Rebeller med ratio

Medverkande: Programledare (programledare), Ester Hauer (gäst, aktivist), Petter Kalloinen (gäst, aktivist)

Välkommen till Apans Anatomi: Tema Vägran🕓00:00:00 - 00:01:10

Programledaren inleder avsnittet av "Apans Anatomi" som fokuserar på temat "Vägran" och som även fungerar som en intervju för tidningen Brand. De gäster som bjudits in för att diskutera detta är Esther Hauer och Petter Kalloinen, båda aktiva inom Extinction Rebellion.

Ester Hauers identitet som klimataktivist🕓00:01:10 - 00:02:10

Ester Hauer presenterar sig med tonvikt på sin roll som klimataktivist inom Extinction Rebellion, Scientist Rebellion och Rebellmammorna. Hon nämner också sin akademiska bakgrund som doktor i psykologi och lektor i pedagogik.

Petters resa från trädkramare till klimataktivist🕓00:02:10 - 00:07:42

Petter Kalloinen delar med sig av sin långa aktivistiska historia, som började med miljöaktivism på 80-talet och senare inkluderade antirasistiska demonstrationer. Han beskriver hur Greta Thunbergs engagemang i klimatfrågan, följt av brist på politisk handling, motiverade honom att ansluta sig till Extinction Rebellion. En blockadaktion i Oslo som ledde till arrestering blev en avgörande och stärkande upplevelse för honom.

Esters första civila olydnad och personliga betänkligheter🕓00:07:42 - 00:11:12

Ester berättar om sin första civila olydnadsaktion, "När Bina Tystnar" på Sergels torg, där hon vägrade flytta sig och blev bortlyft av polisen. Som invandrare kände hon en särskild press att vara laglydig, men beslutet att delta i aktionen kom från en djup övertygelse. Hon beskriver händelsen som en medveten handling som hon var förberedd på, trots viss rädsla.

Klimataktivismens sociodemografiska profil och inkludering🕓00:11:12 - 00:15:57

Gästerna diskuterar att många klimataktivister är välanpassade medborgare som vanligtvis inte skulle bryta lagen, i kontrast till tidigare anarkistiska rörelser. Ester lyfter fram mångfalden inom rörelsen, från 15-åringar till 74-åringar, men medger att det finns en överrepresentation av medelklass. Hon menar att personliga privilegier medför ett ansvar att agera, och de betonar vikten av inkludering och att skapa ett motstånd där alla känner sig välkomna.

Extinction Rebellions icke-våldsprincip och aktionstaktik🕓00:15:57 - 00:27:41

Gästerna beskriver hur Extinction Rebellion tränar medlemmar i icke-våldsam civil olydnad för att sänka tröskeln för deltagande och hur många känner sig stärkta efter att ha gripits. Icke-våldsprincipen skapar trygghet och bidrar till en lugnare atmosfär under aktioner. Musik och konst används strategiskt för att avdramatisera situationen och kommunicera budskap till allmänheten, även om aktivisterna själva ofta är stressade.

Repression mot klimataktivister och politisk påverkan🕓00:27:41 - 00:36:14

Programledaren påpekar en ökad repression mot klimataktivister, med hårdare straff och anklagelser om sabotage, som Petter och Ester själva upplevt. De kritiserar det godtyckliga i rättssystemets bedömningar och menar att sabotageanklagelserna är ett resultat av politiskt drev från Sverigedemokraterna. Trots att vissa anklagelser lagts ner, visar situationen på en skrämmande utveckling av det politiska klimatet.

Medierapporteringens oproportionerliga fokus🕓00:36:14 - 00:38:55

Gästerna diskuterar mediernas tendens att överdriva och fokusera på klimataktioners störningar jämfört med andra, mer vanliga, samhällsstörningar. De nämner ett exempel där en journalist visade att ambulanser oftare stoppas av andra händelser än klimataktioner, utan att det väcker samma starka reaktioner. De menar att medierapporteringen ofta är vinklad och skapar en felaktig bild av aktivisternas intentioner.

Klimatrörelsens framväxt och strategiska differentiering🕓00:38:55 - 00:46:17

Gästerna beskriver hur Extinction Rebellion (XR) etablerades i Sverige 2019, inspirerad av internationella rörelser och Greta Thunberg. Ur XR har grupper som Återställ Våtmarker och Ta Tillbaka Framtiden vuxit fram med mer specifika, disruptiva strategier. De lyfter fram XRs demokratiska och autonoma arbetssätt som uppmuntrar olika initiativ, men erkänner att vissa medlemmar har sökt mer direkt och 'disruptiv' påverkan.

