Terrorforskaren Magnus Ranstorp ger en djupgående analys av Hamas historia, ideologi och utveckling som terrororganisation, från dess rötter i Muslimska brödraskapet till den brutala attacken den 7 oktober 2023. Han diskuterar organisationens strategiska mål, dess finansiella nätverk och den utmanande vägen framåt för ett Gaza fritt från Hamas inflytande.
Medverkande: Adam Cwejman (Programledare), Magnus Ranstorp (Expert)
Varning, programintroduktion och expertpresentation.
Programmet inleds med en varning om våldsamma skildringar. Programledaren Adam Cwejman introducerar terrorforskaren Magnus Ranstorp, aktuell med boken "Hamas terror inifrån". Ranstorp har unik erfarenhet av Hamas ledare och Mellanösterns konflikter, och samtalet kommer att fördjupa sig i Hamas historia, ideologi och framtid.
Hamas rötter och tidig etablering.
Magnus Ranstorp förklarar att Hamas har djupa rötter i det muslimska brödraskapet, grundat 1928 av Hassan al-Banna med syfte att re-islamisera samhället. Dess närvaro i Jerusalem märktes runt 1946-47 och etableringen förstärktes på 50-60-talet. Detta skedde efter 1948 års krig mellan Israel och arabstaterna, som en revolt mot Israels självständighet.
Tillväxt i Gaza och islamismens framväxt.
Hamas bredde ut sig i Gaza, där många fördrivna palestinier samlades efter 1948 års krig. Befolkningen i Gaza fördubblades och guldländer pumpade in pengar för att etablera moskéer under 60-70-talet. Efter sexdagarskriget 1967 urholkades pan-arabismen och en känsla växte fram att islam var den legitima vägen, då man ansåg att bortvändande från islam förklarade arabstaternas svaghet.
Mujamma Islamia och Hamas sociala bas.
Sheikh Ahmed Yassin, grundaren av muslimska brödraskapet, skapade 1973 Mujamma Islamia, en religiös organisation med fokus på sociala välfärdsinstitutioner. Dessa institutioner, som kliniker, skolor och förskolor, växte snabbt och det islamiska universitetet i Gaza blev ett nav för finansiering från Gulfstaterna. Denna struktur, driven av religiösa och sociala institutioner, utgjorde ryggraden i Hamas organisation.
Intifadan 1987 och Hamas militära utveckling.
I början av 80-talet diskuterades våldsanvändning inom muslimska brödraskapet. Den första intifadan utlöstes 1987 av en trafikolycka och eskalerade till strejker och våld. Detta var då Hamas trädde fram med en utvecklad säkerhetsapparat. Organisationen fokuserade på militära operationer mot israeliska soldater, dels för att spåra informatörer och dels för att utveckla terrorkapacitet.
Iran, Hezbollah och minskad pan-arabism.
Revolutionen i Iran 1979 och grundandet av Hezbollah i Libanon var också svar på pan-arabismens försvagning. Vänsterorganisationers som PFLP:s styrka minskade efter Israels invasion av Libanon 1982. Yasser Arafat steg fram som ledare för PLO under en period av exil, återvändande först 1993 med fredsprocessen i Oslo.
Hamas motstånd mot fredsavtalet.
Hamas motsatte sig Osloavtalet från 1993, som gav palestinierna autonomi över Gaza och Jericho, och såg det inte som en framkomlig väg. De positionerade sig istället inom Intifadan och började attackera israeliska soldater. Målet var att få Sheikh Ahmed Yassin och andra fängslade Hamas-ledare frisläppta i fångutväxlingar.
Deportationen till Marj al-Zor och nya allianser.
År 1992 begick Israel ett strategiskt misstag genom att deportera 415 Hamas- och islamiska jihad-aktivister till Marj al-Zor i södra Libanon. Dessa ledare, som aldrig träffats, kunde nu organisera sig internt och fick stöd av Hezbollah och Iranska revolutionsgardet. Detta lade grunden för samarbetet mellan Hamas, Hezbollah och Iran, vilket överbryggade den sunni-shia-muslimska splittringen.
