Riskerar myndigheterna att bli infiltrerade?

Medverkande: Andreas Eriksson (programledare), Christina Gellerbrant Hagberg (gäst)

Inledning och bakgrund om infiltration i myndigheter🕓00:00:07 - 00:01:30

Programledaren Andreas Eriksson introducerar dagens ämne om infiltration av svenska myndigheter och exemplifierar med fall från Kriminalvården och domstolar. Han lyfter fram den växande oron för mörkertal och en ökning av sådan brottslighet. Kristina Gellerbrant Hagberg, Riksrevisor, välkomnas för att diskutera Riksrevisionens granskning.

Varför granskas infiltration nu?🕓00:01:30 - 00:03:05

Christina Gellerbrant Hagberg förklarar att granskningen motiveras av flera uppmärksammade fall av infiltration och en negativ utveckling i Transparency Internationals korruptionsindex. Hon beskriver även Riksrevisionens breda mandat att granska i princip all statlig verksamhet som finansieras med statliga medel.

Val av granskade myndigheter🕓00:03:05 - 00:04:56

Kristina berättar att Försvarets materielverk (FMV), Kammarkollegiet och Kriminalvården valdes ut för granskningen. Urvalet syftade till att inkludera myndigheter med olika uppdrag, storlek och känslig verksamhet som kan vara utsatt för infiltrationsförsök. Kammarkollegiets roll som statens juridiska byrå och försäkringsbolag beskrivs kort.

Definition av infiltration och registerkontroll🕓00:04:56 - 00:10:25

Riksrevisionen definierar infiltration som aktiviteter av en person på insidan som röjer känsliga uppgifter, förstör information eller utför andra illojala beteenden. Definitionen inkluderar även externa aktörer som konsulter och städbolag. En registersamkörning mot belastningsregistret för anställda visade att andelen träffar var lägre än för den vuxna befolkningen, men att extern personal vid Kammarkollegiet hade en högre andel belastningar.

Överskuldsättning och medarbetares upplevelse av infiltration🕓00:10:25 - 00:14:00

Granskningen inkluderade även överskuldsättning, definierat som löneutmätning, vilket kan skapa sårbarhet. Andelen med löneutmätning var lägre än genomsnittet i samhället, men fortfarande relevant att uppmärksamma. En enkät bland de anställda visade att nästan var tredje person inom Kriminalvården antingen vet eller tror att infiltration förekommer, vilket är en tydlig varningssignal.

Myndigheternas förebyggande processer och sårbarheter🕓00:14:00 - 00:22:06

Myndigheternas arbete med att förebygga infiltration bedöms variera, med FMV som kommit längst. Vikten av kunskap, systematiskt arbete och risk- och sårbarhetsanalyser lyfts fram. Det diskuteras hur olika myndigheters kultur och förutsättningar påverkar säkerhetsarbetet, och vikten av att chefer vågar ställa personliga frågor i säkerhetsprövningssamtal för att skydda både medarbetare och verksamhet.

Särskilda utmaningar för Kriminalvården🕓00:22:06 - 00:25:05

Inom Kriminalvården konstateras att man inte ställer frågor kopplade till egenskaper som kan attrahera kriminella eller rädsla för brott, trots att forskning visar på dessa sårbarheter. Riksrevisorn understryker att dessa frågor är viktiga för att vägleda medarbetare och förhindra att de hamnar i problematiska situationer som kan leda till uppsägning.

Vaksamhet och rekommendationer i ett förändrat hotläge🕓00:25:05 - 00:30:00

Rapporten varnar för att även lojala medarbetare kan bli sårbara vid missnöje, vilket kan utnyttjas av antagonistiska aktörer. Generella rekommendationer ges till alla statliga myndigheter att prioritera personalsäkerhetsfrågor och integrera dem i ett gott ledarskap. Det betonas att uppföljande säkerhetsprövningssamtal bör ske minst en gång per år.

Bristande förmåga att upptäcka infiltration och visselblåsarfunktioner🕓00:30:00 - 00:32:00

Förmågan att upptäcka infiltration bedöms vara varierande, med omfattande brister som riskerar att försvåra upptäckten av säkerhetshot. Dessutom saknas kunskap om visselblåsarfunktioner hos 30% av anställda i Kriminalvården och 12% i FMV. Många anställda i FMV är även omedvetna om att arbetsgivaren regelbundet kontrollerar digitala arbetsverktyg.

Slutsats: Ineffektivt arbete mot infiltration🕓00:32:00 - 00:36:06

Riksrevisionen slår fast att arbetet för att motverka infiltration i de tre granskade myndigheterna som helhet inte är effektivt. Bristerna bedöms som allvarliga men varierar i omfattning mellan myndigheterna. Kriminalvårdens snabba tillväxt lyfts fram som en faktor som försvårar säkerhetsarbetet. Myndigheterna har dock välkomnat granskningen som ett bidrag till deras utvecklingsarbete.

Personliga reflektioner och uppmaning till vaksamhet🕓00:36:06 - 00:41:06

Christina Gellerbrant Hagberg uttrycker sin upprördhet över vissa enkätresultat, särskilt i Kriminalvården, där en hög andel anställda upplever eller tror att infiltration förekommer. Hon betonar vikten av en statsförvaltning som förtjänar medborgarnas förtroende och uppmanar chefer och medarbetare att våga uppmärksamma och agera vid avvikelser för att skydda både arbetsplatsen och Sverige.

Avslutande råd om prioritering av säkerhetsfrågor🕓00:41:06 - 00:42:29

Som avslutning uppmanar riksrevisorn myndighetsledningar att prioritera säkerhetsfrågor och att hitta rätt balans mellan kontroll, tillit, integritet och kostnader. Hon framhåller att förebyggande säkerhetsarbete är kostnadseffektivare än att reparera skador efter infiltration. Programmet avslutas med en prenumerationskampanj för Svenska Dagbladet.