Ludvig Aspling (SD): Sköter man sig inte åker man ut

Medverkande: Ludvig Aspling (Gäst), Intervjuare (Programledare)

Nya vandelskravet presenteras🕓00:00:00 - 00:00:41

Intervjuaren introducerar Tidöpartiernas förslag om skärpt lagstiftning gällande uppehållstillstånd, där bristande vandel kan leda till utvisning från den 13 juli. Ludvig Aspling, Sverigedemokraternas migrationspolitiska talesperson, förklarar att detta är viktigt för att få verktyg att hantera personer som inte borde vara i Sverige. Han nämner att vandelskravet fanns fram till 1982 och att det nu är hög tid att återinföra det.

Införande och förväntad kritik🕓00:00:41 - 00:02:28

Aspling bekräftar att lagen träder i kraft i sommar och att en lagrådsremiss har skickats. Han förväntar sig kritik från Lagrådet, men menar att den ofta är svepande och politiskt baserad snarare än teknisk. Han påpekar att lagstiftningsprocessen varit lång och grundlig, vilket bör garantera hög kvalitet.

Oppositionens hållning till vandelskravet🕓00:02:28 - 00:04:02

Ludvig Aspling kommenterar Socialdemokraternas tystnad kring förslaget och menar att partiet är splittrat i migrationsfrågan. Han tror det är svårt för dem att avfärda förslaget på grund av den grundliga utredningsprocessen. Han menar att oppositionen försöker triangulera sin politik.

Vad ingår i vandelsbegreppet?🕓00:04:02 - 00:07:06

Aspling förtydligar att Tidöavtalet avsåg personer med koppling till prostitution, inte de som utövar det. Syftet är att komma åt organisatörer som är svåra att straffrättsligt bevisa brott mot. De har även diskuterat yttranden som inte är straffbelagda, men som indikerar olämplighet, exempelvis finansiering av terrorgrupper. Yttranden i sig kommer inte att leda till utvisning, men kopplingar till våldsbejakande extremism eller organiserad brottslighet kan göra det.

Exempel och flyktingundantag🕓00:07:06 - 00:09:57

Som exempel på koppling till våldsbejakande extremism nämner Aspling personer som förekommer i flera terrorfinansieringsutredningar eller har tydliga kopplingar till terrorgrupper, även om brott inte kan styrkas. Han förklarar att flyktingar inte omfattas av vandelskravet på grund av EU-rättens särskilda skydd, vilket kräver synnerligen allvarliga brott för utvisning. Han påpekar att majoriteten av dagens invandring inte är asylrelaterad.

Migrationsverkets arbete och rättssäkerhet🕓00:09:57 - 00:12:47

Aspling uppskattar att 100 000-200 000 personer kan påverkas av den nya lagstiftningen. Han menar att Migrationsverket kommer kunna begära in uppgifter från andra myndigheter, som Försäkringskassan, för att identifiera bidragsfusk eller tillgångar från brottslighet. Han ser inget behov av ytterligare uppdrag till Migrationsverket utöver de 100 miljoner kronor de redan fått för att arbeta med felaktiga uppehållstillstånd, då vandelsprövningen bygger på konstaterade regelöverträdelser som redan finns.

Rättssäkerhet och internationella perspektiv🕓00:12:47 - 00:15:22

Aspling bemöter kritik om bristande rättssäkerhet genom att förklara att vandelsprövningen bygger på befintliga och konstaterade regelöverträdelser, inte enbart straffrättsliga. Han hävdar att reglerna i sig inte är rättsosäkra. Han nämner att Sverigeemokraterna varit pådrivande för att säkerställa att lagstiftningen blir tillräckligt stram och nämner Storbritannien som ett land med framåtlutande regler på området.

Medborgarskap och nya utmaningar🕓00:15:22 - 00:18:05

Aspling informerar om att regeringen även skärper reglerna för medborgarskap, med en lagrådsremiss planerad att presenteras innan påskuppehållet och införande på nationaldagen i år. Han håller inte med om att migrationspolitiken är klar, utan pekar på nya problem som missbruk av VABO-reglerna (varaktig bosättning i annat EU-land) genom falska dokument. Han nämner också att återvandringen har börjat, men att reglerna är restriktiva och att medborgare är uteslutna, något de vill ändra på.

Framtida migrationspolitik och valmanifest🕓00:18:05 - 00:20:18

Aspling kommenterar det fördjupade samarbetet mellan Liberalerna och SD, där en fortsatt stram migrationspolitik är en grundbult. Han betonar att Sverigedemokraterna har en lång önskelista för ytterligare åtstramningar som inte är med i Tidöavtalet, vilka kommer att presenteras i deras eget valmanifest inför nästa val. Han ser fördelar med separata valmanifest för att tydliggöra skillnader och nyanser.