När fascismen var ung

Medverkande: Marcus Lundström (gäst)

Introduktion och Marcus Lundströms forskningsprojekt om fascismens rötter🕓00:00:12 - 00:03:59

Programledaren välkomnar Marcus Lundström och introducerar hans kommande bok. Marcus presenterar sig som ekonomhistoriker och sociolog, med intresse för sociala rörelser och tidsuppfattningar. Han beskriver sitt aktuella forskningsprojekt som undersöker fascismens tidiga rötter i Sverige före första världskriget.

Unghögerns framväxt som en radikal konservatism🕓00:03:59 - 00:08:08

Programmet diskuterar motreaktionen mot 1880-talets liberala strömningar och nationalismens växande inflytande. Unghögern framträdde i början av 1900-talet som en ny form av konservatism, fokuserad på nationens framtida 'pånyttfödelse' snarare än enbart en tillbakablick på historien.

Ungdomsbegreppet och unghögerns relation till ungsocialismen🕓00:08:08 - 00:12:09

Samtalet berör arbetarrörelsens användning av ungdomsbegreppet och jämför unghögerns syn med ungsocialismen, särskilt kring tidningen Brand. Theodor Holmberg lyfts fram som en drivande kraft inom unghögern som såg ungdomen som nyckeln till den nya svenskheten. Unghögern använde begrepp som 'konservativ revolution' för att sammanföra motsatta idéer.

Rudolf Kjellén, nationalsocialism och nationell dekadens🕓00:12:09 - 00:17:53

Rudolf Kjelléns tidiga användning av termen 'nationalsocialism' diskuteras, liksom Sveriges känsla av nationell dekadens efter unionsupplösningen med Norge och förlusten av Finland. Emigrationsutredningen visade på bristande nationalkänsla, vilket drev på den nationella rörelsen. Kjellén använde metaforen om Sverige som ett hus med öppna dörrar som hotades av ut- och invandring, och krävde en nationell väckelse.

Nationen som organisk livsform och krigets roll i dess återfödelse🕓00:17:53 - 00:23:48

Intervjun går djupare in på tre centrala frågor: nationen som en organisk livsform, krigets roll och den interna fienden. Kjellén, inspirerad av Vitalis Nordström, såg nationen som en levande entitet som behöver expandera. Kriget sågs som ett nödvändigt 'stålbad' för nationens återfödelse och för att återupprätta en förlorad maskulinitet.

Första världskriget som idéstrid och samhällsmobilisering🕓00:23:48 - 00:31:26

Rudolf Kjellén tolkade första världskriget som en ideologisk kamp mellan 1789 års idéer (frihet, anarki) och 1914 års idéer (ordning, disciplin). Ernst Jünger beskrev soldaten som ett nytt subjekt och förespråkade en 'total mobilisering' och 'krigssocialism' för hela samhället, kännetecknad av disciplin och offervilja för en större gemenskap.

Den interna fienden: Pacifism, antimilitarism och aktivistboken🕓00:31:26 - 00:37:40

Den största interna fienden för unghögern var pacifismen och antimilitarismen, särskilt från ungsocialismen och feministiska rörelser som LNK. Dessa rörelser ansågs hota nationens förmåga att 'återfödas'. Programmet nämner 'Aktivistboken', skriven av bland annat Kjellén och Molin, som en militaristisk kampskrift för svenskt deltagande i kriget.

Religiösa rörelser, pingströrelsen och nationell väckelse🕓00:37:40 - 00:43:51

Pingströrelsens framväxt som en betydande samhällskraft i Sverige under samma period som fascismen. Lewi Pethrus och Sven Lidman förde vidare idéer om nationell väckelse och renhet genom tidskrifter som 'Evangelie Harold'. Lidman hade tidigare varit redaktör för den aktivistiska tidskriften 'Svensk Lösen' och överförde vitalistiska och nationalistiska tankar till den kristna kontexten.

Protofascistiska idéers relevans idag och kristendomen som slagfält🕓00:43:51 - 00:56:24

Samtalet avslutas med en diskussion om hur protofascistiska idéer lever kvar idag, med referenser till Sverigedemokraterna och Nya Högern. Geopolitiska koncept och tal om 'vitaliserande krig' ekar av unghögerns tänkande. Marcus Lundström lyfter fram hur kristendomen historiskt sett har varit ett 'slagfält' mellan pacifism och nationell väckelse, en dynamik som hans bok utforskar genom pingströrelsens och den nationella rörelsens parallella spår.