Tillbaka till senaste
Lör 14 mar 2026
Riks TV 14 mars 2026 09:00

Lör 14 mar 2026

Programmet diskuterar public services upplevda vänstervridning och bristande objektivitet, med exempel som hanteringen av journalisterna Mårten Arndtzén och Erika Bjerström. Richard Sörman och Dick Erixon kritiserar den ensidiga rapporteringen i frågor som klimat och migration, och menar att public service ledning är felorganiserad vilket leder till ett minskat förtroende bland medborgarna.

Medverkande: Richard Sörman (Programledare), Dick Erixon (Debattör)

Public service roll och upplevd vänstervridning

Richard Sörman och Dick Erixon inleder programmet "Riksronden" och diskuterar public service roll i svensk politik. De kritiserar public service för att vara vänsterinriktad trots finansiering med skattemedel och krav på objektivitet.

Journalister i public service och personliga åsikter

Fallet med P1-journalisten Mårten Arndtzén, flyttad efter högersympatier på Twitter, tas upp. Före detta SVT-klimatkorrespondenten Erika Bjerström kritiseras för öppet klimatalarmistiska åsikter. Programledarna menar att detta bevisar bristande objektivitet.

Ideologi hindrar objektiv journalistik i public service

Dick Erixon argumenterar att djupt ideologiserade journalister inte kan vara objektiva, särskilt i klimatfrågan. Richard Sörman kräver balans i public service, där högerperspektiv också ska accepteras. Fallet Arndtzén visar enligt dem att public service saknar denna acceptans.

Mediernas vinklade klimatrapportering och dess bakgrund

Diskussionen fokuserar på Erika Bjerströms anklagelser mot högerpopulister för "klimatystnad", eventuellt finansierade av oljeindustrin. Dick Erixon hänvisar till forskaren Björn Lomborg som ifrågasätter undergångsscenarion. De kritiserar mediernas rapportering om skogsbränder och extremväder som en ökning, trots motsatt statistik, och nämner pyromaner som en faktor.

Samhällsproblems komplexitet och yttre hotbilder

De diskuterar hur komplexa problem, som bränder, kan ha flera orsaker. Detta inkluderar yttre aktörer som vill destabilisera samhället. Vikten av att beakta yttre hot i en orolig värld understryks.

Public services självbild, partiskhet och ledningsfel

Public service stolthet över sin opartiskhet ifrågasätts, då den uppenbart tenderar åt vänster. Ledningen kritiseras för felorganisation och anställning av ideologiserade personer. De nämner Anders Björkmans kritik om att Hamas-sympatisörer får vara kvar medan högersympatisörer flyttas.

Krav på balans och tydlighet i public service

De föreslår balanserad journalistik, som ett "Crossfire"-format med programledare från olika politiska håll. En jämförelse görs med dagstidningar som skiljer på nyheter och åsikter. Riks är öppna med sin vinkling, till skillnad från public service, vilket bidrar till minskat förtroende bland högerväljare.

Public services förtroendekris och undermålig granskning

Inflytandet från 68-vänstern på medierna under 60-talet har enligt Erixon skapat en vänstervåg och bias, vilket lett till sjunkande förtroende. Granskningsnämnden kritiseras för att bara granska enskilda inslag, vilket missar den totala vänstervinklingen i frågor som klimat och migration.

Ensidighet, politisk styrning och reformförslag för public service

P1:s ensidiga "snyftreportage" om klimat och Gaza utan motbilder lyfts fram som propaganda. De anser att politiken måste gripa in på grund av skattefinansiering och bristande uppfyllnad av uppdraget. Ett förslag är att dela upp finansieringen till olika mediebolag med varierande inriktning.

Efterlysning av granskning och trovärdighet för public service

Public service-avtalet är en kompromiss, men djupare förändringar krävs. Medier och Socialdemokraterna kritiseras för att medvetet vilseleda väljare, som i fallet med Tobias Andersson och Reform UK. De uppmanar allmänheten att sakligt granska public service, särskilt inför valåret, för att säkra deras opartiskhet.

Källinformation

Utgivare:
YouTube
AI-genererad 2 april 2026 14:59
Modell:
gemini-2.5-flash (gemini)
Prompt:
SRT to Description (Gemini) v1.1