Självmordsattacker efter Goldsteins massaker.
Efter en massaker i Ibrahim-moskén i Hebron 1994, där en judisk bosättare dödade 29 personer, eskalerade Hamas sin terror. De började utföra självmordsattacker mot civila mål. Yahya Ayash, en legendarisk bombexpert, byggde upp Hamas förmåga att utföra dessa dåd, vilket ledde till en hel generation bombexperter.
Stängslets tillkomst som svar på terror.
Fram till slutet av 80-talet fanns inget större stängsel mellan Gaza och Israel. De massiva stängslen och skyddsbarriärerna började byggas 1994-95 som ett direkt svar på Hamas eskalerande självmordsattacker. Stängslet har sedan dess byggts på med högteknologiska sensorer och fjärrstyrda vapensystem för att förhindra infiltration.
Hamas terror krossar fred och dödar Rabin.
Hamas saboterade Osloavtalet genom en massiv självmordskampanj som inkluderade bussbombningar i Tel Aviv och attacker mot marknader i Jerusalem. Detta eskalerande våld bidrog till att judisk extremism växte och vände sig mot fredsprocessens förespråkare. År 1995 mördades den israeliske premiärministern Yitzhak Rabin av en judisk extremist, vilket markerade början på slutet för fredsprocessen.
Ranstorps fältarbete bland Hamas ledare.
Under sent 90-tal och tidigt 2000-tal, efter att Israel dragit sig tillbaka från Libanon, började Magnus Ranstorp fokusera på Hamas. Han samarbetade med ett universitet i Haifa för en enkätstudie i Gaza och fick möjlighet att intervjua Hamas ledarskap. Ranstorp beskriver sitt arbete med att facilitera kontakter med hjälp av en lokal fixare, vilket ledde till möten med nästan hela ledarskapet.
Misslyckat Mossad-attentat räddar Yassin.
År 1997 skickade Israel Mossad-agenter till Amman för att mörda Hamasledaren Khalid Mishal med gift. Attentatet misslyckades och agenterna greps, vilket ledde till en diplomatisk kris. Som pris för frigivningen av agenterna krävde Jordaniens kung Hussein att Sheikh Ahmed Yassin skulle friges från israeliskt fängelse, vilket gav honom en nyckelroll som motvikt mot PLO i Gaza.
Möten med Hamas grundare och framtida ledare.
Magnus Ranstorp beskriver sitt möte med den nyligen frigivne Sheikh Ahmed Yassin i ett anspråkslöst kontor i Gaza City. Under mötet träffade han även Ismail Haniyeh, som då var Yassins assistent men senare skulle bli en högsta ledaren för Hamas. Ranstorp följde Haniyeh till Islamiska universitetet i Gaza och observerade hans karismatiska auktoritet bland studenterna.
Hamas maximalistiska vision för Palestina.
Genom sina intervjuer fick Ranstorp en klar bild av Hamas oförsonliga och maximalistiska ideologi. Deras stadgar anger att de vill etablera en islamisk stat i hela Palestina, "från floden till havet". Denna vision innebar att Palestina betraktas som en "waqf", en islamistisk fästegods som inte får förhandlas bort eller ges upp. Detta innebär att Hamas har en grundläggande oförmåga att kompromissa med Israels existens.
Al-Aqsa-intifadan och förödande bombdåd.
Vid sekelskiftet utbröt den andra intifadan, även känd som Al-Aqsa-intifadan, utlöst av Ariel Sharons besök på Tempelberget. Denna period, mellan 2000 och 2004, kännetecknades av ännu mer våldsamma reaktioner och en kavalkad av självmordsbombningar från Hamas och andra grupper. Bland de mest kända dåden var attacken mot diskoteket Dolfinarium i Tel Aviv och Zbarro pizzerian i Jerusalem.
