Riskerar myndigheterna att bli infiltrerade?

Medverkande: Andreas Eriksson (programledare), Kristina Gellerbrant Hagberg (riksrevisor)

Orolig utveckling med myndighetsinfiltration🕓00:00:00 - 00:01:20

Programledaren Andreas Eriksson introducerar avsnittet som handlar om kriminellas infiltration av svenska myndigheter. Han lyfter fram flera uppmärksammade fall där anställda inom Kriminalvården, tingsrätten och polisen läckt information. Oron för att den organiserade brottsligheten växer och att myndigheter rekryterar snabbt ökar risken för fler fall.

Riksrevisionens granskning av infiltration i staten🕓00:01:20 - 00:03:07

Riksrevisor Kristina Gellerbrant Hagberg förklarar bakgrunden till Riksrevisionens rapport om illojalt beteende. De har följt utvecklingen av infiltration och påverkan, noterat Sveriges dalande resultat i korruptionsindex och betonar Riksrevisionens breda mandat. Rapporten undersöker tre myndigheters arbete med frågan.

Urval av tre myndigheter för granskning🕓00:03:07 - 00:05:31

Kristina Gellerbrant Hagberg beskriver urvalsprocessen för Försvarets Materielverk, Kammarkollegiet och Kriminalvården. Myndigheterna valdes för sina olika uppdrag, beskaffenhet och storlek, samt att de har känslig verksamhet som kan intressera infiltratörer. Kammarkollegiet beskrivs som "statens försäkringsbolag, juridiska byrå".

Riksrevisionens definition av infiltration🕓00:05:31 - 00:07:20

Kristina Gellerbrant Hagberg läser upp definitionen av infiltration som används i granskningen. Den omfattar aktiviteter som utförs av en person "på insidan" för att röja, förstöra, förvanska uppgifter, eller tillskansa sig ekonomisk vinning genom illojala beteenden. Hon förtydligar att definitionen även innefattar externa aktörer som städbolag eller konsulter.

Få anställda med belastningar i registret🕓00:07:20 - 00:09:17

Riksrevisionen har genomfört en anonymiserad registersamkörning av anställda mot belastningsregistret. Resultatet visar en väsentligt lägre andel träffar bland myndighetsanställda jämfört med den vuxna befolkningen. Däremot hade extern personal, särskilt vid Kammarkollegiet, en högre andel belastningar, vilket lyfts som en viktig observation.

Överskuldsättning som sårbarhet för påverkan🕓00:09:17 - 00:11:05

Riksrevisionen har granskat överskuldsättning bland anställda genom att kontrollera löneutmätning under en tolvårsperiod. Syftet är att identifiera sårbarheter, då ekonomiska problem kan göra medarbetare mer mottagliga för påverkan. Kriminalvården hade drygt två procent med löneutmätning, vilket ligger under rikssnittet, men är ändå en viktig faktor att uppmärksamma.

Anställdas oro för infiltration i Kriminalvården🕓00:11:05 - 00:14:45

En enkätundersökning visar att nästan var tredje anställd inom Kriminalvården anser att infiltration förekommer, antingen genom att veta (ca 10%) eller tro (19%) det. Detta är en markant högre siffra än vid de andra granskade myndigheterna och ses som en allvarlig varningsklocka. Ökad medvetenhet på grund av uppmärksammade fall kan bidra till detta resultat.

Kunskap och ordning i förebyggande arbete🕓00:14:45 - 00:23:41

Myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser samt systematiska processer för att förebygga infiltration diskuteras. Det betonas att kunskap och ordning är avgörande, särskilt för verksamheter som omfattas av säkerhetsskyddslagstiftningen. Försvarets Materielverk har kommit längst, medan Kammarkollegiet har störst förbättringsbehov, delvis på grund av en traditionellt annorlunda kultur. Det är viktigt att stödja chefer i att genomföra uppföljande säkerhetssamtal.

Risker med personliga egenskaper och lojalitet🕓00:23:41 - 00:27:54

Riksrevisionen pekar på att Kriminalvården inte beaktar forskning om hur vissa egenskaper, vanliga hos kriminella, kan attrahera anställda i säkerhetssamtal. Dessutom varnas det för sårbarheten hos långvariga, lojala medarbetare som kan bli besvikna på arbetsgivaren. I ett förhöjt hotläge kan sådana sårbarheter utnyttjas för att orsaka stor skada, varför vaksamhet är avgörande.

Förbättra upptäckt och integrera säkerhetsfrågor🕓00:27:54 - 00:31:41

Riksrevisionen rekommenderar att alla myndigheter integrerar personal- och säkerhetsfrågor i ordinarie rutiner och ledarskap, som medarbetarsamtal. Uppföljande säkerhetsprövningssamtal bör hållas minst en gång per år för säkerhetsprövad personal, eller vid behov. Generellt har myndigheterna en varierande förmåga att upptäcka infiltration, med brister som allvarligt riskerar att försvåra upptäckten av säkerhetshot.

Visselblåsarfunktioner och allvarliga brister i myndigheter🕓00:31:41 - 00:41:50

En svaghet i flera myndigheter är bristen på kännedom om visselblåsarfunktioner; 30% av Kriminalvårdens anställda och 12% av Försvarets Materielverks anställda visste inte att de fanns. Riksrevisorn understryker att de identifierade bristerna är allvarliga, men varierar i omfattning mellan de granskade myndigheterna. Hon nämner även att Försvarets Materielverks anställda ofta inte känner till arbetsgivarens kontroller av digitala arbetsverktyg.

Var vaksam och våga agera vid avvikelser🕓00:41:50 - 00:44:26

Kristina Gellerbrant Hagberg uppmanar medborgare att inte vara oroliga men vaksamma, och statligt anställda att våga uppmärksamma och agera vid avvikande beteenden. Hon framhåller att det är viktigt att prioritera säkerhetsfrågor i myndighetsledningarna och att den kostnad som hög säkerhet medför är liten i jämförelse med skadorna av infiltration. Förebyggande arbete sparar skattekronor.

Sammanfattning och information om podden🕓00:44:26 - 00:45:25

Andreas Eriksson tackar Kristina Gellerbrant Hagberg för intervjun. Han uppmanar lyssnarna att testa en digital prenumeration på Svenska Dagbladet och att höra av sig med tankar, synpunkter eller ämnesförslag till redaktionen. Programmet avslutas med information om producent och ansvarig utgivare.