Tillbaka till senaste
Nu är Palmemordet olöst igen
SvD Ledarredaktionen TV 25 feb. 2026 18:21

Nu är Palmemordet olöst igen

I detta avsnitt av Ledarredaktionen diskuteras det olösta Palmemordet 40 år efter händelsen. Andreas Eriksson, Gunnar Wall och Lena Andersson analyserar utredningens turer, kritiserar tidigare åklagarbeslut och spekulerar kring huruvida sanningen om mordet någonsin kommer att avslöjas.

Medverkande: Andreas Eriksson (programledare), Gunnar Wall (gäst), Lena Andersson (gäst)

Introduktion och 40 år sedan Palmemordet

Andreas Eriksson inleder podden "Ledarredaktionen" från Svenska Dagbladet. Han konstaterar att det har gått 40 år sedan mordet på statsminister Olof Palme i februari 1986. Trots en av historiens största polisutredningar är mordet än idag olöst och många frågor kvarstår.

Den tillbakadragna "lösningen" av Palmemordet

Mellan 2020 och 2025 pekades Stig Engström ut som huvudmisstänkt av Åklagarmyndigheten, en officiell men omstridd "förklaring". Detta utpekande drogs dock tillbaka i höstas av åklagare Lennart Guné. Programmet ska nu diskutera vad som händer nu och om det finns någon möjlighet att få reda på vad som verkligen hände.

Gästernas reaktioner på åklagarbeslutet

Gunnar Wall och Lena Andersson, båda författare, kommenterar Lennart Gunés beslut att dra tillbaka misstankarna mot Stig Engström. Wall uttrycker förvåning och glädje över att Engström friats men ifrågasätter varför utredningen inte öppnas igen. Andersson kritiserar att ingen ansvarig får förklara sig för det tidigare utpekandet och bristen på ansvarsutkrävande.

Tystnaden från riksåklagaren och utredningens passivitet

Diskussionen rör riksåklagarens tystnad och regeringens passivitet angående det kvarstående uppdraget att leda mordutredningen. Gunnar Wall menar att passiviteten är anmärkningsvärd, särskilt då mordet inte preskriberas, och att det kan finnas nya möjligheter att få fram information. Lena Andersson betonar vikten av att offentliga tjänstemän intellektuellt tar ansvar och förklarar sina beslut, snarare än att bara avgå.

Allmänhetens intresse och Christer Peterssons utredning

Deltagarna diskuterar om allmänhetens intresse för Palmemordet har ökat de senaste åren, särskilt inför 40-årsdagen. Gunnar Wall förklarar att den tidigare utredningsledaren Christer Petersson inledde med hög ambition, men att fokus på Stig Engström och Stay Behind-spåret inte ledde till nya avgörande bevis. Ambitionen svängde från entusiasm till en mer avslagen hållning när bevisen uteblev.

Mediala strategier och utredningens obegriplighet

Andreas Eriksson undrar om Peterssons utredning inkluderade psykologiskt tryck mot Engströms ex-fru. Gunnar Wall menar att utredarna troligen hoppades på detta, men att inga avslöjanden kom. Lena Andersson finner hela Peterssons agerande och presentation obegriplig, och misstänker att det kan finnas oofficiell information som påverkat händelseförloppet.

Tidiga analyser och politisk styrning av utredningen

Gunnar Wall beskriver sin egen ingång i Palmemordet som journalist på tidningen Internationalen, driven av frågor om utredningens skumhet och eventuell inblandning av statsmakten. Han menar att de första årens utredning definitivt styrdes av politiska hänsyn för att undvika känsliga uppslag. Lena Andersson instämmer helhjärtat och nämner tillsättningen av Hans Holmer och Socialdemokraternas ovilja att gräva i frågan som bevis.

Polisspåret, vänsterjournalistik och individuella ingångar

Samtalet behandlar de tidiga årens fokus på "polisspåret" och rollen för vänsterjournalister som Gunnar Wall. Han betonar vikten av självkritik men anser att det fanns skäl att ställa frågor om Palmes relationer och säkerhetsrisk. Lena Andersson förklarar att hon blev djupt intresserad av fallet efter att ha läst Gunnar Walls bok från 2010, då hon insåg att Lisbeth Palmes berättelse inte stämde med andra vittnesmål.

Privatspanare och den gåtfulla Ebbe Karlsson-affären

Gunnar Wall berättar om tidiga privatspanare som Sven Anér och Ingvar Heimer, vilka var envisa i att begära ut handlingar och uppmärksamma avvikelser i vittnesmål. Därefter diskuteras Ebbe Karlsson-affären, där en inofficiell grupp med poliser och politiker utredde PKK-spåret illegalt. Både Wall och Andersson tolkar det som ett försök att politiskt "fixa" en lösning och undvika känsliga avslöjanden om exempelvis Stay Behind-nätverket.

Ensam mördare eller organiserad handling?

Andreas Eriksson presenterar scenariot med en ensam, impulsiv mördare som en möjlig lösning. Lena Andersson och Gunnar Wall är skeptiska, och pekar på Lisbeth Palmes avvikande vittnesmål och mordets skickliga utförande, vilket tyder på mer än en slumpmässig handling. De menar att det är naivt att tro att en konspiration oundvikligen skulle avslöjas, då kriminella grupper och hemliga tjänster är tränade i tystnad och lojalitet.

Nya avslöjanden och framtidsutsikter

Gunnar Wall lyfter fram det anmärkningsvärda försvinnandet av SÄPO:s tusentals sidor långa personakt om Olof Palme som ett bevis på bristande objektivitet i utredningen. Lena Andersson kritiserar den omfattande maskningen av nyligen offentliggjorda dokument. Båda är tveksamma till en framtida lösning men ser en liten möjlighet om någon insider väljer att träda fram, särskilt om ansvariga myndigheter visar ett genuint intresse för att lösa mordet, eventuellt via en ny granskningskommission.

Källinformation

AI-genererad 14 april 2026 20:23
Modell:
gemini-2.5-flash (gemini)
Prompt:
SRT to Description (Gemini) v1.1