Programmet diskuterar det aktuella opinionsläget i Sverige inför valet 2026 med opinionsexperterna Per Rosencrantz och Johan Martinsson. De analyserar hur regeringen kan ta igen ett opinionsunderläge, historiska trender för S- och M-ledda regeringar, samt Liberalernas svåra situation med fokus på sakfrågor, ekonomin och geopolitiska händelsers påverkan på väljarbeteendet.
Medverkande: Andreas Eriksson (programledare), Per Rosencrantz (opinionsexpert), Johan Martinsson (opinionsexpert)
Välkommen till Ledarredaktionen: Opinionsläget inför valet
Andreas Eriksson välkomnar lyssnarna till Ledarredaktionen och presenterar dagens ämne: opinionsläget inför valet 2026. De ska diskutera var väljarna befinner sig, deras partival, regeringsfrågan och vilka sakfrågor som är viktigast, samt hur mycket opinionen kan förändras innan valet.
Gästpresentation och blockens aktuella opinionsstöd
Andreas Eriksson välkomnar opinionsexperterna Per Rosencrantz från Bellbird och Johan Martinsson från Demoskop. Han presenterar aktuella poll of polls-siffror som visar att oppositionen har ett betydande övertag på cirka 52% mot Tidöpartiernas 46%, med regeringen tydligt i underläge.
Kan regeringen ta igen opinionsunderläge på åtta månader?
Per Rosencrantz menar att regeringen absolut kan ta igen underläget, och refererar till Reinfeldt 1:s återhämtning inför valet 2010. Johan Martinsson instämmer, och förklarar att det historiskt sett är möjligt att flytta cirka 4% av väljarna. Han presenterar statistik som visar att M-ledda regeringar tenderar att öka sitt stöd mer under valåret än S-ledda regeringar.
M- och S-ledda regeringars historiska väljarutveckling
Johan Martinsson förklarar att S-ledda regeringar i genomsnitt har återtagit cirka en halv procentenhet, medan M-ledda regeringar har gått fram 4,5 procentenheter från januari till september under valår. Per Rosencrantz håller med om att S historiskt har spurtat sämre och nämner "pyspunka"-effekten för stora oppositionspartier som går bra mellan valen.
Kostnaden att regera och oppositionens vändning
Johan Martinsson diskuterar att det "kostar att regera" och att regeringskoalitioner i snitt tappar 3% mellan valen, men att opinionen ofta vänder upp under valårets sista del. Han konstaterar att statistiken talar för att det kommer bli jämnare inför valet, även om vändningen ännu inte skett för den sittande regeringen.
Opinionsläget 2025 och Centerpartiets nyckelroll
Per Rosencrantz beskriver 2025 som turbulent, med oppositionen i stor ledning första halvåret. Även om Tidöpartierna återhämtat sig, kommer S och MP nu att behöva Centerpartiet för majoritet, vilket är en viktig förändring. Johan bekräftar att blockskillnaden varit volatil.
Mandatfördelning och Valmyndighetens simulators roll
Per och Johan analyserar mandatfördelningen och möjligheterna för S och MP att uppnå egen majoritet. Johan förklarar att de skulle behöva ytterligare cirka två procentenheter för detta scenario. Andreas frågar om Valmyndighetens simulator som kan visualisera mandat baserat på röstfördelningar.
Avsaknad av SCB:s PSU och alternativa källor
Per saknar SCB:s PSU-mätning i november, som är viktig för att följa väljarörelser. Johan menar att november-mätningen inte är lika kritisk som den i maj, och att andra källor som SOM-institutet finns. Han framhåller att PSU:s styrka låg i hög kvalitet, stora urval och relativt snabb publicering.
Jämförelse med valet 2022: Likheter och olikheter
Andreas jämför nuvarande opinionsläge med januari 2022, då Tidö-sidan ledde med 3% och vann valet. Per ser likheter, men omvänt; inför 2022 hade Tidö-sidan övertag i viktiga sakfrågor och en majoritet tyckte Sverige var på fel väg, vilket indikeras även nu. Johan instämmer i likheterna gällande agendans fördel för Tidöpartierna.
Historiska regeringsskiften och agendans betydelse
Johan betonar att S inför 2022 hade regerat i två perioder, sällan en fördel för sittande regering. Agendan, med frågor som brottslighet, var till Tidöpartiernas fördel då och sannolikt nu. Han menar att regeringsbyten ofta avgörs av partiförhandlingar och samarbetsvilja, inte enbart små väljarskiften.
