Tillbaka till senaste
Postliberalismen
Apans Anatomi TV 24 apr. 2025 07:44

Postliberalismen

Programmet "Postliberalismen" utforskar den framväxande postliberalismen och dess kritik av den moderna liberalismen, både från konservativa och vänsterorienterade håll. Gästen Leonidas Aretakis analyserar hur debatten har skiftat från ekonomisk ojämlikhet till kulturella frågor, och hur nya politiska allianser, som teknopopulismen, utmanar traditionella ideologiska uppdelningar.

Medverkande: Programledare (Programledare), Leonidas Aretakis (Gäst)

Leonidas Aretakis: Från trotskist till Flammans chefredaktör

Programledaren introducerar Leonidas Aretakis, chefredaktör för Flamman. Leonidas berättar om sin politiska bakgrund i den socialistiska rörelsen, deltagande i globala proteströrelser mot Irak-kriget i slutet av 90-talet, och sin väg till journalistiken och slutligen Flamman. Han beskriver det som en återgång till hans rötter i rörelsebyggande.

Flammans bevakning av den nya högern

Leonidas förklarar hur Flamman beskriver den nya högerns framväxt, dess konservativa och reaktionära riktningar efter nyliberalismen. Han nämner hur Donald Trumps valseger 2016 och den nya extremhögerns statsbärande roll har drivit denna analys. De diskuterar även transhumanism och hur Silicon Valley har skiftat politiskt mot höger.

Postliberalismens rötter och kritik av liberalismen

Programledaren och Leonidas diskuterar Immanuel Wallersteins perspektiv på ideologiernas relationer. De går sedan in på John Grays myntning av begreppet postliberalism på 90-talet, som en pessimistisk kritik av liberalismens universalitet och dess oförmåga att fungera globalt utan motstånd. John Gray såg det som ett farligt tillstånd som leder till demokratisk tillbakagång, vilket blev mer synligt efter 2016.

Kommunitarismen och kritik av individualism

Leonidas kopplar postliberalismen till kommunitarismen, inspirerad av tänkare som Alastair MacIntyre, som kritiserade rättighetsliberalismens extrema individualism. Patrick Deneens bok "Why Liberalism Failed" (2018) förespråkar en återgång till lokalt självstyre, familjen och kyrkan samt stärkandet av traditionella moraliska värden, vilket han ser som ett samhällsprojekt i kontrast till John Grays gnäll.

Blue Labour och nedlåtande syn på arbetarklassen

Leonidas kritiserar J.D. Vance's bok "Hillbilly Elegy" för dess nedlåtande syn på den amerikanska arbetarklassen, där fattigdom skylls på en "fattigdomskultur." Han tar upp Maurice Glassman och Blue Labour i Storbritannien, som kritiserar globalisering, invandring och "självdefinierad identitet", vilket anses vara en konservativ vänsterströmning.

Eliternas vändning och socialdemokratisk åtstramning

De diskuterar ironin i att eliter som Maurice Glassman och Payam Mola, trots sin bakgrund, kritiserar medelklassen inom arbetarrörelsen. Socialdemokratin, särskilt under Göran Persson och Magdalena Andersson, har drivit en nyliberal åtstramningspolitik, som senare lett till konservativa åtgärder mot invandring och "hot" mot välfärden.

Försvar av det liberala projektet och kvinnors rättigheter

Leonidas betonar vikten av att försvara centrala delar av det moderna, upplysta projektet, som individuella rättigheter och asylrätt, mot den postliberala kritiken. Han menar att nedmonteringen av välfärdsstaten, som han ser som en feministisk landvinning, skulle kunna leda till att kvinnor återigen tar på sig obetalt omsorgsarbete och förstärka patriarkala strukturer.

Teknikens radikalisering och teknopopulismens framväxt

Diskussionen rör sig mot Silicon Valleys tech-radikalisering, med figurer som Peter Thiel och Elon Musk, som förespråkar statens nedmontering och skapandet av "nyliberala zoner" för teknologisk acceleration. Detta kontrasteras med postliberalismens fokus på tradition. De berör även begreppet teknopopulism, där populistiska ledare som Sarah Wagenknecht och Javier Milei kombinerar folkligt mandat med expert- och näringslivsbakgrund.

Diagonalism, identitetspolitik och universella klasskrav

Programmet avslutas med en diskussion om "diagonalism" och "postvänstern", som kritiserar identitetspolitik som "vänsterliberalism." Leonidas framhåller att kampen för individuella rättigheter inte är "vänsterliberal" utan en del av arbetarrörelsens historia. Han argumenterar för en universalistisk politik som lyfter alla och kritiserar tendensen att skylla samhällsproblem på minoriteter istället för att bygga solidaritet.

Källinformation

Utgivare:
Apans anatomi
AI-genererad 24 mars 2026 23:25
Modell:
gemini-2.5-flash (gemini)
Prompt:
SRT to Description (Gemini) v1.1