Mycle Schneider – The World Nuclear Industry Status Report 2025

Medverkande: Rosanna Endre (Moderator), Michael Vish (Policyrådgivare), Mycle Schneider (Huvudförfattare), Tomas Kåberger (Professor i industriell energipolitik), Lina Reichenberg (Docent i energisystemanalys), Matilda Molander (VD, Fores), Lisa Pelling (Chef, Arena Idé)

Inledning och programöversikt🕓00:00:09 - 00:03:45

Programledaren välkomnar till lanseringen av 'World Nuclear Industry Status Report 2025' och framhåller att kärnkraft är en av de mest politiskt laddade debatterna i svensk energipolitik. Det betonas att rapporten syftar till att erbjuda faktabaserade insikter för att lyfta diskussionen bortom rädslor och politiska ställningstaganden. En översikt av kvällens program presenteras, inklusive presentation av rapporten och efterföljande kommentarer och diskussioner.

Välkomnande från Friedrich-Ebert-Stiftung Nordic🕓00:03:45 - 00:06:30

En policyrådgivare från Friedrich-Ebert-Stiftung Nordic Countries välkomnar deltagarna och understryker vikten av tillförlitliga data och fakta för välgrundade beslut inom energipolitiken. Det meddelas att en svensk sammanfattningsrapport, en kortare version av den omfattande statusrapporten, lanseras för att ge en översikt över kärnkraftsindustrins viktigaste trender och statistik på svenska. Förhoppningen är att presentationen ska fördjupa insikten om kärnkraftens nuvarande och framtida roll.

Introduktion av World Nuclear Industry Status Report🕓00:06:30 - 00:09:56

Mycle Schneider, huvudförfattare och projektkoordinator, presenterar rapporten som har producerats årligen sedan 2007 av ett internationellt och tvärvetenskapligt team. Syftet är att följa långsiktiga trender och inrama kärnkraftsfrågan i ett bredare energipolitiskt sammanhang. Det understryks att det är viktigt att se 'filmen' över tid, inte bara 'fotografier' från enskilda år, för att förstå vad som faktiskt händer i branschen.

Rapportens fokus och avgränsningar🕓00:09:56 - 00:11:50

Rapporten fokuserar på systemproblem för kärnkraft i förnybart dominerade energisystem, ömsesidiga beroenden med Ryssland, potentiella nykomlingsländer, status för Fukushima och avveckling av reaktorer. Det klargörs att rapporten avsiktligt inte behandlar de traditionella frågorna om kärnkraftssäkerhet, spridning och kärnavfall, då det redan finns omfattande analyser inom dessa områden. Fokus ligger istället på den industriella analysen och det systematiska tillvägagångssättet.

Nationella program och elproduktion globalt🕓00:11:50 - 00:16:26

Det framkommer att det finns 31 aktiva nationella kärnkraftsprogram och att fem har fasats ut. Endast åtta länder har byggt nya reaktorer fram till årsskiftet, med Ungern (ryskt bygge) och Kanada (SMR) som de senaste. Elproduktionen från kärnkraft nådde sin första topp 2006, vilken överträffades marginellt 2024. Utanför Kina har kärnkraftsproduktionen dock minskat med nästan 14 % sedan 2006, vilket indikerar en betydande nedgång i många regioner trots Kinas expansion.

Nystartade och nedlagda reaktorer samt byggförseningar🕓00:16:26 - 00:21:00

År 2025 observerades en nettominskning med sju nedläggningar mot fyra nystartade reaktorer globalt. Under de senaste 20 åren har Kina stått för mer än hälften av alla nystartade reaktorer och inga nedläggningar, medan det skett en nettominskning utanför Kina. Det lyfts fram att branschen har svårt att tillförlitligt förutsäga när reaktorer faktiskt kommer i drift, med många förseningar som skjuter projekt framåt år efter år, vilket ifrågasätter pålitligheten i framtida planer.

Operativa reaktorer, byggande och åldrande flottor🕓00:21:00 - 00:36:56

Antalet operativa reaktorer stabiliserades runt 404 enheter i slutet av året, en nivå jämförbar med 1989. Även om den operativa kapaciteten har ökat något, beror detta på större nya reaktorer och uppgraderingar av befintliga, inte fler enheter. Antalet reaktorer under uppbyggnad är betydligt lägre än toppen 1979. Kina dominerar byggandet nationellt, medan Ryssland är nyckelleverantören för utländska projekt. Det konstateras att de flesta av världens kärnkraftsflottor åldras, med en genomsnittlig ålder på 32 år globalt, och ännu högre i länder som Frankrike, USA och Sverige.

