Riskerar myndigheterna att bli infiltrerade?

Medverkande: Andreas Eriksson (Programledare), Kristina Gellerbrant-Hagberg (Gäst)

Infiltration av svenska myndigheter🕓00:00:00 - 00:01:14

Andreas Eriksson inleder med att beskriva den oroande trenden med infiltration av svenska myndigheter, som uppmärksammats i media med exempel från Kriminalvården, tingsrätter och Polisen. Han lyfter fram en ökad risk på grund av växande organiserad brottslighet och myndigheternas snabba rekryteringar.

Bakgrund till granskningen och Riksrevisionens uppdrag🕓00:01:14 - 00:02:58

Riksrevisor Kristina Gellerbrant-Hagberg presenteras och förklarar varför Riksrevisionen valt att granska myndigheternas arbete mot infiltration, med hänvisning till fall i media och Sveriges sänkta placering i ett internationellt korruptionsindex. Hon beskriver även Riksrevisionens omfattande mandat att granska statlig verksamhet.

Urval av myndigheter och infiltrationsdefinition🕓00:02:58 - 00:05:42

FMV, Kammarkollegiet och Kriminalvården valdes ut för granskningen baserat på deras känsliga verksamheter och varierande storlek. Riksrevisionens definition av infiltration omfattar aktiviteter utförda av både anställda och externa aktörer, såsom konsulter eller städbolag, i syfte att röja, förstöra eller förvanska uppgifter, eller uppnå egen vinning.

Registersamkörningar och ekonomisk sårbarhet🕓00:05:42 - 00:13:03

Riksrevisionen har genomfört registersamkörningar mot belastningsregistret för anställda och extern personal, samt kontrollerat fall av överskuldsättning (löneutmätning). Resultaten visar en generellt lägre andel anmärkningar bland anställda än i befolkningen, men en högre andel för extern personal vid Kammarkollegiet. Ekonomisk sårbarhet betonas som en möjlig riskfaktor för påverkan.

Anställdas medvetenhet och myndigheters förebyggande processer🕓00:13:03 - 00:17:21

En enkät visar att nästan var tredje anställd inom Kriminalvården känner till eller misstänker infiltration, vilket signalerar en varningsklocka. Kristina betonar vikten av systematiskt arbete, kunskap och risk- och sårbarhetsanalyser för att förebygga infiltration. Hon differentierar mellan verksamhetsskydd och säkerhetsskydd och betonar att myndigheter måste ha koll på sin verksamhet och sätta rätt säkerhetsnivåer.

Personkännedom, sårbarheter och ledarskapets roll🕓00:17:21 - 00:23:57

Diskussionen fokuserar på chefers begränsade frågor om anställdas privatliv och sociala medier, särskilt inom Kammarkollegiet. Man tar upp forskning om attraktion till kriminella egenskaper och vikten av att ställa frågor i Kriminalvården. Dessutom framhålls att långvarigt lojala medarbetare kan bli sårbara vid besvikelse mot arbetsgivaren, vilket kräver vaksamhet från chefer.

Bristande upptäckt, okända visselblåsarfunktioner🕓00:23:57 - 00:32:42

Granskningen visar att myndigheternas förmåga att upptäcka infiltration är varierande och att det finns betydande brister som riskerar att försvåra identifieringen av säkerhetshot. Dessutom är kännedomen om interna visselblåsarfunktioner låg hos en stor del av personalen inom Kriminalvården (30%) och FMV (12%).

Granskningens slutsats och uppmaning till åtgärder🕓00:32:42 - 00:44:33

Riksrevisionens övergripande slutsats är att arbetet mot infiltration hos de granskade myndigheterna som helhet inte är effektivt, med varierande allvarlighetsgrad av bristerna. Kristina Gellerbrant-Hagberg betonar vikten av vaksamhet, rapportering av avvikelser och att myndighetsledningar prioriterar säkerhetsfrågor och balanserar kontroll, integritet och kostnader.