Morgongänget: Totalstopp för nya medborgare sedan juni

Medverkande: Jacob (programledare), Ludvig Aspling (migrationspolitisk talsperson för Sverigedemokraterna, panelist), Christopher Jarnvall (kommunalråd i opposition i Norrköpings kommun, panelist)

Ämnen

• Nya medborgarskap och skärpta regler: Panelen diskuterar de nya, skärpta kraven för medborgarskap som trädde i kraft den 6 juni och hur antalet beviljade medborgarskap har minskat drastiskt sedan dess. Det framhålls att de få anmälningar som fortfarande går igenom främst rör nordiska medborgare.
• Kvittningssystemet och politisk vilja: Debatten berör hur hanteringen av medborgarskap påverkade riksdagens kvittningssystem och den kritik som riktats mot att många medborgarskap delades ut innan de nya reglerna infördes. Sverigedemokraterna menar att de agerade för att upprätthålla valresultatet.
• Tidsåtgång för politiska reformer: Deltagarna diskuterar varför politiska reformer tar lång tid att genomföra, särskilt inom ramen för Tidöavtalet. Långa utrednings- och förhandlingsprocesser mellan de fyra samarbetspartierna lyfts fram som orsaker.
• Uppehållstillstånd och återvändande: En analys görs av statistiken för beviljade uppehållstillstånd, där olika kategorier som ukrainare, studenter och arbetskraftsinvandrare särskiljs. Problemen med anhöriginvandring och missbruk av EU-status för arbetskraftsinvandring diskuteras, samt åtgärder för att minska antalet illegala i Sverige.
• Lagen om hets mot folkgrupp: Diskussionen handlar om lagen om hets mot folkgrupp, dess tillämpning och hur den uppfattas. Kritiken riktas mot att begreppet blivit för vitt och att det finns en inkonsekvens i hur lagen tillämpas, särskilt gällande hets på andra språk.
• Rösträtt för icke-medborgare: Frågan om varför icke-svenska medborgare får rösta i kommun- och regionval tas upp. Panelen diskuterar om denna ordning bör ändras, med argument om medborgarskapets betydelse och den demografiska förändringen i Sverige.
• Återvandring och paradigmskifte: Samtalet behandlar återvandring och tvångsmässiga utvisningar av personer som inte har rätt att vistas i Sverige. Det så kallade 'paradigmskiftet' inom migrationspolitiken diskuteras, och dess effekter på invandringsstatistiken.
• Stadsplanering och bostadspolitik: Panelen diskuterar Sverigedemokraternas idéer om stadsplanering, med kritik mot 'tvångsblandning' och att bygga höghus i villaområden. Förslag om att riva betongklossar i problemområden och bygga mindre hus lyfts fram.
• Demografi och bostadskarriär: Demografiska utmaningar och svårigheten för unga att göra en bostadskarriär diskuteras. Statliga initiativ för förenklade byggregler och kommunernas roll i att erbjuda lämpliga bostäder tas upp.
• Arbetskraftsinvandring och lönedumpning: Frågan om varför gränsen inte är stängd och kritiken mot arbetskraftsinvandring som leder till lönedumpning behandlas. Panelen menar att arbetskraftsinvandring endast ska ske vid dokumenterad brist och med högre lönekrav.
• Hemtjänsten och integration: Diskussionen rör anställning av män från Mellanöstern i hemtjänsten, med hänvisning till våldtäkter och förnedring av äldre. Vikten av bakgrundskontroller och att hemtjänsten inte ska vara ett integrationsprojekt betonas.
• Förstatligande av skolan och religiösa friskolor: Debatten handlar om förstatligande av skolan för att uppnå en likriktad läroplan, samt frågan om att förbjuda religiösa friskolor, särskilt muslimska, på grund av problem med islamister i styrelser och aggressiv missionering.
• Migrationsverkets budget: Frågan om varför Migrationsverkets budget inte halveras trots minskat antal migranter diskuteras. Det framhålls att kvalitetskontroll, fördjupade säkerhetsgranskningar och återtagande av uppehållstillstånd kräver resurser.
• Framtida regeringsbildning och samarbete: Spekulationer om framtida regeringsbildning och möjligheten till samarbete mellan Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna tas upp. Sverigedemokraterna betonar att sakpolitiken är avgörande och att de är beredda att samarbeta med alla som vill genomföra deras politik.