Verkligheten bakom små modulära reaktorer (SMR)🕓00:36:56 - 00:57:04

SMR-tekniken diskuteras kritiskt, där den allmänna uppfattningen om enkel tillgänglighet kontrasteras mot en verklighet med få operationella exempel och många övergivna eller försenade projekt. Kanadas BWRX-300-projekt, relevant för Sverige, har redan försenats och är dyrt. Det framkommer att många SMR-designer fortfarande är på idéstadiet, och investerarnas förtroende för SMR-företag är lågt med stora fall i aktievärden. EU-kommissionens föreslagna stöd bedöms som otillräckligt i förhållande till investeringsutmaningarna.

Kärnkraft vs. förnybar energi och batterirevolutionen🕓00:57:04 - 01:07:30

Investeringar i kärnkraft har stagnerat medan investeringar i förnybar energi, särskilt sol- och vindkraft, har skjutit i höjden under de senaste åren. Kina har drastiskt minskat sitt beroende av kol genom massiv utbyggnad av sol- och vindkraft. 'Batterirevolutionen' lyfts fram som en stor förändringsfaktor, med kostnadsfall på 40% under 2024 och ytterligare 45% under 2025. Decentraliserad solenergi, ofta installerad 'bakom mätaren', växer snabbt, vilket visar en global trend där förnybar energi med batterilagring nu driver energiomställningen effektivt.

Inledning till paneldiskussion🕓01:07:30 - 01:09:40

Programledaren tackar Michael Schneider för presentationen och betonar att kärnkraftsdebatten behöver fokusera på faktiska leveranser, hastighet och kostnad istället för politiska preferenser. Tomas Kåberger och Lina Reichenberg introduceras som kommentatorer för att ge sina tankar och reflektioner ur ett svenskt perspektiv på rapporten.

Ekonomiska aspekter av kärnkraft i Sverige🕓01:09:40 - 01:15:56

En professor i industriell energipolitik beskriver kärnkraftsfrågan som en teknoekonomisk fråga som blivit identitetspolitik i Sverige. Det beräknas att ny kärnkraft i Sverige skulle kosta cirka 1,50 kr/kWh, vilket är betydligt dyrare än andra koldioxidneutrala alternativ. Det konstateras att subventionerad ny kärnkraft skulle kunna konkurrera ut befintliga, billigare kärnreaktorer, och att kostnaden för el från nya storskaliga reaktorer i Europa förväntas vara 1,50-2,00 kr/kWh.

Kärnkraftens relevans för Sverige🕓01:15:56 - 01:16:24

En docent i energisystemanalys klargör att även om det finns platser och tider där kärnkraft kan vara en bra idé, är det inte fallet för Sverige just nu. Det lyfts fram att det är svårt att kvantifiera den faktiska subventionen av kärnkraftsprojekt, särskilt när det gäller lånegarantier och riskdelning från staten.

Politisk debatt och vägen framåt🕓01:16:24 - 01:21:11

En VD för en tankesmedja betonar att den svenska energipolitikdebatten har blivit polariserad och att billig el krävs för att bekämpa klimatförändringarna. Det föreslås att sänka elskatten i Sverige, som är bland Europas högsta. Det påpekas att rapporten avslöjar att kärnkraften är 'så igår' och att debatten behöver fokusera på data och fakta snarare än identitetspolitik. Ett energiavtal över partigränserna föreslås för att skapa långsiktighet i energipolitiken.

Klimatomställning, konkurrenskraft och energisystemets ekonomi🕓01:21:11 - 01:24:40

Det argumenteras för att politiken behöver långsiktiga beslut och att fokus på identitetspolitik är destruktivt och försenar klimatomställningen. Kärnkraft anses vara irrelevant för de kommande 20 åren och varje investerad krona i ny kärnkraft riskerar att förvärra klimatkrisen då effektivare alternativ finns. Billig förnybar energi är avgörande för ekonomisk konkurrenskraft, och Sverige har tappat sin position med lägst elpriser i Europa till förmån för länder som investerar i förnybart.

