Nu minskar oron för brottsligheten

Medverkande: Andreas Eriksson (programledare), Åsa Strid (gäst)

Ämnen

• Nationella trygghetsundersökningen (NTU): Programledaren introducerar Brottsförebyggande rådets (BRÅ) årliga rapport NTU, som undersöker medborgares utsatthet för brott, oro för brott och förtroende för rättsväsendet. Åsa Strid från BRÅ förklarar att NTU är en viktig del i att beskriva brottsligheten och följa rättsväsendets arbete med att minska brott och otrygghet, som ett komplement till anmälningsstatistik.
• Metodologi och bortfall i NTU: Diskussion om NTU:s metodologi, inklusive undersökningens historik sedan 2007 och det höga bortfallet på nästan två tredjedelar. Åsa Strid förklarar att bortfallet hanteras genom viktning med hjälp av registerdata för att säkerställa att resultaten representerar genomsnittsbefolkningen. Hon nämner dock att undersökningen inte fångar de mest marginaliserade grupperna eller grovt kriminella.
• Nya frågor i NTU 2020: Programledaren och Åsa Strid diskuterar de nya frågorna i NTU 2020 gällande funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsidentitet och transerfarenhet. Syftet är att synliggöra brottsutsatthet bland dessa grupper, som tidigare studier visat är mer utsatta, trots att det är känsligt att fråga om och kräver lagstöd.
• Felkällor och tolkning av sexualbrottstatistik: Diskussion om potentiella felkällor i självrapporterad brottsutsatthet, särskilt gällande sexualbrott. Det lyfts fram att en ökad uppmärksamhet i media och kampanjer som MeToo kan påverka hur människor uppfattar och rapporterar brott. Åsa Strid menar att ökningen av sexualbrott under 2010-talet troligen var en kombination av minskad tolerans och en faktisk ökning av lindrigare brott.
• Utsatthet för brott generellt: Analys av den allmänna brottsutsattheten enligt NTU. De flesta brottstyper, inklusive personrån, hot, misshandel och stöldbrott, har minskat sedan 2020. Bedrägeribrotten är ett undantag, och sexualbrotten visade en liten ökning i årets mätning, men det är för tidigt att fastställa en trend.
• Specifika brottstyper och trender: En genomgång av trender för specifika brottstyper: misshandel, hot, sexualbrott, rån, fickstölder, bedrägerier och nätkränkningar. Misshandel och hot har minskat efter en uppgång under 2010-talet. Sexualbrott har minskat efter en topp 2017, men visar en liten uppgång i den senaste mätningen. Fickstölder har minskat kraftigt, medan bedrägerier har haft en ökande trend men minskat något de senaste åren. Nätkränkningar minskar, vilket kan bero på en normerande effekt och ökad medvetenhet.
• Otrygghet och oro för brott: Diskussion om medborgarnas oro för brottsligheten. Oron för brottsligheten i samhället har minskat markant under det senaste året, vilket är den största förändringen sedan mätningarna började. Oron för att själv utsättas för brott har dock minskat successivt sedan 2020. Det konstateras att olika mekanismer styr dessa två typer av oro.
• Förtroende för rättsväsendet: Förtroendet för rättsväsendet (polis, åklagare, domstolar och kriminalvården) har ökat och nått de högsta nivåerna sedan mätningarna startade för 20 år sedan.
• Utsatta grupper: Diskussion om specifika grupper som är mer utsatta för brott. Homosexuella, bisexuella och personer med annan sexuell läggning, samt personer med annan könstillhörighet eller transerfarenhet, rapporterar högre utsatthet. Ensamstående med barn är också en ekonomiskt utsatt grupp som är mer utsatt för nästan alla typer av brott.

