I detta avsnitt diskuteras Socialdemokraternas nya integrationspolitik, särskilt kring segregation och 'tvångsblandning', och hur den har mottagits. Samtalet vidgas till att analysera den 'postliberala era' som kännetecknar europeisk politik, där gamla liberala löften har brutits och krav på politisk handlingskraft ökar, vilket omformar partiernas agendor och allianser.
Medverkande: Payam Moula (Gäst), Adam Cwejman (Programledare)
Introduktion till Payam Moula och Socialdemokraternas programarbete
Programledaren Adam Cwejman introducerar Payam Moula, chefredaktör på tidskriften Tiden och medverkande i Socialdemokraternas programarbete. Moula jobbade specifikt med frågor kring integration, segregation och migration. Samtalet ska reda ut kritik om 'tvångsblandning' och Socialdemokraternas verkliga intentioner, samt diskutera utvecklingen för vänstern och högern i Europa i en 'postliberal era'.
Moula om arbetet med ny S-politik och fria ramar
Payam Moula beskriver arbetet med Socialdemokraternas nya politik som givande och med fria ramar. Målet var att analysera samhällsproblem och ta fram reformförslag. Han konstaterar att partiet tillät oväntat stort svängrum, vilket ledde till förslag som skiljer sig från tidigare decenniers S-politik.
S-politikens förändring: Från jämlikhet till strukturreformer
Adam Cwejman beskriver hur S tidigare såg segregation som en följd av ojämlikhet och bekämpade den med omfördelande åtgärder. Moula bekräftar bilden och förklarar att den nya politiken innebär positionsförflyttningar inom flera områden. Bland annat ska språkinlärning bli en skyldighet med uppsökande verksamhet från SFI och åldersgränsen för anhöriginvandring föreslås höjas till 24 år. Bostadspolitiken fokuserar på att fysiskt omstrukturera områden för att bryta mönstret av transitområden, där integrerade invånare flyttar ut och nya nyanlända tar deras plats.
Kritik mot S-förslag om 'tvångsblandning' i välmående områden
Cwejman lyfter fram kritiken mot S-förslagen, särskilt tanken om att blanda bostadsbeståndet även i välmående områden. Han menar att det är detta, snarare än förändringar i utanförskapsområden, som har skapat starka reaktioner. Moula menar att högern är nervös inför Socialdemokraternas nya integrationspolitik och använder 'skrämselpropaganda' om tvångsblandning och bussning, delvis på grund av brist på egen politik och ideologiskt motstånd mot hyresrätter i rika kommuner.
Socialdemokraternas faktiska bostadspolitik på kongressen
Payam Moula klargör att arbetsgruppens mer 'spetsiga förslag' om att rikta bostadspolitiken mot socioekonomiskt starka områden inte antogs av kongressen. Socialdemokraternas nuvarande politik är att bygga fler hyresrätter med låg hyra, där kommunerna bestämmer placering. Det finns ett kongressbeslut om att ta fram förslag för att bygga fler småhus i utsatta områden med subventioner, men inget motsvarande för hyresrätter i välmående områden, och kommunernas planmonopol består.
Debatten om blandning och högerpartiernas tidigare förslag
Adam Cwejman påpekar att diskussionen om 'blandning' inte är grundad i konkreta förslag om att staten ska köra över kommunerna, och att många partier tidigare har talat om blandad befolkning. Payam Moula anser att debatten är på låg nivå och påminner om att högerpartier, inklusive Sverigedemokraterna och Liberalerna, inför valet 2022 hade långtgående förslag om att riva utsatta områden eller tvångsförflytta folk.
Högerpolitikens brister och den postliberala eran
Moula kritiserar högern för att sakna en konkret plan för att motverka parallellsamhällen, utöver att sänka invandringen och fokusera på 'svenska värderingar'. Han menar att värderingar inte uppstår i ett vakuum utan i en social miljö, vilket kräver strukturella förändringar i utsatta områden. Moula beskriver att vi har gått in i en 'postliberal era' där de liberala löftena inte har infriats, vilket har lett till ett krav på politisk förändring och en återgång till social ingenjörskonst. Han förutspår att svensk politik framöver kommer att domineras av Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna.
Europeiska trender och socialdemokratins position
Cwejman och Moula diskuterar liknande politiska trender i Europa, där traditionella partier har marginaliserats och nya radikala rörelser växer. Socialdemokraterna i Sverige, liksom Arbeiderpartiet i Norge, har dock inte kollapsat på samma sätt. De har anpassat sig till befolkningens krav på förändring, till skillnad från systemförsvarare som har tappat stöd. Moula ser att Sverige var sent in i den postliberala eran, men att även här syns en ökad efterfrågan på politiker som aktivt formar samhället.
Kritik mot politisk passivitet och önskan om suveränitet
Moula kritiserar politiker för att hänvisa till regelverk och normer istället för att agera, vilket skapar frustration bland medborgarna som undrar 'vem bestämmer?'. Han önskar att Socialdemokraterna var mer 'postliberala' och vågade utmana storbolag och globala institutioner, med Italien och Giorgia Meloni som exempel på politisk suveränitet. Cwejman reflekterar över att högerpartier i andra länder är ett steg före i att uppdatera sig postliberalt, genom att kombinera 'vänsterpopulistiska drag' med konservativa värderingar. De diskuterar hur svenska SD närmar sig Moderaterna i vissa frågor, vilket kan göra att SD tappar sin udd.
Källinformation
- Utgivare:
- Göteborgs-Posten
AI-genererad 30 april 2026 20:23
- Modell:
- gemini-2.5-flash (gemini)
- Prompt:
- SRT to Description (Gemini) v1.1