Positioner

• Ludvig Aspling (De skärpta reglerna för medborgarskap har gett önskat resultat.): De nya reglerna, särskilt den skärpta säkerhetsprövningen som började tillämpas i mars förra året, har lett till en kraftig minskning av beviljade medborgarskap. De få anmälningar som går igenom rör främst nordiska medborgare enligt gamla överenskommelser.
• Jacob (Migrationsverket har agerat mot den politiska viljan att minska medborgarskapen.): Trots den politiska viljan att skärpa reglerna har Migrationsverket enligt rykten beordrat personal att arbeta helger för att trycka igenom så många medborgarskap som möjligt innan de nya reglerna trädde i kraft.
• Ludvig Aspling (Sverigedemokraterna pajade inte kvittningssystemet, utan säkerställde att valresultatet upprätthölls.): Syftet med kvittningssystemet är att riksdagens voteringar ska spegla valresultatet. SD:s agerande säkerställde detta, och vänstersidan har gjort liknande saker tidigare med vildar.
• Jacob (Många medborgarskap delades ut under mandatperioden, vilket kan påverka valresultatet.): Trots den nya regeringens politik har tusentals medborgarskap delats ut, främst till grupper som historiskt röstar på vänsterpartier, vilket kan påverka utfallet i kommande val.
• Ludvig Aspling (Reformer tar tid på grund av Tidöavtalets förhandlingsprocess och SD:s krav på hög kvalitet.): Inom Tidöavtalet måste alla fyra partier vara överens om varje detalj i utredningar, lagrådsremisser och propositioner, vilket är en tidskrävande process. SD prioriterar kvalitet framför snabbhet.
• Christopher Jarnvall (Politiker måste vara mer drivande och inte gömma sig bakom processer eller tjänstemän.): Det är politikernas ansvar att driva igenom väljarnas vilja och inte använda 'processen' som en ursäkt för passivitet. Man måste 'sparka tjänstemän i arslet' för att få saker gjorda.
• Ludvig Aspling (Antalet uppehållstillstånd måste brytas ner per kategori för att förstå den verkliga situationen, och åtgärder har vidtagits för att minska problematiska kategorier.): Siffrorna inkluderar ukrainare under massflyktsdirektivet, studenter och säsongsarbetare som ofta stannar kort tid. De största problemen är anhöriginvandring (som nya regler kommer att minska) och missbruk av EU-status för arbetskraftsinvandring, vilket kräver ytterligare åtgärder.
• Christopher Jarnvall (Kommuner behöver inte nödvändigtvis fler människor, utan fler skattebetalare och bra medborgare.): Vänsterns argument om befolkningsminskning i kommuner som skäl för invandring är felaktigt. Fokus bör ligga på att attrahera skattebetalare och att de som inte bidrar ska återvandra.
• Christopher Jarnvall (Lagen om hets mot folkgrupp har gått inflation i och behöver revideras.): Begreppet har blivit för vitt och omfattar nu kritik mot religioner (som islamism) snarare än etnisk hets. Det skapar rädsla för att yttra sig och är inkonsekvent då hets mot svenskar/vita inte anses vara hets mot folkgrupp.
• Ludvig Aspling (Lagen är problematiskt formulerad men domstolarna är restriktiva i sin tillämpning. Mer fokus borde läggas på hets på andra språk.): Lagen handlar om att uttrycka 'missaktning' snarare än att agitera för våld, vilket är problematiskt. Domstolarna fäller sällan, men polisen borde aktivt spana efter grövre hets på andra språk, t.ex. i arabiska Facebookgrupper, vilket skulle leda till en debatt om lagens relevans bland migranter.
• Christopher Jarnvall (Rösträtten för icke-medborgare i kommun- och regionval bör tas bort.): Medborgarskapet ska vara något viktigt och inte ges bort i ett 'flinkpaket'. Det är inkonsekvent att icke-medborgare får rösta i kommunala val men inte i riksdagsval.
• Ludvig Aspling (Rösträtten för icke-nordiska medborgare som inte kan svenska eller kommer från avlägsna kulturer är problematisk.): Även om det är acceptabelt för nordiska medborgare, är det inte bra att personer från väldigt avlägsna kulturer, som kanske inte ens kan läsa eller skriva svenska, får rösta. Detta är dock inte del av Tidöavtalet.
• Ludvig Aspling (Paradigmskiftet har gett tydliga effekter med en kraftig minskning av invandringen från problematiska regioner.): Antalet utvisningar har ökat med 40% sedan 2022, och antalet illegala i Sverige har minskat, vilket syns i sjukvårdsstatistiken. Invandringen från Afrika, Mellanöstern, Centralasien och Sydasien har minskat med cirka 70% jämfört med 2022.
• Christopher Jarnvall (Sverigedemokraterna vill ha vackra städer och motsätter sig 'tvångsblandning' genom att bygga höghus i villaområden.): Istället för att bygga betongklossar i etablerade villaområden, bör man riva befintliga 70-tals betongklossar i problemområden och bygga mindre hus för att erbjuda radhus och villor. Socialdemokraternas planer på att expropriera villatomter är ett hot.
