Rapportlansering: Din guide till EUs nya klimatpolitik

Medverkande: Lisa Pelling (Moderator), Magnus Nilsson (Rapportförfattare, oberoende miljökonsult, klimatpolitisk analytiker), Åsa Westlund (Riksdagsledamot och tidigare Europaparlamentariker för Socialdemokraterna), Stefan Kvarfordt (Expert energi- och klimatpolicy i EU på Svenskt Näringsliv)

Välkommen och presentation av rapporten🕓00:00:00 - 00:01:51

Lisa Pelling, chef för Arena Idé, hälsar välkomna till lanseringen av Magnus Nilssons rapport "Din guide till EU:s nya klimatpolitik". Rapporten, som inte tryckts på papper av klimatskäl, syftar till att ge en introduktion till EU:s kommande klimatlagstiftning. Presentationen kommer att följas av kommentarer från Åsa Westlund och Stefan Kvarfordt, samt en diskussion och frågestund.

Magnus Nilsson presenterar: Bakgrund och kommande lagändringar i EU🕓00:01:51 - 00:06:40

Magnus Nilsson förklarar att hans rapport fungerar som en guide för att förstå kommande, stora förändringar i EU:s klimatlagstiftning, drivna av både globala förändringar och EU:s egen policyutveckling. Han nämner kommande förslag från kommissionen, inklusive en översyn av utsläppshandelsdirektivet (ETS) och ett förslag till en Circular Economy Act. Den senare syftar till att öka värdet på utsorterat avfall genom lagstiftning som tvingar fram inblandning av återvunnet material, vilket har betydelse för att minska klimatutsläpp från sopförbränning.

EU:s klimatpolitiska mål och nuvarande lagstiftning🕓00:06:40 - 00:13:14

Det förklaras hur EU:s klimatpolitik har utvecklats, från ett mål om 40 procents minskning till 2030, till ett klimatneutralitetsmål till 2050. Netto-utsläppen ska minska med 55 procent till 2030 och med 90 procent till 2040. Detta regleras genom tre lagstiftningar: ansvarsfördelningsförordningen, utsläppshandelsdirektivet och LULUCF-förordningen. En viktig princip är att klimatlagen fungerar som ett nollsummespel, där en minskning inom ett område måste kompenseras av en ökning i ett annat. Dessutom introduceras CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism) för att skydda europeisk industri genom att importörer betalar en avgift som motsvarar utsläppskostnader, och ETS2 som införs 2028 kommer att påverka bränslepriser.

Centrala knäckfrågor och framtida utmaningar i EU:s klimatpolitik🕓00:13:14 - 00:26:55

De viktigaste frågorna framöver inkluderar takten för minskning av utsläppsrätter (den linjära reduktionsfaktorn), hantering av auktionsintäkterna, och framtiden för gratis tilldelning av utsläppsrätter. Även införandet av negativa utsläpp i ETS och globala regler för flygets utsläpp diskuteras. En stor utmaning är tolkningen och implementeringen av internationella utsläppskrediter under Parisavtalets artikel 6, där det finns oklarheter om hur de ska användas och villkoras. Det framhålls att politiken måste vara genomtänkt för att undvika stora risker.

Villkor för internationella utsläppskrediter och framtida förhandlingar🕓00:26:55 - 00:33:33

En central utmaning är att definiera vad "högkvalitativa" internationella utsläppskrediter innebär och hur de ska användas. Olika tolkningar av de 5 procent av nettoutsläppen som kan täckas av krediter kan leda till stora skillnader i utrymme. Det betonas att EU, som en stor köpare, har möjlighet att ställa villkor som driver internationell utveckling, exempelvis genom att kräva prissättningssystem i mottagarländer. Kommande rapporter och lagförslag under 2026, särskilt inom utsläppshandeln, kommer att kräva tydliga ståndpunkter från politiska partier inför svenska valet.

Frågestund om prisbanor och lagstiftningsformer🕓00:33:33 - 00:34:55

En fråga ställs om prisbanor för fossila utsläpp och det framkommer att utsläppshandelssystemet inte anger priser utan snarare begränsar utsläpp, varpå priserna anpassar sig. En annan fråga rör kommissionens val mellan förordningar och direktiv; det uppges att kommissionen föredrar förordningar för deras direkta tillämplighet, medan medlemsstaterna kan ha andra preferenser.

