LIVE Bokmässan 2026 | Energifrågan: Jan Blomgrens betraktelser

Medverkande: Lotta Gröning (moderator), Jan Blomgren (gäst, expert)

Ämnen

• Introduktion och Jan Blomgrens böcker: Lotta Gröning introducerar sig själv och Jan Blomgren, som presenterar sina två böcker med samlade krönikor om energi och politik, totalt 900 sidor.
• Orsaker till höga elpriser i Sverige: Jan Blomgren förklarar att höga elpriser, särskilt i södra Sverige, beror på nedläggningen av sex av tolv stora kärnkraftverk. Detta har minskat kapaciteten att hantera störningar och överföra el från norr, vilket leder till högre priser i söder.
• Marknadsanpassningen av elsystemet: Diskussionen kretsar kring huruvida marknadsstyrning av elsystemet är fördelaktigt. Jan Blomgren menar att det är en 'låtsasmarknad' eftersom elsystemet är en integrerad maskin där produktion, användning och överföring inte kan separeras för marknadens skull.
• Kritik mot Svenska Kraftnät: Jan Blomgren beskriver Svenska Kraftnät som en 'gravt dysfunktionell organisation' som har påverkats av politiska påtryckningar. Han anser att organisationen bör fokusera mer på teknisk funktion och mindre på policyarbete.
• Framtiden för kärnkraft i Sverige: Möjligheten att bygga nya kärnkraftverk i Sverige diskuteras. Jan Blomgren framhåller att politik är det största hindret för nya investeringar, trots att befolkningen generellt är positiv till kärnkraft. Osäkerhet kring framtida politiska beslut avskräcker privata investerare.
• Elbehovet och AI/serverhallar: Samtalet berör det snabbt växande elbehovet från artificiell intelligens och serverhallar. Jan Blomgren varnar för att detta kan leda till att elintensiv industri i Sverige trängs ut, då serverhallar har högre betalningsvilja för el.
• Internationell elmarknad och Googles agerande: Googles investering i ett finskt kärnkraftverk för att säkra el till sina serverhallar lyfts fram som ett exempel på hur stora teknikbolag dammsuger planeten på el. Detta förväntas driva upp elpriserna i Finland och indirekt även i Sverige.
• Små modulära reaktorer (SMR) och standardisering: Potentialen för SMR diskuteras. Jan Blomgren menar att de har säkerhetsfördelar men att de hittills inte visat sig vara billigare eller snabbare att bygga. Bristen på en global världsstandard för kärnkraft hindrar serietillverkning och därmed kostnadseffektivitet.
• Långa processer för infrastrukturprojekt: Jan Blomgren jämför de långa byggtiderna för kärnkraft med andra infrastrukturprojekt och menar att det är ett generellt problem i Sverige. En stor administrativ apparat och många överklagandemöjligheter fördröjer nödvändiga samhällsförändringar.
• Behovet av planerbar kraft: Diskussionen betonar behovet av stabil och planerbar baskraft i elsystemet, främst från stora anläggningar med synkrona generatorer som kärnkraft och vattenkraft. Vindkraft och solkraft ses som komplement men inte som en ersättning för baskraften, särskilt i södra Sverige där utbyggnad av vattenkraft är begränsad.
• Lönsamhet för solceller och batterier: En publikfråga om lönsamheten med solceller och batterier för villor besvaras. Jan Blomgren konstaterar att det i dagsläget inte är en lysande affär för de flesta, och att en utbredd användning skulle trycka ner elpriserna när solen skiner, vilket minskar lönsamheten ytterligare.