• Ludvig Aspling (Statliga åtgärder för förenklade byggregler är på gång, men kommunerna har planmonopolet.): De nya 'Sverigehuset'-reglerna som träder i kraft 2027 kommer att förenkla byggprocessen för typgodkända hus. Dock är det kommunerna som ytterst bestämmer vad som byggs.
• Ludvig Aspling (Förenklade byggregler på statlig nivå är en del av lösningen för att underlätta bostadskarriärer.): De nya 'Sverigehuset'-reglerna kommer att förenkla och snabba på processen för att bygga hus, vilket kan hjälpa unga att komma in på bostadsmarknaden.
• Christopher Jarnvall (Kommunerna måste ta ansvar för att erbjuda bostäder som möjliggör en bostadskarriär och integration.): Många invandrare som kom för decennier sedan har sökt sig från höghus i problemområden till radhus och villor och blivit integrerade. Kommunen bör underlätta detta genom att bygga fler villor och radhus, även genom att riva befintliga betongklossar.
• Ludvig Aspling (Gränsen är inte helt stängd för migration, men invandring som orsakar problem minimeras. Arbetskraftsinvandring ska endast ske vid dokumenterad brist och med högre lönekrav.): Antalet asylsökande har kollapsat. Arbetskraftsinvandring är acceptabel när Sverige inte kan fylla behovet själva, men lönerna måste vara betydligt högre än 13 000 kr/månad för att attrahera 'topptalanger'.
• Christopher Jarnvall (Den nuvarande arbetskraftsinvandringen leder till lönedumpning och utnyttjande av arbetstagare.): Arbetstillstånd skapar en 'fyra år lång provanställning' där arbetstagaren är helt beroende av arbetsgivaren, vilket förskjuter maktbalansen och gynnar företag som vill pressa löner.
• Christopher Jarnvall (Det är oacceptabelt att hemtjänsten används som integrationsprojekt, och bakgrundskontroller måste vara obligatoriska.): De förfärliga fallen av våldtäkter och förnedring av äldre visar på behovet av utdrag ur belastningsregistret för all personal inom äldrevården, precis som för personal som arbetar med barn. Lönebidrag för nyanlända har skapat skeva incitament.
• Ludvig Aspling (Det har funnits absurda hål i säkerhetsprövningarna, men nya regler har förbättrat möjligheterna till bakgrundskontroller.): Tidigare kunde vissa allvarliga brott, som terrorbrott, undgå att synas i belastningsregisterutdrag för skolpersonal. Detta har nu åtgärdats, men systemen var inte anpassade för den typen av brottslighet.
• Christopher Jarnvall (Kommunen klarar av att bedriva skolan, men en likriktning av läroplaner är nödvändig, och förstatligande kan vara lösningen. Religiösa friskolor, särskilt muslimska, bör förbjudas.): Det behövs en gemensam läroplan för att kunna bedöma elever rättvist. Muslimska friskolor har visat sig vara problematiska med islamister i styrelser, och även om inte alla är dåliga, skapar de en plattform för aggressiv missionering och berikningsbrott.
• Ludvig Aspling (Det är inte konstigt att göra skillnad på religiösa friskolor baserat på religionens ställning i Sverige.): Kristendomen och judendomen har en annan, mer etablerad ställning i Sverige och är en del av kulturarvet, medan islam är en relativt ny religion i Sverige. Det borde vara rättsligt möjligt att tillåta friskolor för de etablerade religionerna men inte för andra.
• Ludvig Aspling (Migrationsverkets budget har minskat, men ytterligare stora nedskärningar är svåra då kvalitetskontroll och återtagande av uppehållstillstånd kostar pengar.): SD vill fokusera på fördjupade säkerhetsgranskningar och att se över gamla uppehållstillstånd för att få ut personer som inte ska vara i Sverige, vilket kräver resurser.
• Christopher Jarnvall (Sverigedemokraterna är beredda att prata med alla partier som vill genomföra deras politik, men tror inte på samarbete med Socialdemokraterna i Norrköping efter valet.): SD sätter inte upp röda linjer och är pragmatiska. De vill genomföra sin politik för väljarnas skull, oavsett vem de samarbetar med.
• Ludvig Aspling (Sakpolitiken är avgörande, och personligen är det viktigare att reformer genomförs än att sitta i regeringen.): Om trovärdiga handslag kan ges för att genomföra de regeländringar SD vill ha, spelar det mindre roll vem som hjälper till.

Slutsatser

• De skärpta reglerna för medborgarskap har drastiskt minskat antalet beviljade medborgarskap, vilket ses som ett positivt resultat av den nuvarande regeringen.
• Det finns en tydlig politisk vilja att minska invandringen, och detta har gett mätbara effekter, särskilt gällande asylsökande och invandring från problematiska regioner.
• Långa politiska processer och bristande politisk vilja att driva igenom reformer snabbt ses som hinder för effektiv migrationspolitik och samhällsförändring.
• Det finns ett behov av att reformera lagar som hets mot folkgrupp och rösträtt för icke-medborgare, samt att stärka bakgrundskontroller inom vård och skola, för att adressera nya samhällsutmaningar.