Näringslivets perspektiv på EU:s klimatpolitik🕓00:34:55 - 00:42:38

Stefan Kvarfordt från Svenskt Näringsliv beskriver året som avgörande för EU:s klimatpolitik, med förväntad turbulens och debatt. Han uttrycker farhågor för en andra energikris och spretiga politiska svar, men hoppas på konsensus om behovet av fossilfri el för att stärka Europas konkurrenskraft och resiliens. Svenskt Näringsliv efterfrågar långsiktig stabilitet för utsläppshandelssystemet, teknikneutralitet och policykoherens. Det betonas att alla sektorer måste bidra till omställningen och att debatten bör fokusera på sakfrågor snarare än att ifrågasätta systemet som sådant.

Politiskt perspektiv på klimatutmaningen🕓00:42:38 - 00:48:48

Åsa Westlund (Socialdemokraterna) tackar för rapporten och lyfter fram dess unika överblick över komplexa regelverk. Hon uttrycker oro över populism inom politiken men ser samtidigt krisen som en möjlighet att belysa riskerna med att inte agera. Det understryks att politiker bör hålla fast vid målen och se till att varje sektor tar sitt ansvar, samt att bygga koalitioner för att uppnå en bra helhet. Vikten av att kunna tjäna pengar på att göra rätt, snarare än enbart förlita sig på straff, framhålls, liksom behovet av näringslivets engagemang och dess framstående aktörers röster.

Paneldiskussion om politiska ingångar och globala effekter🕓00:48:48 - 01:05:25

En diskussion förs om företagsledares inställning till klimatomställningen och behovet av att politiker tydligt kommunicerar sina huvudpunkter för förhandlingarna. Det framkommer att enighet om klimatneutralitetsmålet till 2050 inte är total bland svenska partier. ETS2, som kommer att höja bränslepriser 2028 oavsett svenskt valresultat, är en fråga där partierna borde ha en beredskap och plan för hur hushållen ska hanteras. Det diskuteras även hur EU:s klimatpolitik kan påverka och få draghjälp globalt, med exempel från CBAM och potentialen i artikel 6-krediter för att driva utveckling i andra länder genom att villkora dem. Det betonas att EU:s politik bör ha en katapulteffekt på global utveckling, inte bara fokusera på interna mål.

Utmaningar för transportsektorn och klimatpolitikens stabilitet🕓01:05:25 - 01:12:15

En representant för transportföretagen belyser svårigheterna med att elektrifiera sektorn och den bristande kommunikationen i offentligheten. Magnus Nilsson menar att folkbildning behövs för att motverka missförstånd och få stadga i debatten. Det påpekas att stabilitet i klimatpolitiken är avgörande för att driva investeringar i grön teknik, som exempelvis syntetiska flygbränslen. Politisk osäkerhet, som en nedtrappning av reduktionsplikten, kan hämma nödvändiga investeringar. Åsa Westlund understryker att krav på produkter måste komplettera nationella mål för att nå klimatmålen.

Risker för tillbakagång och sociala konsekvenser av klimatpolitik🕓01:12:15 - 01:22:54

En journalist frågar om risken för en tillbakagång i klimatpolitiken. Det bedöms som svårt att lätta på den samlade bördan av klimatlagen, men det finns en risk att den politiska retoriken skapar ett sken av tillbakagång. Diskussionen lyfter fram att klimatpolitik medför kostnader och kan leda till förlorade jobb, vilket kan underminera det folkliga stödet. Det betonas att politiken måste hantera de sociala konsekvenserna genom att skapa trygghetssystem, och att alternativet till omställning är ett fortsatt fossilberoende som också medför stora kostnader och risker. Sverige anses vara väl rustat för omställningen med befintliga trygghetssystem och fackföreningars roll.

Användning av utsläppshandelsintäkter och globala trender🕓01:22:54 - 01:26:54

Frågan om hur intäkterna från utsläppshandeln bör användas för att stärka legitimiteten för klimatomställningen tas upp. Förslag inkluderar att använda dem till barnbidrag eller sänka kommunalskatter i glesbygdskommuner. För det första utsläppshandelssystemet föreslås att pengarna ska återgå till den industri som betalat in dem. Det understryks att klimatpolitik kostar, men att fossilberoende kostar mer. En jämförelse görs med Kina som ledande inom cleantech, vilket visar på globala trender. Det framhålls att nationella misslyckanden ofta felaktigt skylls på ETS-kostnader, snarare än andra beslut.

Avslutning och lästips🕓01:26:54 - 01:27:53

Moderatorn tackar panelen och uppmanar publiken att fortsätta följa debatten. Information ges om en nyligen lanserad bok, "Superstaten EU och framtiden" av Susanna Kirkegård, som rekommenderas för dem som vill förstå EU:s maskineri. Magnus Nilssons rapport finns tillgänglig för nedladdning online.