Riskerar myndigheterna att bli infiltrerade?

Medverkande: Andreas Eriksson (programledare), Kristina Gellerbrandt-Hagberg (riksrevisor)

Inledning om infiltration av svenska myndigheter🕓00:00:00 - 00:01:14

Programledaren Andreas Eriksson introducerar dagens ämne om infiltration av svenska myndigheter. Han exemplifierar med kända fall från Kriminalvården, domstolar och polisen där anställda har läckt information till kriminella nätverk. Oron för ett växande mörkertal och framtida risker lyfts fram i inledningen.

Riksrevisionens granskning och mandat🕓00:01:14 - 00:02:58

Andreas välkomnar riksrevisor Kristina Gellerbrandt-Hagberg som gäst, aktuell med en rapport om infiltration. Kristina förklarar att granskningen initierats på grund av uppmärksammade fall och Sveriges dalande resultat i korruptionsindex. Hon betonar Riksrevisionens breda och självständiga mandat att granska all statlig verksamhet.

Urval av myndigheter och Kammarkollegiets funktion🕓00:02:58 - 00:05:42

Kristina Gellerbrandt-Hagberg redogör för varför Försvarets materielverk (FMV), Kammarkollegiet och Kriminalvården valdes ut för granskningen, baserat på deras olika uppdrag och känslighet. Hon förklarar Kammarkollegiets roll som Sveriges äldsta myndighet och dess breda uppdrag som statens 'försäkringsbolag och juridiska byrå', samt de utmaningar detta medför.

Riksrevisionens definition av infiltration🕓00:05:42 - 00:07:25

Programmet definierar infiltration som aktiviteter av en person på insidan, i syfte att röja känslig information, förstöra uppgifter, tillskansa sig ekonomisk vinning eller utföra andra illojala beteenden. Det klargörs att denna definition även omfattar externa aktörer som konsulter och städbolag som verkar inom myndigheten.

Resultat av registerkontroll och skuldsättning hos myndigheter🕓00:07:25 - 00:13:22

Riksrevisionen har genomfört registerkontroller mot belastningsregistret och skuldsättningsregister. Resultatet visar att anställda generellt har färre anmärkningar än genomsnittet, men att extern personal på Kammarkollegiet sticker ut negativt. Överskuldsättning, definierat som löneutmätning, diskuteras som en sårbarhetsfaktor, där Kriminalvården ligger under rikssnittet men ändå är ett område för uppmärksamhet.

Anställdas uppfattning och myndigheternas förebyggande arbete🕓00:13:22 - 00:23:50

En enkät visar att nästan var tredje anställd inom Kriminalvården tror eller vet att infiltration förekommer, vilket är betydligt högre än övriga myndigheter. Programmet går igenom myndigheternas processer för att förebygga infiltration, där FMV bedöms ha kommit längst. Vikten av kunskap, systematiskt arbete och att chefer vågar ställa frågor om medarbetares privatliv lyfts fram.

Utmaningar med att upptäcka infiltration och rapporteringsvägar🕓00:23:50 - 00:32:00

Kristina Gellerbrandt-Hagberg beskriver varierande förmåga hos myndigheterna att upptäcka infiltration, med omfattande brister som kan försvåra upptäckten av säkerhetshot. Hon pekar på Kriminalvårdens bristande frågor om medarbetares attraktion till kriminella personlighetsdrag och rädsla för brott som sårbarheter. Dessutom är rapporteringsvägarna för missförhållanden, så kallade visselblåsarfunktioner, en svag länk hos både Kriminalvården och FMV.

Slutsatser: Infiltrationsarbetet inte effektivt, men myndigheter tar emot granskning🕓00:32:00 - 00:44:26

Riksrevisionen konstaterar att det samlade arbetet mot infiltration hos de granskade myndigheterna inte är effektivt, men att bristernas allvarlighet varierar. Kristina Gellerbrandt-Hagberg uttrycker upprördhet över Kriminalvårdens höga siffror för misstänkt infiltration bland anställda. Hon avslutar med en uppmaning till myndighetsledningar att prioritera säkerhetsfrågorna och våga agera på avvikelser, då förebyggande arbete är kostnadseffektivare än att reparera skador.