Tillbaka till senaste
Riskerar myndigheterna att bli infiltrerade?
SvD Ledarredaktionen TV 5 mars 2026 18:04

Riskerar myndigheterna att bli infiltrerade?

Detta poddavsnitt från Svenska Dagbladets Ledarredaktionen intervjuar riksrevisor Kristina Gellerbrant Hagberg om Riksrevisionens granskning av tre myndigheters arbete mot infiltration. Programmet belyser brister i förebyggande och upptäckande av infiltration, särskilt inom Kriminalvården, samt ger rekommendationer för att stärka statliga myndigheters säkerhet.

Medverkande: Andreas Eriksson (programledare), Kristina Gellerbrant Hagberg (riksrevisor, intervjuad)

Inledning och problembeskrivning av myndighetsinfiltration

Programledare Andreas Eriksson inleder med att beskriva den ökande infiltrationen av svenska myndigheter. Han nämner uppmärksammade fall inom Kriminalvården, tingsrätten och Polisen samt kopplar det till organiserad brottslighet och myndigheternas snabba tillväxt. Frågan ställs om hur man kan förhindra detta.

Riksrevisor Kristina Gellerbrant Hagberg om granskningen

Andreas välkomnar riksrevisor Kristina Gellerbrant Hagberg. Hon förklarar att Riksrevisionen granskat tre myndigheters arbete mot infiltration på grund av de uppmärksammade fallen och Sveriges sjunkande plats i Transparency Internationals korruptionsindex. Detta visar på ett behov av att agera.

Riksrevisionens mandat och val av granskade myndigheter

Kristina redogör för Riksrevisionens vida mandat att granska statlig verksamhet men inte kommunal. Hon förklarar att Försvarets Materielverk (FMV), Kammarkollegiet och Kriminalvården valdes ut för granskningen baserat på deras olika uppdrag, storlek och verksamheters känslighet. Kammarkollegiets breda uppdrag som "statens försäkringsbolag" presenteras.

Reklaminslag

Mellan inslagen spelas reklam för Landebo kapitalförvaltning, Snusbolaget.se, Felix lunchrätter och IKEA.

Definition av infiltration och externa aktörer

Kristina Gellerbrant Hagberg presenterar Riksrevisionens definition av infiltration. Hon klargör att definitionen även inkluderar externa aktörer som konsulter och städbolag, inte enbart anställd personal, vilket understryker vikten av att vara noggrann i alla led.

Registerkontroll mot belastningsregistret

Granskningen har inkluderat registersamkörning av anställda mot belastningsregistret. Resultatet visar en väsentligt lägre andel träffar bland myndighetsanställda jämfört med befolkningen i stort. Dock noteras en högre andel träffar bland extern personal.

Granskningens avgränsningar och skuldsättning

Kristina förklarar att granskningen avgränsades till belastningsregistret och inte omfattade misstanke- eller Säpo-register. Vidare diskuterar de överskuldsättning (löneutmätning) som en sårbarhetsfaktor, där Kriminalvården och särskilt Kammarkollegiets externa personal visade högre, men fortfarande under genomsnittet för befolkningen, andelar.

Anställdas upplevelse av infiltration

En enkätundersökning visar att nästan var tredje anställd inom Kriminalvården antingen vet eller tror att infiltration förekommer. Detta resultat betecknas som en tydlig varningsklocka och kan delvis bero på ökad medvetenhet efter uppmärksammade fall i media.

Myndigheternas processer för att förebygga infiltration

Diskussionen kretsar kring myndigheternas systematiska arbete med risk- och sårbarhetsanalyser samt skillnaden mellan verksamhetsskydd och säkerhetsskydd. Försvarets Materielverk anses ha kommit längst i sitt arbete, medan Kammarkollegiet har mest kvar. Kristina betonar vikten av kunskap och ordning och reda i säkerhetsarbetet.

Reklaminslag

Mellan inslagen spelas reklam för Snusbolaget.se, Felix lunchrätter och Klirr Casino.

Sårbarheter i Kriminalvården och vikten av personkännedom

Granskningen noterar att Kriminalvården saknar frågor om personliga egenskaper (t.ex. attraktion till "bad boys") och rädsla för brott i sina personalärenden. Detta lyfts som viktiga aspekter för att förstå sårbarheter. Kristina lyfter också en generell varning: även lojala, erfarna medarbetare kan bli säkerhetsrisker vid besvikelse mot arbetsgivaren.

Förmågan att upptäcka infiltration och visselblåsarfunktioner

Förmågan att upptäcka infiltration bedöms som varierande och i vissa fall omfattande bristfällig, vilket riskerar att försvåra upptäckt av säkerhetshot. Kunskapen om visselblåsarfunktioner är låg; 30% av Kriminalvårdens anställda och 12% av FMV:s anställda känner inte till att sådana funktioner finns.

Granskningens slutsatser och rekommendationer

Riksrevisionen konstaterar att myndigheternas arbete mot infiltration som helhet inte är effektivt. Kristina menar att bristerna är allvarliga och att alla myndigheter kan förbättra sig. Rekommendationer inkluderar att integrera personalsäkerhetsfrågor i ordinarie rutiner, som chef-medarbetarsamtal, samt att använda vägledande material från Säkerhetspolisen och Försvarsmakten.

Riksrevisorns personliga reflektioner och uppmaning

Kristina uttrycker att hon inte förvånats men upprörts av delar av enkätresultaten, särskilt inom Kriminalvården. Hon betonar vikten av att upprätthålla förtroendet för statsförvaltningen och uppmanar anställda och chefer att vara vaksamma, reagera på avvikelser och våga ställa frågor för att skydda organisationen och Sverige.

Avslutning och Svenska Dagbladets prenumerationserbjudande

Kristina Gellerbrant Hagberg diskuterar Riksrevisionens egna säkerhetsrutiner och vikten av att balansera kontroll, tillit och kostnader. Hon framhåller att förebyggande säkerhetsarbete är billigare än att reparera skador. Andreas Eriksson tackar gästen och avslutar programmet med att uppmuntra lyssnarna att teckna en digital prenumeration på Svenska Dagbladet.

Källinformation

AI-genererad 14 april 2026 20:45
Modell:
gemini-2.5-flash (gemini)
Prompt:
SRT to Description (Gemini) v1.1