Energi- och geopolitikprofessorn Samuel Furfari kritiserar EU:s och Sveriges satsningar på vätgas som energilösning. Han menar att vätgasbubblan saknar grund i fysik och kemi, är politiskt driven av subventioner, och leder till ohållbara ekonomiska konsekvenser för EU snarare än att lösa klimatproblem.
Medverkande: Daniella (programledare), Samuel Furfari (intervjuad)
Stora vätgassatsningar i EU och Sverige hotas
Programmet inleder med att beskriva hur vätgas har lyfts fram som en lösning för eltillgång och minskade koldioxidutsläpp i både Trelleborgs kommun och EU:s gröna giv. Dock har många projekt lagts ner eller pausats under 2024 och 2025, vilket indikerar en krasch för vätgasdrömmarna. Financial Times rapporterar om en stor mängd avbrutna satsningar.
Energiprofessor Samuel Furfari om vätgasens framtid
Samuel Furfari, professor i energins geopolitik och tidigare EU-tjänsteman, introduceras. Han är författare till boken "The Hydrogen Illusion" och menar att EU:s vätgassatsning saknar grund i fysik och kemi. Hans budskap är tydligt kritiskt till vätgas som storskalig energilösning.
Vätgasens långa historia som energibärare
Furfari förklarar att idén om vätgas som energibärare inte är ny, utan har diskuterats i över 50 år, med rötter i 70-talets oljekris och 60-talets kärnkraftsutveckling. Han nämner även försök från nazisterna på 30-talet och en professor i Cambridge 1923, som alla utforskade vätgas som energilösning utan att lyckas implementera det storskaligt.
Fysik och kemi sätter gränser för vätgas
Samuel Furfari menar att vätgasens begränsningar inte handlar om politik, utan om grundläggande fysik och kemi. Om en vätgasindustri för transporter inte har kunnat byggas upp under ett sekel, beror det på att det är tekniskt omöjligt i stor skala. Detta ifrågasätter benämningen "grön bubbla".
Generösa subventioner bakom vätgassatsningar
Förklaringen till de stora investeringarna i vätgas, trots de kända svårigheterna, ligger i regeringars och EU:s generösa subventioner. Företag tar risker med förhoppningen om att vara först med en fungerande lösning, men skulle inte satsa utan de offentliga medlen. Enthusiasmen har dock börjat avta och allt fler projekt stoppas.
Tysklands vindkraft driver EU:s vätgasstrategi
Vätgasutvecklingen i Europa är politiskt driven, inte marknadsdriven. Tyskland har investerat stort i vindkraft, som är intermittent, och vätgas ses som en lösning för att lagra överskottsel. Ursula von der Leyen har sedan utvidgat denna strategi till hela EU, vilket har lett till omfattande policydokument och subventioner baserade på politiska beslut, snarare än vetenskapliga grunder.
Höga elkostnader och förlorad konkurrenskraft i EU
EU och företag har avsatt miljarder euro till vätgasprojekt, men den verkliga förlusten uppstår när anläggningar faktiskt byggs. Furfari menar att EU:s gröna giv är ohållbar och har lett till betydligt högre elpriser, förlorad konkurrenskraft, avstannad tillväxt och att industrier flyttar från EU. Detta trots att man lyfter fram ökad förnybar elproduktion utan att nämna de negativa konsekvenserna.
Koldioxidfokus driver inte verklig miljövård
Furfari klargör att debatten inte handlar om miljöskydd i allmänhet, utan specifikt om koldioxidutsläpp. Han kritiserar fokus på att minska koldioxidutsläpp i EU samtidigt som globala utsläpp har ökat med 65 procent sedan 1992. Han argumenterar att välstånd kräver energi, och då 87 procent av världens energi kommer från fossila bränslen, är det orealistiskt att förvänta sig minskade utsläpp utan att adressera det grundläggande energibehovet.
Vätgas är en kritisk råvara, ej ett bränsle
Samuel Furfari betonar att vätgas är en grundläggande och värdefull råvara för den kemiska industrin och livsmedelsproduktionen, särskilt för konstgödsel. Han ifrågasätter varför man skulle vilja bränna en så viktig molekyl för energiproduktion, när den är en byggsten för välstånd. Han liknar det vid att elda upp eurosedlar.
Historisk forskning bevisar vätgasens ineffektivitet
Mot argumentet att forskningen snabbt går framåt och kommer att göra vätgas mer effektivt, visar Furfari historiska böcker från 1979 och 1922. Dessa bekräftar att samma forskning och diskussioner om vätgas som energikälla har funnits länge, och att det redan 1922 konstaterades vara sju gånger dyrare att producera vätgas med el jämfört med andra metoder. Han menar att det inte finns något nytt i den nuvarande forskningen.
Vätgasbubblan kommer att spricka under 2026
Furfari förutspår att den "gröna vätgasbubblan" kommer att spricka. Han understryker att vätgas behövs för kemisk industri och livsmedelsproduktion, men inte som bränsle, då det är ologiskt att spendera energi för att producera vätgas för att sedan bränna den. Han menar att det saknas rationella skäl och att storskalig distribution av vätgas är farligt och orealistiskt.
Källinformation
- Utgivare:
- YouTube
AI-genererad 8 april 2026 12:42
- Modell:
- gemini-2.5-flash (gemini)
- Prompt:
- SRT to Description (Gemini) v1.1