Detta avsnitt av Ledarredaktionen diskuterar kriget i Ukraina med överstelöjtnant Joakim Paasikivi, fokuserandes på det nuvarande läget, rysk taktik och den ökande betydelsen av drönare. Programmet belyser Ukrainas motståndskraft, dess utveckling av egna vapensystem, och vikten av fortsatt västligt stöd för att hindra Ryssland från att uppnå sina krigsmål.
Medverkande: Andreas Eriksson (programledare), Joakim Paasikivi (överstelöjtnant, lärare vid Försvarshögskolan, rådgivare vid Mannheimer Swartling, gäst, expert)
Välkommen till Ledarredaktionen och kriget i Ukraina
Andreas Eriksson introducerar dagens avsnitt av Ledarredaktionen, med fokus på kriget mellan Ryssland och Ukraina som pågått i över fyra år. Han välkomnar överstelöjtnant Joakim Paasikivi som gäst för att uppdatera lyssnarna om situationen.
Långt till fred och Rysslands kostsamma framsteg
Joakim Paasikivi konstaterar att fred inte är i sikte och beskriver Rysslands taktik att satsa mycket för att vinna lite, med oerhörda förluster. Han nämner att Ryssland inte har haft några operativa vinster sedan 2022 och att fronten präglas av en 'dödszon'.
Drönarhotet växer och påverkar civilbefolkningen
Trots vissa ukrainska framsteg förklaras hur drönarnas ökade räckvidd skapar en expanderande 'dödszon' där det är svårt för civila att bo. Joakim beskriver hur soldater har svårt att röra sig i området och evakuera skadade.
Framtida genombrott med laser mot drönare
Samtalet utforskar framtidens krigföring och möjligheten att directed energy weapons, som lasrar, kan bli en 'game changer'. Tanken är att dessa vapen skulle kunna rensa luftrummet från drönare och möjliggöra ett mer rörligt krig.
Livet vid fronten och drönarteknikens nya roll
Joakim Paasikivi delar med sig av sina upplevelser från fronten, där civila byar ligger i dödszonens kant och drönarhotet är ständigt. Han beskriver också utvecklingen mot obemannade system som UGV:er och FPV-drönare, vilka blir allt viktigare i striderna.
Soldatrotation, AI-drönare och förskjutna förluster
Diskuteras vem som tjänstgör vid fronten och hur trupprotationen fungerar, med Zelenskyis lagskärpningar. Ämnet går över till drönarkrigets snabba utveckling, med förväntningar på AI-styrda svärmar. En viktig förändring är att fler soldater nu dör av drönare än av traditionellt artilleri.
Långräckviddiga robotar mot fiendens infrastruktur
Rysslands nattliga anfall mot ukrainska städer syftar till att knäcka ekonomi och försvarsvilja. Ukraina svarar med egenutvecklade långräckviddiga vapen, som kryssningsroboten Flamingo, och attackerar ryska energianläggningar långt in i Ryssland, även nära St. Petersburg.
Starlink, materialbehov och sanktionernas verkan
Starlink är vitalt för Ukrainas kommunikation och lägesuppfattning. Ukraina behöver luftvärnsammunition medan Ryssland rekryterar personal genom ekonomiska incitament och har brist på vissa komponenter. Diskussionen belyser vikten av förstärkta sanktioner mot Ryssland och hur Ungern försvårar EU:s insatser.
Inga ryska storoffensiver, men ukrainska marinframgångar
Paasikivi är skeptisk till en rysk sommaroffensiv och betonar ammunitionens centrala roll för Ukraina. Han lyfter fram Ukrainas anmärkningsvärda framgångar i sjökriget, där de med obemannade farkoster har drivit tillbaka den ryska Svartahavsflottan. Lärdomar för svenska försvaret om drönarmotmedel och långräckviddiga vapen diskuteras.
Ukrainas vilja att kämpa och Europas roll
Joakim Paasikivi betonar den ukrainska moralen, som bygger på att de slåss för sin nations överlevnad. Han menar att Europa och anglosfären kan och måste fortsätta stötta Ukraina, oberoende av USA, för att Ryssland inte ska kunna uppnå sina krigsmål.
Källinformation
- Utgivare:
- Svenska Dagbladet
AI-genererad 15 april 2026 13:23
- Modell:
- gemini-2.5-flash (gemini)
- Prompt:
- SRT to Description (Gemini) v1.1