Riskerar myndigheterna att bli infiltrerade?

Medverkande: Andreas Eriksson (Programledare), Kristina Gellerbrant Hagberg (Riksrevisor (intervjuad))

Infiltration av svenska myndigheter: Bakgrund och utmaningar🕓00:00:00 - 00:01:13

Programledaren Andreas Eriksson introducerar dagens avsnitt om infiltration av svenska myndigheter. Han lyfter fram flera uppmärksammade fall där kriminella infiltrerat myndigheter som Kriminalvården och domstolar. Problemet förvärras av växande organiserad brottslighet och myndigheter som snabbt behöver anställa ny personal, vilket skapar oro för fler fall.

Riksrevisor Kristina Gellerbrant Hagberg om granskningens motiv🕓00:01:13 - 00:03:00

Riksrevisor Kristina Gellerbrant Hagberg förklarar varför Riksrevisionen initierade en granskning av myndigheternas arbete mot illojalt beteende och infiltration. Hon nämner den ökande brottsligheten och Sveriges sjunkande ranking i Transparency Internationals korruptionsindex som drivkrafter. Kristina beskriver även Riksrevisionens breda mandat att granska statlig verksamhet.

Urval av myndigheter: FMV, Kammarkollegiet och Kriminalvården🕓00:03:00 - 00:05:36

Granskningen fokuserade på Försvarets Materielverk (FMV), Kammarkollegiet och Kriminalvården, valda för sina varierande uppdrag och känsliga verksamheter. Kristina förklarar att dessa myndigheter kan attrahera intresse för infiltration och att konsekvenserna av skador kan bli svåra. Hon specificerar Kammarkollegiets roll som statens "försäkringsbolag" och juridiska byrå med ett brett uppdrag.

Riksrevisionens definition av infiltration🕓00:05:36 - 00:07:11

Kristina Gellerbrant Hagberg läser Riksrevisionens definition av infiltration: "Aktiviteter som en person på insidan av en verksamhet utför i syfte att röja känsliga uppgifter, eller förstöra, eller förvanska uppgifterna, tillskanska sig en egen ekonomisk vinning eller andra illojala beteenden." Hon klargör att definitionen även inkluderar extern personal som konsulter eller städbolag.

Belastningsregister: Få träffar, men skillnader hos extern personal🕓00:07:11 - 00:10:48

Riksrevisionen genomförde en anonymiserad registersamkörning av anställda mot belastningsregistret. Resultatet visade en väsentligt lägre andel träffar bland myndigheternas anställda jämfört med den vuxna befolkningen i övrigt. Dock noterades en högre andel träffar bland extern personal, särskilt hos Kammarkollegiet, vilket är värt att uppmärksamma.

Överskuldsättning kan skapa sårbarhet för påverkan🕓00:10:48 - 00:13:14

Granskningen inkluderade även överskuldsättning, specifikt löneutmätning, för att identifiera ekonomiska sårbarheter bland anställda. Trots att andelen anställda med löneutmätning är lägre än snittet för befolkningen, är det en viktig faktor. Ekonomiska svårigheter kan göra en person mer mottaglig för utpressning eller påverkan.

Kriminalvården utmärker sig med oro för infiltration🕓00:13:14 - 00:14:56

En enkätundersökning visade att anställda inom Kriminalvården har en betydligt högre uppfattning om att infiltration förekommer. Ungefär 10% svarade ja på att det förekommer, och ytterligare 19% trodde att det förekommer. Detta signalerar en allvarlig varningsklocka för Kriminalvården, möjligen kopplat till uppmärksammade fall i media.

Kunskap och systematiskt arbete nyckeln till förebyggande åtgärder🕓00:14:56 - 00:17:10

Christina Gellerbrant Hagberg betonar vikten av kunskap och ett systematiskt arbete för att förebygga infiltration. Myndigheter måste utföra risk- och sårbarhetsanalyser, förstå skillnaden mellan verksamhetsskydd och säkerhetsskydd, samt ha koll på skyddsvärden som personal och information. Detta kräver noggrannhet och ordning och reda.

FMV längst fram, Kammarkollegiet har mest kvar att göra🕓00:17:10 - 00:23:55

FMV bedöms ha kommit längst i sitt förebyggande arbete, medan Kammarkollegiet har mest kvar att göra. Detta beror delvis på att FMV har en hel verksamhet under säkerhetsskydd, medan Kammarkollegiet har färre säkerhetsprövade anställda. Gellerbrant Hagberg understryker behovet av att professionalisera chefsstöd och att chefer ska våga ställa frågor om medarbetares privatliv, som en del av att skydda verksamheten.

