Tillbaka till senaste
Liberalerna ger SD rätt: slopar omöjliga klimatmålet
Riks TV 25 feb. 2026 19:00

Liberalerna ger SD rätt: slopar omöjliga klimatmålet

Liberalerna har beslutat att skrota 2030-målet för transportsektorn, ett mål som Sverigedemokraternas klimatpolitiske talesperson Martin Kinnunen länge har kritiserat som orealistiskt och politiskt oärligt. Programmet diskuterar denna omsvängning, dess konsekvenser för svensk klimatpolitik, samt behovet av en mer realistisk och EU-anpassad strategi för att förena miljöambitioner med ekonomisk tillväxt och medborgarnas levnadskostnader.

Medverkande: Martin Kinnunen (Sverigedemokraternas klimatpolitiske talesperson), Programledare (Programledare)

Sverige överväger skrota 2030-mål för transportsektorn

Programmet introducerar det beslutade utsläppsmålet från 2017 för Sveriges transportsektor, en 70% minskning till 2030. Målet beskrevs som nödvändigt men klimatminister Romina Pourmokhtari öppnar nu för att skrota det, då hon anser det vara orealistiskt. Detta har utlöst starka reaktioner från oppositionen och miljörörelsen.

Martin Kinnunen om det orealistiska klimatmålet

Martin Kinnunen, Sverigedemokraternas klimatpolitiske talesperson, intervjuas om 2030-målet. Han menar att målet var politiskt oärligt från början, då remissinstanser som Konjunkturinstitutet redan då påpekade att det skulle kräva extrema åtgärder, som fördubbling av drivmedelspriser, och var orealistiskt. Målet är ännu mer orealistiskt idag med tanke på den korta tiden kvar till 2030.

Liberalernas oväntade omsvängning i klimatfrågan

Kinnunen ifrågasätter varför Liberalerna ändrat sin ståndpunkt just nu, särskilt då de tidigare var emot att ändra målet i en utredning. Han ser det som positivt att de nu vill se över målet, men tycker det är märkligt att det sker så sent. Han spekulerar i att partierna insett att det är dåligt att ha ett mål de inte avser att uppnå, eftersom det skulle få drastiska konsekvenser för hushållen.

Klimatpolitiken inom Tidöpartierna och Liberalernas nya mål

Diskussion förs om enighet inom regeringspartierna gällande klimatpolitiken. Kinnunen framhåller att SD och KD är tydliga med att skrota 2030-målet, och nu även Liberalerna. L föreslår istället ett elektrifieringsmål, vars lämplighet Kinnunen menar är svår att bedöma.

Varför partierna vill skrota omöjliga miljömål

Kinnunen kommenterar Romina Pourmokhtaris avvisande av att ha påverkats av SD. Han menar att en rationell analys leder till slutsatsen att det är dåligt att ha mål som inte kan nås med rimlig politik eller som man inte ens vill nå. Sverigedemokraterna vill se över hela miljömålssystemet för att undvika att sprida en felaktig bild av misslyckanden och för att sätta realistiska mål.

Debatt om realistisk klimatpolitik och känslor

Kinnunen svarar på oppositionens kritik och miljöorganisationernas anklagelser om svek. Han beskriver debatten som känslomässig, där målen är viktiga av symboliska skäl snarare än för att de faktiskt kan uppnås. Han anser att Sverige och Europa rör sig mot en mer realistisk klimatpolitik, även om framstegen är långsamma.

Den poserande klimatdebatten och verkligheten

Kinnunen utvecklar sin kritik mot klimatdebatten som "poserande" eller "godhetssignalerande", där länder vill visa att de är bäst i världen med högtflygande planer. Han menar att verkligheten nu håller på att komma ikapp politiken, då de satta årtalen närmar sig. Detta tvingar fram förändringar i klimatpolitiken.

EU:s roll i Sveriges klimatpolitik och nationella mål

Kinnunen förklarar att EU:s klimatpolitik snart kommer att reglera i princip alla utsläpp i Sverige. Han ser därför ingen mening med nationella mål längre, då de tvingar Sverige att införa tuffare villkor än övriga Europa. Fokus bör istället ligga på att påverka EU:s klimatmål.

Sverige har gått längre än EU och vilselett folket

Sverige har definitivt gått längre än EU kräver, med miljömål som går utöver EU:s krav. Detta skapar ineffektivitet när myndigheter ska navigera mellan olika mål. Kinnunen menar att svenska folket blivit vilselett, då politiker sålde in 2030-målet utan att informera om de drastiska kostnader och livspåverkande konsekvenser det skulle innebära för hushållen.

Tidigare enighetsklimat och reduktionspliktens effekt

Den tidigare breda enigheten kring klimatpolitiken, där sju av åtta partier stod bakom ramverket, har gjort det svårt att få igång en debatt. Det var först när reduktionsplikten ledde till påtagligt höga drivmedelspriser som verkligheten kom ikapp politiken. Kinnunen välkomnar Liberalernas omsvängning, även om han inte anser deras alternativa förslag vara optimalt.

Klimatpolitik baserad på teknik, inte förbud

Kinnunen argumenterar för en klimatpolitik som bygger på teknik istället för förbud. Sverige bör anpassa sig till samma spelregler som övriga Europa för att inte förlora välstånd och jobb, samtidigt som man aktivt arbetar för att förbättra EU:s klimatpolitik framöver.

Ekonomisk tillväxt kontra klimatambitioner inom EU

Det är en utmaning att förena klimatambitioner med ekonomisk tillväxt och rimliga levnadskostnader, en viktig fråga i EU-valet. Kinnunen konstaterar att förändringar sker inom EU:s klimatpolitik, men att de fulla konsekvenserna för industrier som kemi-, fordons- och lantbrukssektorn ännu inte är uppenbara.

Sveriges klimatledarskap och nationellt ansvar

Kinnunen menar att Sverige kanske förlorar sin "höga svansföring" kommunikativt, men att landet fortfarande är bland de bästa i västvärlden på att kombinera låga utsläpp med högt välstånd. Han anser att Sverige självt bär ansvaret för den negativa bild som sprids, genom att sätta upp ouppnåeliga nationella mål. Fokus bör vara på välstånd och god miljöpolitik, inte symboliskt ledarskap.

Steg bakåt eller nödvändig omprövning

Kinnunen argumenterar att ett steg tillbaka för att ompröva klimatpolitiken inte nödvändigtvis är fel. Han menar att det krävs ödmjukhet från de partier som fattat besluten, och att nuvarande insikter om verkligheten gör det till ett bra tillfälle att "göra om och göra rätt".

Konsekvenser av att inte ändra klimatmål

Under innevarande mandatperiod har regeringspartierna inte försökt nå 2030-målet för transportsektorn, vilket visar att målen i sig inte spelar roll för vanligt folk. Kinnunen betonar att politikens innehåll är viktigast, inte siffror på plakat. Att behålla ouppnåeliga mål är självdestruktivt och leder till att man kritiseras för att inte nå dem.

Vänsterregerings effekter och drastiska åtgärder

Om en vänsterregering skulle försöka uppfylla 2030-målet, skulle det kräva drastiska åtgärder som bilförbud eller extremt dyra drivmedel, för att begränsa bilkörning. Han refererar till tidigare utredningar som föreslagit förbud mot försäljning av fossila drivmedel. Kinnunen avslutar med att tacka för intervjun.

Källinformation

Utgivare:
YouTube
AI-genererad 8 april 2026 11:43
Modell:
gemini-2.5-flash (gemini)
Prompt:
SRT to Description (Gemini) v1.1