Tillbaka till senaste
Lånar regeringen för mycket pengar?
SvD Ledarredaktionen TV 16 feb. 2026 17:44

Lånar regeringen för mycket pengar?

I detta program diskuteras Finanspolitiska rådets kritik mot regeringens expansiva budget och lånefinansiering av försvarsutgifter. Gästerna, Christian Ekström och Torbjörn Hållö, granskar de finanspolitiska ramverken, budgetunderskotten och framtida utmaningar för svensk ekonomi, samt debatterar effektiviteten i regeringens stimulansåtgärder.

Medverkande: Andreas Eriksson (programledare), Torbjörn Hållö (gäst), Christian Ekström (gäst)

Finanspolitiska rådet kritiserar regeringens budget

Programledare Andreas Eriksson inleder med att presentera Finanspolitiska rådets allvarligaste kritik hittills mot regeringens finanspolitik. De menar att lånefinansiering av försvarsutgifter berövar framtida regeringar reformutrymme och lägger en börda på framtida generationer. Eriksson ställer frågan om regeringen skuldsätter Sverige för mycket.

Gäster presenteras och rådets roll förklaras

Andreas Eriksson välkomnar gästerna Christian Ekström från Skattebetalarnas förening och Torbjörn Hållö från LO. Han förklarar Finanspolitiska rådets uppdrag: att oberoende granska regeringens finanspolitik och hur den påverkar ekonomin samt överensstämmer med långsiktig hållbarhet. Gästerna kommenterar kortfattat rådets historiska inflytande.

Lånefinansiering av försvaret och brott mot regler

Diskussionen fokuserar på kritiken mot att lånefinansiera högre försvarsutgifter. Både Christian Ekström och Torbjörn Hållö instämmer i att det är problematiskt och att regeringen bryter mot befintliga finanspolitiska regler. Hållö betonar att det allvarligaste är att reglerna inte följs, då det riskerar att leda till överbudspolitik och eskalerande skulder för framtida generationer.

Ramverket ifrågasätts och överskottsmålets betydelse

Gästerna diskuterar om det finanspolitiska ramverket, som Sverige länge varit stolt över, fortfarande är relevant. Torbjörn Hållö menar att fokus har legat för mycket på överskottsmålet istället för på själva tillvägagångssättet för att väga utgifter mot varandra. Han förespråkar ett svagt överskottsmål och anser att det geniala med 90-talets reformer var ordningen, inte specifikt överskottsmålet.

Faran med att låna till löpande utgifter

Christian Ekström och Torbjörn Hållö diskuterar skillnaden mellan att låna till investeringar och löpande utgifter, där det senare anses vara mycket sämre för en sund hushållsekonomi. De uttrycker oro för att frånvaron av strikta regler kan leda till en överbudspolitik bland partierna, där skulder skjuts på framtida generationer. Den som är satt i skuld är inte fri, citeras.

Konsensus om lån och omfattande underskott

Gästerna resonerar kring det faktum att det råder politisk konsensus om den aktuella upplåningen för försvaret, trots Finanspolitiska rådets kritik. Torbjörn Hållö pekar på att betydande delar av budgetunderskottet även går till annat än försvar och Ukraina. Christian Ekström lyfter fram att försvarsutgifterna har tredubblats sedan 2020 och utgör nu 12 procent av statens totala utgifter, vilket är en extrem ökning.

Årets budget och konjunkturåtgärder

Torbjörn Hållö anser att regeringen stimulerar ekonomin med för många och ineffektiva verktyg, som exempelvis sänkt matmoms, och att man därmed behöver ösa på ännu mer pengar. Han menar att stimulanser bör riktas mer mot låg- och medelinkomsttagare samt kommunala infrastruktursatsningar för att vara mer effektiva. Christian Ekström håller med om att politiker sällan lyckas tajma konjunkturåtgärder korrekt och att fokus istället borde ligga på långsiktiga strukturreformer.

Diskussion om reformutrymme och prioriteringar

Frågan om reformutrymme behandlas, där Christian Ekström menar att det finns stora möjligheter att frigöra pengar genom att omproritera inom de offentliga utgifterna. Torbjörn Hållö håller med Finanspolitiska rådet matematiskt att reformutrymmet är slut enligt nuvarande regelverk, men kritiserar själva regelverket som ett "eget påhitt" som politikerna inte följer. Båda är överens om att regeringen, och i stort sett hela riksdagen, inte följer de fastställda reglerna.

Behov av nya och realistiska finanspolitiska regler

Torbjörn Hållö menar att det är oundvikligt att dagens finanspolitiska regler har brutits och att det är ekonomiskt motiverat att bedriva en expansiv politik i tider med hög arbetslöshet. Han betonar vikten av att nu etablera ett nytt, realistiskt regelverk som accepteras och följs på riktigt, istället för att låtsas styra mot ett obefintligt balansmål. Christian Ekström oroas för att det undergräver förtroendet för framtida mål.

Finanspolitiska ramverkets framtid

Gästerna fortsätter diskussionen om finanspolitikens framtid. De menar att det är svårt att återskapa förtroendet för regelverk som ständigt bryts. Torbjörn Hållö understryker att en ordnad budgetprocess och ett mer realistiskt, accepterat mål är viktigare än själva målets siffra. Christian Ekström befarar att en fortsatt undergrävning av ramverket kan leda till nya åtstramningar på sikt.

Oron för budgetunderskott och tillväxtreformer

Diskussionen rör sig mot budgetunderskotten, som förväntas bli betydande de kommande åren. Christian Ekström uttrycker oro för att detta innebär framtida skattehöjningar och skulder för kommande generationer, och förespråkar strukturreformer som genererar långsiktig tillväxt. Torbjörn Hållö delar oron om underskotten beror på ineffektiva förslag, men menar att måttliga underskott inte är ett problem om de stimulerar ekonomin. Han betonar vikten av att även övervaka privat skuldsättning.

Effektivitet av jobbskatteavdrag och arbetsmarknad

Jobbskatteavdragets effektivitet som sysselsättningsåtgärd diskuteras. Christian Ekström ser det främst som ett sätt för medborgare att behålla mer av sin inkomst snarare än en sysselsättningsreform. Torbjörn Hållö ifrågasätter jobbskatteavdragets förmåga att skapa jobb och menar att det är en förlegad syn. Han kritiserar även den svenska arbetsmarknadspolitiken som svag, med få insatser och brist på arbetsmarknadsutbildningar, trots Finanspolitiska rådets något optimistiska syn på arbetsmarknaden.

Rådets betydelse och Sveriges ekonomiska utsikter

Panelen diskuterar huruvida Finanspolitiska rådets kritik påverkar politiken. Christian Ekström tror att den främst kommer att användas som ett politiskt slagträ snarare än att förändra sakpolitiken. Båda ser dock positivt på en förväntad ekonomisk återhämtning under året, och Christian nämner positiva framsteg med infrastrukturskulden. Torbjörn betonar vikten av att värna Sveriges välutbildade arbetarklass och satsa på yrkesutbildningar för att möta framtida kompetensbehov, som en grundläggande konkurrensfördel.

Avslutning och uppmaning till lyssnarna

Andreas Eriksson tackar gästerna Christian Ekström och Torbjörn Hållö. Han påminner lyssnarna om ett digitalt prenumerationserbjudande på Svenska Dagbladet och uppmanar till att skicka in tankar och förslag till redaktionen.

Källinformation

AI-genererad 14 april 2026 19:59
Modell:
gemini-2.5-flash (gemini)
Prompt:
SRT to Description (Gemini) v1.1