Positioner

• Andreas Eriksson (Brottslighet har varit ett dominerande ämne, men nu minskar oron.): Brottsligheten har länge varit ett stort ämne i nyhetsrapportering och politik, med en del brott som ökade under 2010-talet. Nu visar dock årets Nationella trygghetsundersökning (NTU) att oron för brottsligheten minskar och förtroendet för rättsväsendet ökar, samtidigt som utsattheten för många brottstyper minskar.
• Åsa Strid (NTU är en viktig pusselbit för att beskriva brottsligheten och rättsväsendets arbete.): Nationella trygghetsundersökningen (NTU) är avgörande för att förstå brottsligheten i Sverige och hur rättsväsendet lyckas minska både brott och otrygghet. Den kompletterar anmälningsstatistik genom att direkt fråga medborgare om deras upplevelser av brottsutsatthet, oro och förtroende.
• Åsa Strid (Bortfallet i NTU hanteras genom viktning för att säkerställa representativitet.): Trots ett bortfall på nästan två tredjedelar i NTU, säkerställs undersökningens representativitet genom att vikta resultaten mot registerdata. Detta gör det möjligt att kompensera för att vissa grupper är underrepresenterade i svaren, även om de mest marginaliserade grupperna och grovt kriminella inte fångas upp.
• Åsa Strid (Nya frågor om funktionsnedsättning, sexuell läggning och könsidentitet är viktiga för att synliggöra utsatta grupper.): Införandet av nya frågor i NTU om funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsidentitet och transerfarenhet är ett medvetet val för att belysa brottsutsattheten bland dessa grupper. Tidigare undersökningar har visat att de är mer utsatta, och trots att frågorna är känsliga och kräver lagstöd, är det viktigt att synliggöra deras situation.
• Åsa Strid (Ökningen av sexualbrott under 2010-talet berodde troligen på en kombination av faktorer.): Uppgången i självrapporterad utsatthet för sexualbrott under 2010-talet, som började före MeToo-rörelsen, bedöms vara en blandning av en minskad tolerans för sådana brott (vilket ledde till ökad rapporteringsbenägenhet) och en faktisk ökning av lindrigare sexualbrott, som till exempel tafsande på festivaler eller krogen.
• Åsa Strid (De flesta brottstyper har minskat de senaste åren, med undantag för bedrägerier.): NTU visar att utsattheten för nästan alla undersökta brottstyper, inklusive personrån, hot, misshandel och olika stöldbrott, har minskat sedan 2020. Bedrägeribrotten är dock ett undantag, och sexualbrotten visade en liten ökning i den senaste mätningen, men det är för tidigt att kalla det en trend.
• Åsa Strid (Fickstölder har minskat kraftigt på grund av minskad lönsamhet för tjuvar.): Minskningen av fickstölder med två tredjedelar på tio år beror troligen på att det blivit mindre lönsamt att vara tjuv. Dagens värdesaker, som dyra mobiler, är svårare att stjäla obemärkt och svårare att omsätta till pengar jämfört med kontanter i en plånbok. Detta gäller även för andra egendomsbrott som inbrott och bilstölder.
• Åsa Strid (Äldre är en sårbar grupp för bedrägerier, men undersökningen fångar inte alltid deras utsatthet fullt ut.): Äldre personer är särskilt utsatta för bedrägerier, men NTU:s metodologi kan ha svårt att fullt ut fånga denna utsatthet. Sköra och sjuka äldre, som är mer benägna att drabbas, svarar troligen inte i samma utsträckning på undersökningen, och om de gör det kan de vara påverkade av gärningspersonen.
• Åsa Strid (Minskningen av nätkränkningar kan bero på en normerande effekt och ökad medvetenhet.): Minskningen av nätkränkningar kan förklaras av en normerande effekt. Efter en period med ökad användning av sociala medier och många diskussioner kring nätkränkningar, har medvetenheten ökat, och människor har kanske lärt sig att hantera och undvika sådana situationer bättre.
• Åsa Strid (Den kraftigt minskade oron för brottsligheten i samhället kan kopplas till minskad mediebevakning av gängbrott.): Den anmärkningsvärt stora minskningen av oron för brottsligheten i samhället, den största sedan mätningarna började, kan sannolikt förklaras av att mediebevakningen har skiftat fokus. Rapporteringen om gängbrottslighet, skjutningar och sprängningar har minskat, vilket påverkar allmänhetens uppfattning om brottsutvecklingen.
• Åsa Strid (Oron för att själv utsättas för brott följer inte alltid den faktiska utsattheten.): Oron för att själv utsättas för brott följer sällan den faktiska brottsutsattheten. Detta indikerar att andra faktorer, som exempelvis det allmänna omvärldsläget och en begränsad 'bandbredd i hjärnan' för oro, påverkar individens upplevda trygghet mer än den direkta risken att bli brottsutsatt.
• Åsa Strid (Förtroendet för rättsväsendet har nått historiskt höga nivåer.): Förtroendet för rättsväsendet som helhet, inklusive polis, åklagare, domstolar och kriminalvården, har ökat och ligger nu på de högsta nivåerna sedan NTU började mäta för cirka 20 år sedan.
• Åsa Strid (Ensamstående med barn är en särskilt utsatt grupp för brott.): Ensamstående med barn är en ekonomiskt utsatt grupp som konsekvent rapporterar högre utsatthet för nästan alla typer av brott. Detta kan delvis förklaras av ekonomisk sårbarhet och att kvinnor i denna grupp kan fortsätta att utsättas för brott av tidigare partners på grund av gemensamma barn.

Slutsatser

• Oron för brottsligheten i samhället har minskat markant under det senaste året, vilket är den största förändringen sedan mätningarna i NTU började för 20 år sedan. Detta kan kopplas till en minskad mediebevakning av gängrelaterad brottslighet.
• Utsattheten för de flesta traditionella brottstyper, som misshandel, hot, rån och fickstölder, har minskat de senaste åren. Detta kan delvis förklaras av att det blivit mindre lönsamt och svårare att begå sådana brott.
• Förtroendet för rättsväsendet som helhet, inklusive polis, åklagare, domstolar och kriminalvården, har ökat och ligger på de högsta nivåerna sedan NTU började mäta.
• Vissa grupper, som homosexuella, bisexuella, personer med annan könstillhörighet eller transerfarenhet, samt ensamstående med barn, är mer utsatta för brott. NTU har börjat inkludera frågor för att synliggöra dessa gruppers situation.