Viktigaste sakfrågorna och blockens styrkor
Johan lyfter brottslighet och lagordning som ledande frågor, med viss uppgång för sysselsättning. Invandring är något lägre på agendan än förra gången, men Tidöpartierna har generellt övertag i de viktigaste sakfrågorna. Per tillägger att klimat/miljö och sjukvård är oppositionens styrkor, medan ekonomin är jämnt fördelad och därmed avgörande.
Ekonomin avgör valet, utrikespolitikens jokerroll
Per menar att ekonomin är avgörande, där regeringen behöver förbättrad hushållsekonomi för återval. Johan introducerar utrikespolitiken som en joker, med tanke på de senaste händelserna. En Demoskop-undersökning visar att Moderaterna uppfattas som mest kompetenta inom utrikespolitiken, vilket kan gynna dem.
Ökad ekonomisk optimism men yttre turbulens
Johan bekräftar att väljarnas uppfattning om Sveriges ekonomiska utveckling har förbättrats, särskilt bland Tidöpartiernas väljare. Per noterar att regeringen satsat på att stimulera hushållen. Dock kan internationell turbulens, som Trumps agerande, fördröja ekonomisk återhämtning, vilket ligger bortom regeringens kontroll.
Krisers effekt på regeringar och S:s historiska fördel
Johan förklarar att kriser ofta kan gynna sittande regeringar, men det beror på krisens natur. Han nämner Magdalena Anderssons tillfälliga uppgång under Rysslands invasion. Per menar att Socialdemokraterna historiskt gynnas av omvärldskriser tack vare sitt starka förtroende för regeringsduglighet och stabilitet.
Sverigedemokraternas "guldsits" och borgerlighetens tapp
Johan lyfter fram att SD har en "guldsits" opinionsmässigt som samarbetspartner utan fullt regeringsansvar. Han påpekar det dramatiska tappet för borgerligheten; Moderaterna och S var lika stora för 4-5 år sedan, men nu är S dubbelt så stora. De borgerliga partierna samlar nu endast drygt 28% av väljarna.
Åkessons förtroende och Liberalernas akuta läge
Per funderar på Jimmie Åkessons höga förtroende, eventuellt på grund av hans relativa frånvaro från dagliga regeringsarbetet. Liberalernas opinionssiffror på 2,2% diskuteras, vilket Johan beskriver som ett "kärvt läge". Långvarigt stöd under spärren, trots försök att byta partiledare och förtydliga politik, har inte gett positiv respons.
Liberalernas tuffaste läge och möjliga vägar framåt
Per betonar Liberalernas exceptionellt svåra situation, med stöd närmare 0% än 4% i många mätningar. Han påminner om att L inför förra valet vände trenden genom partiledarbyte och tydlig regeringsposition. Utan drastiska åtgärder bedömer han risken för att de åker ur riksdagen till 70%, vilket är det tuffaste läget han sett.
Regeringsfrågan och tanken på S-M koalition
Andreas frågar hur tydligare regeringsalternativ påverkar väljarna. Per menar att en jämförelse av regeringsalternativen gynnar Tidö-sidan, då V och MP är impopulära. Johan Martinsson instämmer att det på marginalen gynnar Tidöpartierna. De diskuterar också tanken på en S-M koalition, där Johan ser ett kännbart stöd bland väljarna men tror tiden inte är mogen.
S-M koalition som framtida krisförslag
Per Rosencrantz ser en S-M koalition som en "nödlösning" i händelse av en stor kris, som en rysk expansion mot Baltikum. Han menar att stödet finns bland breda väljargrupper, men att man inte bör använda detta alternativ för att lösa nuvarande budgetförhandlingar med mindre partier.
Avslutning av Ledarredaktionen
Andreas Eriksson tackar gästerna Per Rosencrantz och Johan Martinsson, samt lyssnarna. Han uppmanar lyssnarna att höra av er med tankar, synpunkter och förslag på ämnen till redaktionen via mail.
Källinformation
- Utgivare:
- Svenska Dagbladet
AI-genererad 16 april 2026 08:33
- Modell:
- gemini-2.5-flash (gemini)
- Prompt:
- SRT to Description (Gemini) v1.1