Professorn: Sverige har misslyckats i 50 år med den ekonomiska politiken

Medverkande: Daniel Suren (Programledare), Max Järnek (Programledare), Lennart Erixon (Gäst, professor emeritus i nationalekonomi)

Ämnen

• Lennart Erixons ekonomiska bakgrund och inflytande: Lennart Erixon, professor emeritus i nationalekonomi, beskriver sin akademiska bana från postkeynesianism till Rehn-Meidner-modellen och hur hans idéer har påverkat Katalys.
• Kritik av 80-talets ekonomiska politik och 'tredje vägen': Diskussion om 80-talets devalveringspolitik och den så kallade 'tredje vägen' som syftade till att gynna exportindustrin. Lennart Erixon menar att denna politik ledde till inflation och hindrade förnyelse.
• 90-talskrisen och Göran Perssons åtstramningspolitik: Analys av 90-talskrisen och Göran Perssons åtstramningspolitik. Lennart Erixon hävdar att åtstramningarna fördröjde återhämtningen och förvärrade arbetslösheten, i motsats till den konventionella bilden av en framgångsrik sanering.
• Brist på pluralism i svensk nationalekonomi: Panelen diskuterar den enögda synen inom svensk nationalekonomi och bristen på pluralism, där alternativa teorier och perspektiv sällan får utrymme i den offentliga debatten.
• Framtida ekonomisk politik och reformer: Samtalet avslutas med förslag på framtida ekonomisk politik, inklusive ett program för full sysselsättning, gröna investeringar, en progressiv skattereform och introduktion av e-kronan.

Positioner

• Lennart Erixon (Kritisk till 80-talets 'tredje vägen'-politik): Politiken med kraftiga devalveringar och fokus på exportindustrin skapade inflation och destabilisering, samt hindrade förnyelsen och effektiviseringen av den konkurrensutsatta sektorn.
• Lennart Erixon (Kritisk till Göran Perssons åtstramningspolitik på 90-talet): Denna politik, som var den största åtstramningen i västvärlden under efterkrigstiden, genomfördes under massarbetslöshet och depression. Den fördröjde återhämtningen, förvärrade arbetslösheten och medförde stora sociala kostnader.
• Lennart Erixon (Förespråkar en integrerad ekonomisk politik med strukturanalys): Ekonomisk politik påverkas av strukturförändringar och påverkar i sin tur näringslivets struktur. En holistisk syn som beaktar både efterfrågan och utbud är nödvändig.
• Lennart Erixon (Kritisk till det nuvarande degressiva skattesystemet): Systemet gynnar de rika och gör att skatterna står för en mindre andel av en extra intjänad hundralapp för höginkomsttagare, vilket är orättvist och inte neutralt.
• Lennart Erixon (Förespråkar ett program för full sysselsättning och gröna investeringar): Satsningar på arbetsmarknads- och utbildningspolitik, samt offentliga investeringar i grön omställning och infrastruktur, är avgörande för att höja produktiviteten och sänka arbetslösheten.
• Max Järnek (Kritisk till den enögda synen i svensk nationalekonomi): Svensk ekonomisk debatt har präglats av en monokultur som svängt mellan enbart efterfråge- och utbudsfokus, vilket har lett till felaktiga slutsatser och åtgärder i olika kontexter.
• Daniel Suren (Kritisk till den konventionella bilden av 90-talets saneringspolitik): Göran Perssons åtstramningspolitik räddade inte landet utan fördröjde återhämtningen och förvärrade krisen, vilket ledde till ett högt socialt pris.
• Lennart Erixon (Kritisk till idén om 'löneprisspiraler' som drivkraft för inflation): Historisk data visar att löneprisspiraler sällan uppstår i Sverige, och att systemet är byggt för att undvika dem. Inflationen 2022 berodde snarare på kostnadschocker och flaskhalsar.

Slutsatser

• Sveriges ekonomiska politik sedan 1970-talet har präglats av en serie misstag, inklusive 80-talets devalveringspolitik och 90-talets åtstramningar, som kritiseras för att ha förvärrat kriser och fördröjt återhämtning.
• Den konventionella synen på 90-talets åtstramningspolitik som en framgång ifrågasätts starkt; den anses ha orsakat massarbetslöshet och stora sociala kostnader utan att vara nödvändig för återhämtningen.
• En brist på pluralism inom svensk nationalekonomi har lett till enögda policybeslut som inte tillräckligt har integrerat både efterfråge- och utbudssidan, vilket har bidragit till upprepade misstag.
• Framtida ekonomisk politik bör fokusera på full sysselsättning genom offentliga investeringar i grön omställning och utbildning, en progressiv skattereform samt en modernisering av penningpolitiken, inklusive införandet av en e-krona.