Programmet granskar Östersunds kommuns miljardinvestering i vindkraftsparken Hocksjön genom bolaget Jämtkraft. Trots att anläggningen endast producerar 56% av sin kapacitet och inte förväntas bli lönsam, vägrar Jämtkraft offentliggöra ekonomiska data, vilket Christian Steinbäck kritiserar som bristande transparens med allvarliga konsekvenser för kommunens ekonomi och service.
Medverkande: Christian Steinbäck (Expert), Daniela (Programledare)
Hocksjöns vindkraftspark invigs med stolthet
Rapporten inleds med invigningen av Hocksjöns vindkraftspark i Jämtland, där representanter från kommuner och bolagsstyrelser deltog. Man uttryckte stolthet över satsningen på hållbar energi, som beräknades förse 80 000 villor med el. Detta sågs som en viktig investering för framtiden.
Östersunds miljardinvestering i vindkraft ifrågasätts
Östersunds kommun har investerat 1,2 miljarder kronor i vindkraft via det kommunala bolaget Jämtkraft. Trots investeringens storlek vägrar bolaget redovisa när satsningen förväntas bli lönsam. Samtidigt visar siffror att parken endast nådde 56% av beräknad produktion under 2023.
Granskning av Jämtkrafts bristande transparens
Christian Steinbäck förklarar att han granskar vindkraften i Sverige och särskilt Jämtkrafts agerande. Han kritiserar att ett kommunalt miljardprojekt kan genomföras utan att grundläggande ekonomiska uppgifter görs offentliga. Projektet i Hocksjön jämförs med andra stora vindkraftsfiaskon.
Östersunds miljardsatsning – ett möjligt kapitalförstöring
Steinbäck beskriver investeringen på 1,2 miljarder kronor som ett möjligt kommunalt rekord i kapitalförstöring. Summan motsvarar cirka 25% av Östersunds skatteintäkter ett år, eller nästan 19 000 kr per kommuninvånare. Han anser att det finns en hög risk att pengarna aldrig kommer tillbaka, vilket allvarligt kan påverka kommunens ekonomi.
Kommunala vindkraftsinvesteringar trots avvecklingstrender
Det är märkligt att Östersund satsar stort på vindkraft när andra kommuner försöker avveckla sina verk på grund av olönsamhet. Problem som bristande överföringskapacitet till södra Sverige och ett redan enormt elöverskott i Jämtland gör investeringen obegriplig ekonomiskt. Andra stora anläggningar som Bliken i Skellefteå har varit miljardfiaskon.
Hocksjöns omfattning och missade lärdomar
Hocksjön består av 23 stycken 230 meter höga verk, bland de största som byggts i Sverige. Steinbäck menar att Östersund borde ha dragit lärdomar från Skellefteås anläggning Bliken, som är ett känt miljardfiasko. Han kopplar de dåliga ekonomiska besluten till avsaknaden av tjänstemannaansvar i Sverige.
Klimatansvar utan faktisk effekt och falska löften
Vid invigningen talades det om att ta klimatansvar och vara solidarisk med jorden, men enligt Steinbäck påverkar vindkraftsparken inte jordens klimat. Löftet om el till 88 000 hushåll ifrågasätts, då Jämtland redan producerar mycket elektricitet och vindkraften ger en oförutsägbar 'slumpkraft'.
Låg produktion och Jämtkrafts hemlighetsmakeri
Hocksjön producerade endast 56% av sin beräknade kapacitet under 2023, vilket framgår av Person Invests årsredovisning. Detta är ett tecken på att anläggningen inte fungerar som den ska. Jämtkraft vägrar svara på frågor om produktion och när investeringen blir lönsam, och hävdar att det är en affärshemlighet.
Mörkande av resultat hotar kommunal service
Steinbäck anser Jämtkrafts brist på transparens vara mycket märklig, särskilt då det rör offentliga medel. Om kommunen inte får tillbaka sina investerade pengar med ränta och vinst, kommer det att tvinga fram besparingar. Detta skulle leda till sämre kommunal service inom exempelvis vård, skola och omsorg.
Snö och is förstör vindkraftens lönsamhet i Sverige
Att produktionen är så låg är typiskt för vindkraft och ingen överraskning för Hocksjön. I Sverige, med snö och is på rotorbladen, måste verken ofta stängas av för att undvika skador eller iskast, vilket minskar produktionen. Att köpa maskiner avsedda för varmare klimat är en ifrågasatt affärsidé i Jämtland.
Vindkraftens fastlåsta problematik och framtida prisfall
Vindkraftverk är fastgjutna och kan inte flyttas, och deras funktion är helt beroende av väderförhållanden. Med den stora utbyggnaden av vindkraft, särskilt i Norrland, kommer ett överutbud att leda till lägre elpriser när det blåser. Detta gör Östersunds kommunala investering ännu mindre lönsam och svårare att få ihop ekonomiskt.
Vindkraft som politisk dröm och subventionerad industri
Vindkraft beskrivs som en politisk dröm och en industri på 'steroider', finansierad av offentliga medel, elräkningar och lån från Europeiska investeringsbanken. Den grundläggande affärsmodellen bygger på 'slumpkraft', vilket är problematisk då elektricitet behövs konstant i ett modernt samhälle. De verkliga kostnaderna kommer att visa sig i framtiden när lånen förfaller.
Jämtkrafts försvagade ekonomi och krav på utredning
Eftersom Hocksjön ingår i Jämtkraft kommer vindkraftsparken att dra ner bolagets resultat, vilket leder till uteblivna utdelningar till Östersunds kommun. Jämtkraft, som tidigare var en stor resurs, bidrar nu till sämre kommunal service. Intervjupersonen betonar att vattenkraften är Jämtlands lönsamma kraftslag och kräver en granskning av hur dessa politiska beslut fattades utan en tydlig affärsplan.
Olöslig situation och misstänkt vänskapskorruption
Vindkraftsprojektet kan inte räddas eftersom verken är fastgjutna och beroende av vinden, vilket ofta leder till avstängningar på grund av överutbud och låga priser. Christian Steinbäck antyder att lokala entreprenörer gynnats genom 'vänskapskorruption' vid upphandlingarna, vilket har drivit upp kostnaderna. Detta fenomen är vanligt i svenska kommuner där samma grävare ofta får samma jobb.
Källinformation
- Utgivare:
- YouTube
AI-genererad 7 april 2026 17:18
- Modell:
- gemini-2.5-flash (gemini)
- Prompt:
- SRT to Description (Gemini) v1.1