalienska migranter. Dessa migranter, med andra erfarenheter av kamp och arbete, bidrog till att förnya den antiimperialistiska analysen med ett bredare klassbegrepp, som Luciano Ferrari Bravo senare utvecklade.
Den tyska autonoma antiimperialismen och transnationella kamper
Magnus Hörnqvist förklarar hur tidskriften Autonomie Neue Folge i Tyskland utvecklade en ny antiimperialism på 1980-talet. Denna fokuserade på att se kampen i Västtyskland (t.ex. mot apartheid, fascism) som sammanlänkad med globala kamper, och betonade att klass konstitueras genom mångfaldiga kampformer över nationsgränser.
Arbetarklassen i globala syd och avsaknad av identitet
Diskussionen kretsar kring definitionen av arbetarklassen i det globala syd, som idag inkluderar en stor informell sektor snarare än enbart lantbrukare som på 80-talet. Trots Karl Heinz Roths analys av en växande global arbetarklass och förflyttad industri, påpekas avsaknaden av en gemensam global arbetarklassidentitet.
Globala revolt-vågor och reaktionära tendenser
Paneldeltagarna analyserar fenomenet med samtidiga globala revolt-vågor, som första intifadan och Gen Z-protesterna, som snabbt sprider sig över gränser. Trots denna spridning lyckas rörelserna sällan formera sig som ett enat politiskt subjekt, vilket ofta leder till att reaktionära krafter vinner mark.
Repression, antifeminism och klasskampens bredd
Samtalet belyser hur nutida reaktionära politiska vågor, som Trump 2.0 eller utvecklingen i Sverige, är en reaktion på antirasistiska och feministiska kamprörelser. Magnus nämner en fyrfaldigande av fängelser i Sverige som ett uttryck för repression. Tanja fördjupar med Silvia Federicis teorier om kvinnokroppen som ett slagfält och argumenterar för att klasskamp innefattar rättigheter, resurser och rättvisa, inte enbart ekonomiska frågor.
Utmaningar för en global klassidentitet
En publikfråga om att inkludera oorganiserade arbetare och de med meningslösa jobb i klassanalysen besvaras. Gästerna diskuterar fortsatt relevans av begreppen global nord/syd och vikten av att se bortom traditionellt lönearbete för att förstå klass idag. De betonar att bygga en internationell solidaritet och igenkänning som jämlikar är nyckeln, även om en enad global klassidentitet ännu saknas.
Källinformation
- Utgivare:
- Apans anatomi
AI-genererad 25 mars 2026 00:49
- Modell:
- gemini-2.5-flash (gemini)
- Prompt:
- SRT to Description (Gemini) v1.1