Israels utträde och Hamas makttillträde i Gaza.
Efter en period av intensiva självmordsattacker och avtagande våld, då Israel dödade ledare som Ahmed Yassin, gjorde Hamas en omvärdering och bestämde sig för att delta i de politiska valen. År 2005 drog Israel ut sina bosättningar från Gaza, och 2006 vann Hamas valet där med stor majoritet. Detta skapade en kris för det internationella samfundet och palestinska myndigheten, och ledde till en blockad mot Gaza.
Utveckling av tunnelsystem och militär förmåga.
Efter makttillträdet i Gaza började Hamas att marinera befolkningen i sin ideologi och islamisera samhället. De utvecklade även sin militära förmåga genom att bygga omfattande tunnelsystem under Gazas mark, uppskattningsvis mellan 500-700 kilometer långa. Dessa tunnlar, ofta placerade under civila byggnader, användes för att smuggla vapensystem och som gömställen, vilket ledde till användning av civila som mänskliga sköldar.
Förberedelserna inför den sofistikerade attacken.
Den militära grenen av Hamas, ledd av Yahya Sinwar, tog successivt över makten och började flera år i förväg planera attacken den 7 oktober. Iran stöttade med vapen och missilsystem, och Hamas specialstyrkor, Nukhbar, tränades i Iran och Libanon. Planeringen skedde inför öppen ridå med årliga militärövningar och även en tv-serie som dramatiserade händelserna.
Massiva massakrer och ohyggligt våld.
Morgonen den 7 oktober inledde Hamas en extremt sofistikerad operation med tusentals raketer, kamikazedrönare och 150 hexakopterdrönare. De tog sig igenom säkerhetsstängslet på 59 platser längs hela Gazas längd, även sjöledes. Detta ledde till massiva massakrer på militärposteringar, kibbutzer och Nova-festivalen, där terroristerna gick dörr till dörr, sköt civila och begick bestialiska övergrepp som att bränna människor levande.
Hamas strategiska mål med attacken.
Hamas hade flera strategiska mål med attacken den 7 oktober. De ville inleda ett flerfrontskrig, med resningar på Västbanken och Hezbollahs anslutning, som en del av den Iran-styrda "motståndsaxeln". Attacken syftade också till att sabotera Abraham-avtalet och den normalisering mellan Saudiarabien och Israel. Huvudmålet var att provocera fram en massiv israelisk respons för att generera internationell kritik, isolera Israel och lyfta den palestinska frågan på den globala agendan, samt skaffa förhandlingsbrickor i form av israeler som togs som gisslan.
Finansiellt tryck och kamp mot terrorfinansiering.
Hamas står inför finansiell press då deras ledarskap har byggt upp ett omfattande imperium genom biståndspengar, skatter på smuggelvaror och medel från Iran. Detta imperium har lett till att ledare har personliga förmögenheter på miljarder, medan Gazas befolkning lever i fattigdom. Amerikanska sanktioner begränsar nu Hamas förmåga att flytta pengar och verka globalt, och internationella ansträngningar fokuserar på att stoppa terrorfinansiering som döljs bakom humanitär verksamhet.
Vägen framåt för Gaza efter Hamas.
Trots att Hamas är försvagat militärt, är organisationen resilient och spridd geografiskt. Experter betonar vikten av att förhindra Hamas från att återfå politiskt inflytande i Gaza. Framtiden kräver en "Marshall-plan" för återuppbyggnad och avradikalisering av befolkningen, men processen beräknas ta årtionden på grund av den enorma förstörelsen och föroreningar som asbest.
Källinformation
- Utgivare:
- Göteborgs-Posten
AI-genererad 30 april 2026 23:17
- Modell:
- gemini-2.5-flash (gemini)
- Prompt:
- SRT to Description (Gemini) v1.1