Strategier för påverkan: återkommande aktioner och tydliga mål🕓00:46:17 - 00:52:47

Återställ Våtmarker utför återkommande motorvägsblockader med ett tydligt krav. Ta Tillbaka Framtiden fokuserar på att störa oljesystemet direkt för att undvika att påverka vanligt folk. Gästerna menar att återkommande, målinriktade aktioner har större chans att påverka beslutsfattare. De reflekterar också över hur icke-våldsprincipen och användandet av konst i aktioner kan mildra reaktioner från allmänhet och polis.

Rebellmammorna och Scientist Rebellion: Inkludering och privilegier i aktion🕓00:52:47 - 01:06:50

Ester belyser Rebellmammornas framgång som en del av XR, där småbarnsföräldrar ansluter sig med låg tröskel till civil olydnad, drivna av oro för sina barns framtid. Både Ester och Petter är aktiva i Scientist Rebellion, en grupp forskare som använder sin status och kunskap för att kommunicera klimatfrågans allvar och legitimitet. De diskuterar hur deras akademiska privilegier ibland resulterar i ett mildare bemötande från polisen, men nämner också en händelse på en privatjetterminal där de blev gripna under anklagelser om flygplatssabotage, trots att endast två personer utförde den direkta åtgärden att kasta färg.

Alliansbyggande som framtidens strategiska väg🕓01:06:50 - 01:12:35

Gästerna framhåller alliansbyggande mellan olika klimat- och sociala rörelser som den mest lovande vägen framåt. De menar att det är viktigare att kroka arm och att alla, oavsett specifik organisation eller metod, bidrar till det gemensamma målet. Exemplet från Nederländerna, där samarbete mellan Extinction Rebellion och andra organisationer ledde till politisk påverkan, lyfts fram som en framgångsmodell för att mobilisera en bredare bas av aktörer.

3,5%-regeln och mobiliseringens dynamik🕓01:12:35 - 01:19:22

Petter förklarar Erika Chenoweths forskning om att 3,5% aktivt deltagande i icke-våldsprotester kan leda till samhällsförändring, en princip som Extinction Rebellion tidigt inspirerades av. Han påpekar att denna "tumregel" dock främst gäller revolutioner snarare än policyförändringar. Gästerna reflekterar över Greta Thunbergs genomslag som en gnista som radikaliserade debatten och hur Extinction Rebellion har bidragit till att upprätthålla medie- och politikerfokus på klimatfrågan.

Politisk repression och behovet av militant populism🕓01:19:22 - 01:31:06

Petter analyserar hur politiker medvetet försökte tona ner klimatfrågan inför valet 2022, då den blivit "för brännande". Han kritiserar den politiska retoriken som framställer klimataktivister som terrorister, ofta med syfte att vända folkopinionen. Han argumenterar för en "militant populism" – fortsatt konfrontation men med fokus på att bygga breda allianser och rikta aktioner mot tydliga fiender (som fossilkapitalet) snarare än att störa vanligt folk, för att möta högerns motmobilisering.

Fortsatt testning av metoder och direkta aktioner🕓01:31:06 - 01:44:29

Ester framhåller att klimatgrupperna måste fortsätta testa olika metoder, då ingen vet exakt vad som fungerar bäst. Hon förespråkar direkta aktioner mot specifika mål som torvtäkter eller privatjetterminaler, då dessa är lätta att motivera och stör färre individer. Trots hot om lagliga konsekvenser för egna aktioner, ser hon detta som ett incitament att fortsätta, då sådana aktioner tydliggör orättvisor och utnyttjar privilegier på ett ansvarsfullt sätt.

Framtidshopp genom allianser och medvetenhet om kombinerade kriser🕓01:44:29 - 01:49:09

Petter ser en framtid präglad av kombinerade kriser som klimatkrisen, demokratiskt förfall och krig, vilket han kallar en "fascistisk apokalyps". Han betonar vikten av att väcka de många som känner oro men har svårt att organisera sig. Ester understryker att alliansbyggande mellan olika rörelser, som Rebellmammorna och Järvamammorna, är avgörande för att inspirera och samla kraft i en tid då de politiska motkrafternas argument blir alltmer löjeväckande i ljuset av klimatkatastroferna. De menar att den uppmärksamhet och dissonans som skapats av disruptiva aktioner har bidragit till att frågan tas på större allvar.