Kostnadsexempel och värdering av kärnkraftstjänster🕓01:24:40 - 01:30:28

En diskussion förs om kostnadsökningarna för franska EPR-reaktorer, där de initiala beräkningarna mångdubblats. Det ifrågasätts vad som inkluderas i kostnadsberäkningarna och svårigheten att jämföra priser. Vidare diskuteras argumentet om kärnkraftens stabilitetsbidrag till elnätet. Det framkommer att stora kärnreaktorer, trots deras stabilitetsbidrag, själva kan vara orsaken till behovet av stabilitet, och att modern kraftelektronik och energilagring effektivt kan hantera dessa utmaningar. Proponents optimism om lägre kostnader bygger på statliga garantier och riskdelning, vars värde är svårt att kvantifiera.

Beroende, industri och Kinas roll i energiteknik🕓01:30:28 - 01:35:49

Skillnaden mellan bränsleberoende (kontinuerligt) och komponentberoende (engångs) för energisystem diskuteras, där sol- och vindkraft inte kräver kontinuerlig bränsleimport. Det argumenteras för att Europa bör bygga upp en egen industri för förnybar energi. Kina framhålls som tekniskt ledande inom solenergi och tillverkning, inte bara på grund av låga löner, och att Europa bör lära sig av deras kunskap istället för att tro att kineserna stjäl vår. Tysklands solenergiindustri nämns som ett exempel på en tidigare ledande industri som förstörts av statliga regleringar.

Akademisk konsensus, mediernas roll och ekonomiska realiteter🕓01:35:49 - 01:49:02

Den akademiska världen i Sverige är polariserad i kärnkraftsfrågan, men många förstår de ekonomiska utmaningarna. Kärnkraft beskrivs som ett 'fokusproblem' och 'inget alternativ' för klimatkrisen, då varje investerad krona i ny kärnkraft förvärrar krisen genom att inte investeras i effektivare alternativ. Det påpekas att den globala utvecklingen av förnybar energi är snabb och inte hotas av kärnkraftsdiskussioner, men att för enskilda länder som Sverige kan förhalning försämra konkurrenskraften. Debatten i svenska medier upplevs som bristfällig, och vikten av att sprida faktabaserad information betonas.

Historisk jämförelse och vägen framåt för Sverige🕓01:49:02 - 01:52:02

En fråga om varför Sverige inte kan bygga kärnkraft som förr besvaras med att nya kärnkraftverk idag kostar ungefär lika mycket som de gjorde, justerat för inflation, men att sol- och vindkraft har blivit enormt mycket billigare. Det understryks att Europa kan komma ikapp Kina tekniskt genom att lära sig av dem. Det påpekas att regeringens politik att subventionera dyr kärnkraft och samtidigt ha höga skatter på fossilfri el är ett hinder för omställningen. Marknadsekonomin kommer dock att lösa detta på sikt genom billigare, förnybara lösningar.

Lärandeeffekter i Kina och globala byggkapaciteter🕓01:52:02 - 01:58:37

Det presenteras att Kina, trots sin stora kärnkraftsutbyggnad, inte har uppnått minskad byggtid, utan snarare en liten ökning. SMR-projekt i Kina har också upplevt förseningar. Det hävdas bestämt att det inte finns någon faktisk kapacitet att bygga kärnkraftverk i Europa. Globalt finns bara en handfull potentiella byggare, alla med betydande ekonomiska och geopolitiska utmaningar, såsom Kinas svartlistning, Rysslands geopolitiska problem, Sydkoreanska företags skuldbördor och avsaknaden av byggkapacitet hos franska EDF eller amerikanska Westinghouse som numera är designleverantör och inte byggare.

Avslutande budskap till svenska beslutsfattare🕓01:58:37 - 02:02:16

Panelen uppmanar svenska beslutsfattare att sluta spekulera och istället fokusera på fakta, då energifrågan inte är en åsiktsfråga utan bygger på bevis och siffror. Det betonas vikten av att upprätta ett energiavtal över partigränserna för att bryta det nuvarande dödläget och möjliggöra en effektiv energiomställning. Dessutom uppmanas till transparens kring vem som ska bära kostnaderna för eventuell ny kärnkraft – skattebetalare eller elkonsumenter. Budskapet är tydligt: vi har inte tid med kärnkraft, det är inte ett alternativ.