Brist på frågor om personliga relationer och rädsla i Kriminalvården🕓00:23:55 - 00:27:17

Granskningen noterar att Kriminalvården inte ställer frågor om vilka personlighetsegenskaper anställda attraheras av, trots forskning som visar att vissa kriminella egenskaper kan vara attraktiva. Man frågar inte heller om anställda är rädda för brott, vilket kan utgöra en sårbarhet där anställda byter sida på grund av hot. Detta lyfts som områden för förbättring i syfte att skydda både personal och verksamhet.

Lojala anställda kan bli en säkerhetsrisk vid besvikelse🕓00:27:17 - 00:29:03

Riksrevisionen varnar för att även till synes oproblematiska och lojala medarbetare med lång erfarenhet kan bli säkerhetsrisker. Om de upplever besvikelse över arbetsgivaren, till exempel på grund av löneutveckling eller brist på karriärmöjligheter, kan deras kunskap om verksamhetens svagheter utnyttjas. Detta är särskilt relevant i ett förhöjt hotläge och kräver ökad vaksamhet från chefer.

Integrera säkerhetsfrågor i rutiner och ledarskap🕓00:29:03 - 00:31:42

Alla myndigheter kan förbättra sitt säkerhetsarbete. Rekommendationer inkluderar att integrera personalsäkerhetsfrågor i vanliga rutiner som chef-medarbetarsamtal, samt att dessa samtal ska hållas minst en gång per år för säkerhetsprövade anställda. Det betonas också att myndigheter bör använda vägledande material från Säkerhetspolisen och Försvarsmakten och anpassa det till sin specifika verksamhet.

Allvarliga brister i förmågan att upptäcka hot🕓00:31:42 - 00:33:04

Myndigheterna har en varierande förmåga att upptäcka infiltration och illojalt beteende, med brister som i vissa fall är så omfattande att de allvarligt försvårar upptäckten av säkerhetshot. Riksrevisorn kan inte specificera vilka myndigheter som har vilka brister offentligt, men informationen har återförts till de berörda myndigheterna.

Medvetenhet om digitala kontroller och snabb tillväxt som utmaningar🕓00:33:04 - 00:35:50

Hos FMV är en stor andel medarbetare omedvetna om att arbetsgivaren regelbundet kontrollerar användningen av digitala arbetsverktyg. Kriminalvården står inför stora utmaningar med sin snabba tillväxt, där antalet anställda ökade med 2000 under granskningsperioden. Denna snabba expansion ställer höga krav på rekryteringsprocesser och chefernas förmåga att hantera personalfrågor.

Granskningar välkomnas som utvecklingsstöd🕓00:35:50 - 00:38:15

Trots att externa granskningar kan upplevas som en belastning, välkomnas de av myndigheterna. Enligt Christina Gellerbrant Hagberg ser myndighetsledningarna, inklusive generaldirektörer, Riksrevisionens granskning som ett viktigt bidrag till deras utvecklings- och förbättringsarbete. Att en extern part tittar på verksamheten anses kunna underlätta interna förbättringsprocesser.

Upprörd över Kriminalvårdens enkätresultat🕓00:38:15 - 00:42:30

Christina Gellerbrant Hagberg uttrycker att hon blir upprörd över en del av svaren i enkätundersökningen, särskilt från Kriminalvårdens anställda. Att 10% uppger att infiltration finns och 19% tror det är en allvarlig signal. Hon menar att Kriminalvården står inför en "uppförsbacke" på grund av dessa resultat och myndighetens snabba tillväxt.

Vaksamhet, rapportering och balansen mellan kontroll och tillit🕓00:42:30 - 00:44:26

Gellerbrant Hagberg uppmanar allmänheten att vara vaksam snarare än orolig. Hon betonar särskilt för chefer och medarbetare i statliga myndigheter att våga uppmärksamma avvikelser, reagera och rapportera misstankar till chefer eller via visselblåsarfunktioner. Avslutningsvis understryker hon vikten för myndighetsledningar att prioritera säkerhetsfrågor och finna en balans mellan kontroll, tillit, integritet och kostnader.