Protektionismens återkomst

Medverkande: Jakob Lundberg (Programledare), Per Altenberg (Expert, Seniorrådgivare på Kommerskollegium), Fredrik Erixon (Expert, Grundare av ECIPE)

Välkommen och praktisk information🕓00:00:56 - 00:02:23

Programledaren hälsar välkommen till seminariet. Publiken informeras om att SVT Forum sänder programmet direkt, att mobiltelefoner bör stängas av, samt vikten av att använda mikrofon vid frågestunden.

Seminariets syfte och presentation av medverkande🕓00:02:23 - 00:03:25

Jakob Lundberg från Timbro inleder seminariet om protektionismens återkomst, som anordnas i samarbete med ECIPE. Han presenterar de två huvudtalarna: Per Altenberg, ämnesråd på Kommerskollegium, och Fredrik Erixon, grundare av ECIPE.

Kommerskollegiums rapport om protektionism🕓00:03:25 - 00:06:41

Per Altenberg presenterar Kommerskollegiums rapport 'Protectionism in the 21st Century'. Rapporten granskar handelshinder på uppdrag av regeringen, mot bakgrund av finanskrisen 2008 och en förändrad omvärldsbild. Tre projekt, inklusive en företagsundersökning och en kostnadsanalys, utgör grunden för rapporten.

Definition av protektionism och dess omfattning🕓00:06:41 - 00:08:26

Det framhålls att det saknas en allmänt accepterad definition av protektionism, men 'diskriminering av utländska kommersiella aktörer' anses vara en central dimension. Handel definieras brett, inkluderande varor och tjänster, men kunskapsunderlaget för teknologi/kunskap är otillräckligt för säkra slutsatser. Analysen baseras på internationella institutioners studier.

Dyster bild av varuhandeln och tullutvecklingen🕓00:08:26 - 00:15:00

En dyster bild av den globala varuhandeln presenteras, där antalet protektionistiska åtgärder ökar stadigt sedan 2008, i kontrast till liberaliserande åtgärder. Tullarna, som sjönk kraftigt mellan 1994 och 2004, har nu planat ut. Antidumpingtullar, statsstöd och krav på lokalt innehåll är framträdande skyddsåtgärder, och även om jordbruksstödet i EU har halverats, är det fortsatt högt i vissa länder.

Hinder inom tjänstehandel, personrörlighet och dataflöden🕓00:15:00 - 00:18:35

För tjänstehandel indikerar OECD:s index att BRICS-länderna är mest restriktiva. Investeringar visar en positiv trend med ökad liberalisering, men oro finns för hinder mot personrörlighet. Allra mest bekymmersamt är den kraftiga ökningen av hinder för dataflöden, särskilt förbud mot dataöverföring och lagring utomlands.

Utmaningar och en helhetssyn på handelshinder🕓00:18:35 - 00:22:48

Det konstateras att G20-ländernas åtagande att motverka protektionism inte har respekterats. Icke-tariffära handelshinder, såsom diskriminering i offentlig upphandling och statsstöd, ökar mest. Programmets talare betonar vikten av en helhetssyn på handelspolitiken, där varuhandel, tjänster, personrörlighet, dataflöden och investeringar ses som integrerade delar.

Definition av legitima handelshinder🕓00:22:48 - 00:24:44

En fråga ställs om existensen av legitima handelshinder. Exempel som djurskydd och hälsokrav (SPS-åtgärder) anses vara legitima om de inte tillämpas på ett sätt som onödigt hindrar handel eller maskerar protektionism. Det noteras att utvecklingsländer har högre tullar i genomsnitt men också har sänkt dem mer under senare år.

Protektionism bortom gränsen🕓00:24:44 - 00:26:56

Fredrik Erixon presenterar en tolkning där protektionism inte primärt uppstår vid gränsen, utan reflekterar djupare politiska och strukturella beslut om att öppna eller stänga marknader. Perioden av successiv handelsliberalisering är över, och istället används mer sofistikerade, ofta mätbara, regleringar för att styra konkurrensen.

Faktormarknaderna och nya regleringar🕓00:26:56 - 00:32:31

Traditionell handelspolitik har undvikit faktormarknaderna (arbete, kapital, land, energi, data), men dessa regleras nu alltmer. Stigande regleringar av kapitalmarknader och landanvändning försvårar integration och ekonomisk aktivitet. Energimarknaderna är hårt reglerade, och hinder för dataflöden ökar, vilket medför krav på lokal lagring och förbud mot överföring utomlands.

Minskad regulatorisk frihet och yrkeslicenser🕓00:32:31 - 00:39:56

Den regulatoriska friheten för arbete, kapital och produktmarknader har minskat i Europa sedan millennieskiftet. Det lyfts fram att licenskrav för yrken, särskilt kunskapsintensiva, har ökat kraftigt sedan 1950. Detta antyder att högutbildade grupper aktivt skapar hinder för att minska sin egen konkurrens på arbetsmarknaden. Ett exempel är tyska erkännanden av arkitektutbildningar.

Komplexa regleringar skapar osäkerhet i EU🕓00:39:56 - 00:45:41

Nya, komplexa regleringar skapar avsiktligt osäkerhet, eroderar kommersiell rätt och minskar möjligheten till handel ("tradability"). Exempel från EU inkluderar regleringar för GMO som har fragmenterat den inre marknaden och leder till ökade gränsskydd. Även biobränsleproduktion påverkas av mångtydiga licenskrav som omöjliggör harmoniserad handel inom EU.

Konkurrenshämmande "plain packaging" och protektionismens framtid🕓00:45:41 - 00:51:10

Konceptet "plain packaging" för tobak är ett exempel på regleringar som låser konkurrens och skyddar etablerade varumärken. Dessa nya regleringar, som inte registreras som klassiska handelshinder, förutspås accelerera trenden mot mer direkt protektionism. Detta leder till stela marknader med höga inträdesbarriärer och krav på handelsavtal som snarare stänger än öppnar marknader.

Utmaningar för TTIP-förhandlingarna mellan EU och USA🕓00:51:10 - 00:55:57

En fråga rör utmaningarna i TTIP-förhandlingarna. Det nämns att olikheter i offensiva intressen, som offentlig upphandling, skapar friktion. Dessutom är den politiska oppositionen i flera EU-länder betydande. Förtroendeskapande och kompatibilitet av regleringar bortom gränsen lyfts fram som avgörande, snarare än enbart tullfrågor.

Osäkerhet och dolda kostnader för företag🕓00:55:57 - 01:01:31

Företag försöker kringgå handelshinder, men detta skapar ofta osäkerhet och kostnader. Exempelvis kan komplexa regleringar om koldioxidutsläpp för biobränslen leda till att företag "hittar på" siffror, och osäkerhet kring ursprungsregler får företag att betala högre tullar för att undvika fel. Osäkerhet skapar därmed direkta kostnader för ekonomin.

Den nya protektionismen skyddar kunskapsyrken🕓01:01:31 - 01:06:35

Fler exempel på "plain packaging" inkluderar godis i Chile, alkohol i Indonesien och läkemedel, med syfte att begränsa varumärkesvärde. Det framhålls att protektionismens natur har förändrats; den skyddar inte längre primärt traditionell industri. Istället handlar den nya protektionismen i hög grad om att skydda välutbildade yrkesgrupper och tjänstesektorn i länder som Sverige.