Positioner

• Jan Blomgren (Höga elpriser i södra Sverige beror på nedlagd kärnkraft och bristande överföringskapacitet.): Nedläggningen av sex av tolv stora tunga anläggningar i södra Sverige har minskat systemets förmåga att hantera störningar och överföra el från norr, vilket skapar högre priser i söder. Stora vattenkraftverk och kärnkraftverk med synkrona generatorer är avgörande för systemstabilitet och styrbarhet.
• Jan Blomgren (Den nuvarande marknadsanpassningen av elsystemet är en 'låtsasmarknad' och inte optimal.): Elsystemet är en enda stor, integrerad maskin där produktion, användning och överföring är beroende av varandra. Att försöka skapa en köp- och säljmarknad för den fysiska elen men inte för överföringen och stödåtgärderna leder till problem.
• Jan Blomgren (Svenska Kraftnät är en 'gravt dysfunktionell organisation' som behöver fokusera mer på teknik och mindre på policy.): Organisationen har varit utsatt för politiska påtryckningar och har många anställda som ägnar sig åt policyarbete istället för att säkerställa att elnätet fungerar tekniskt. Detta har lett till en sämre förmåga att hantera elöverföringen.
• Jan Blomgren (Byggandet av nya kärnkraftverk i Sverige hindras främst av politisk osäkerhet, trots folkligt stöd.): Privata investerare är ovilliga att satsa stora summor på nya kärnkraftverk när det finns en risk att framtida regeringar kan stoppa projekten utan kompensation. Regeringens försök att ta större statligt ansvar för riskerna under byggtiden är ett försök att mildra detta problem.
• Jan Blomgren (Utan nya kärnkraftverk kommer Sverige att fortsätta ha höga och varierande elpriser, vilket kan leda till avindustrialisering.): Höga elpriser tvingar industrier att sluta investera eller lägga ner verksamhet, vilket minskar elanvändningen men skadar ekonomin. El är ett verktyg för att skapa värde, och att jaga bort industrin på grund av elpriser är inte bra för landet.
• Jan Blomgren (Det ökande elbehovet från AI och serverhallar utgör en stor utmaning och riskerar att tränga ut traditionell industri.): Serverhallar använder enorma mängder el med högt förädlingsvärde, vilket gör dem mindre känsliga för höga elpriser. Detta kan leda till att de konkurrerar ut elintensiv industri som massabruk och aluminiumsmältverk, vilka inte har råd med de högre priserna, om inte elproduktionen ökar drastiskt.
• Jan Blomgren (Små modulära reaktorer (SMR) har tekniska fördelar gällande säkerhet men är osäkra ekonomiskt och har inte visat sig vara billigare eller snabbare att bygga än stora reaktorer.): Historiskt har större reaktorer varit mer ekonomiska. Tanken med SMR är att de ska kunna serieproduceras i fabrik för kortare byggtider, men i praktiken har den enda reaktor som byggs inte visat sig vara billigare. En global standardisering är nödvändig för att möjliggöra serietillverkning och sänka kostnaderna, men politiska och handelspolitiska hinder gör detta svårt att uppnå.
• Jan Blomgren (Sverige behöver mer planerbar baskraft, främst kärnkraft, för att stabilisera elsystemet.): Stora, tunga anläggningar med synkrona generatorer (vattenkraft, kärnkraft) utgör basen i ett nationellt elsystem och ger stabilitet. Vindkraft och små vattenkraftverk är 'fladdrig' produktion som kan komplettera, men inte ersätta, baskraften. Med begränsade möjligheter att bygga ut vattenkraft och ett motstånd mot fossilkraft, återstår kärnkraft som den enda planerbara lösningen för södra Sverige.
• Jan Blomgren (Solceller och batterier är i dagsläget ingen lönsam affär för de flesta privatpersoner, och om alla skaffar det blir det ännu sämre.): Solceller producerar el samtidigt, vilket trycker ner priset när solen skiner. Lönsamheten beror på hur mycket annan solkraft som finns. Batterier kan vara lönsamma om det lokala elnätet har stora problem och nätbolaget är villigt att betala för att använda batteriet för att stabilisera nätet.

Slutsatser

• Sveriges elsystem lider av höga och varierande priser, särskilt i söder, på grund av nedlagd kärnkraft och en marknadsanpassning som inte fungerar optimalt för ett integrerat system.
• Politisk osäkerhet är det största hindret för nya kärnkraftsinvesteringar i Sverige, trots ett folkligt stöd.
• Det snabbt växande elbehovet från AI och serverhallar riskerar att tränga ut traditionell svensk industri om inte elproduktionen ökar drastiskt eller smartare regelverk införs.
• Små modulära reaktorer (SMR) har tekniska fördelar men har hittills inte visat sig vara en ekonomiskt fördelaktig eller snabb lösning, delvis på grund av brist på global standardisering och serieproduktion.