Rysslands köttkvarn mal utan framgång i Ukraina

Medverkande: Andreas Eriksson (programledare), Joakim Paasikivi (gäst, expert)

Kriget i Ukraina och presentation av gäst🕓00:00:00 - 00:01:15

Programledare Andreas Eriksson välkomnar till podden och introducerar dagens ämne: kriget mellan Ryssland och Ukraina, som pågått i över fyra år. Han understryker Ukrainas kamp för frihet och överlevnad. Dagens gäst, Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan, presenteras för att ge en uppdatering om läget.

Ingen fred i sikte på överskådlig framtid🕓00:01:15 - 00:01:55

Joakim Paasikivi konstaterar att fred alltid är i sikte, men den är mycket långt borta i kriget mellan Ryssland och Ukraina. Han menar att kriget kortsiktigt kommer att fortsätta ungefär som det är nu. En tillfällig injektion av oljepengar till Ryssland bidrar till att situationen bibehålls.

Rysslands taktik och den livsfarliga dödszonen🕓00:01:55 - 00:05:48

Ryssland satsar enorma resurser, inklusive människoliv, för att uppnå minimala taktiska framsteg, men har inga operativa vinster sedan 2022. Den ryska taktiken innebär att vinna mark med människoliv, vilket de presenterar som segrar internt. I en så kallad 'dödszon' är risken att dödas av drönare oerhört stor, vilket leder till att byar raseras och ukrainska styrkor backar till nästa försvarslinje.

Ukrainas framgångar och drönarnas ökade räckvidd🕓00:05:48 - 00:07:07

Trots Rysslands framryckningar har Ukraina under vintern visat positiva tecken, inklusive attacker mot ryska mål bakom linjerna och att de har trängt tillbaka ryska styrkor på vissa håll. Samtidigt ökar drönarnas räckvidd, vilket utvidgar den obeboeliga zonen för civilpersoner. Städer som Kramatorsk och Slaviansk är inte omedelbart hotade att falla, men blir allt svårare att bo i.

Vardagsliv i dödszonen🕓00:07:07 - 00:08:50

Dödszonen är upp till 4 mil bred, präglad av raserad bebyggelse och omfattande värn. Att vistas eller röra sig i området är extremt farligt, med svårigheter att evakuera skadade eller transportera förnödenheter. Soldater som är nedgrävda måste vara försiktiga med radiokommunikation på grund av signalspaning, och förnödenheter flygs ofta in med större drönare.

Nya motmedel mot drönare som avgörande förändring🕓00:08:50 - 00:10:02

Ett mer rörligt krig är möjligt om nya effektiva motmedel mot drönare kan införas. Exempel på sådana tekniker är partikelstrålevapen eller laser som kan bränna optiken på drönare. Om dessa vapen blir tillräckligt spridda och kraftfulla, skulle de kunna rensa luftrummet från drönarhotet och därmed möjliggöra framryckningar.

Intryck från fronten och civil samexistens🕓00:10:02 - 00:12:00

Joakim Paasikivi delar med sig av sina intryck från ett besök vid fronten, där de befann sig på artilleriavstånd och under ständig drönarhot. Han beskriver den märkliga situationen där civilt liv, som marknader och pizzerior, fortsätter anmärkningsvärt normalt i byar nära dödszonen. Trots fara lever civila och soldater sida vid sida, då många inte har någon annanstans att ta vägen.

Soldaternas vardag och obemannade system🕓00:12:00 - 00:14:50

Soldaternas tillvaro varierar stort mellan olika förband, där territorialförsvaret ofta har sämre utbildning och ledarskap. Striderna präglas av värnkrig, eldledning och drönarinsatser. Obemannade markfordon (UGV) används för förnödenheter och evakuering av sårade, medan flygande drönare som FPV-drönare jagar fienden. System för rotation och ledighet finns, men är svåra att upprätthålla för de längst framme.

Drönarkrigets framtid med AI-svärmar🕓00:14:50 - 00:17:20

Utvecklingen inom drönarkriget är mycket snabb, och nästa steg tros vara drönarsvärmar med AI. Istället för en operatör per drönare kan en pilot styra en svärm som samarbetar via mesh-teknik och med inbyggd AI själv väljer mål autonomt. Detta skulle effektivisera insatserna och minska behovet av personal vid styrning.

Artilleriets minskade roll i dödligheten🕓00:17:20 - 00:18:07

Långräckviddiga vapen är centrala för att undvika infanteristrid, och artilleriet har fortfarande en viktig roll, särskilt med precisionsammunition. Dock har en brytpunkt inträffat sent 2023 eller tidigt 2024, då färre dör av artillerield än av drönare. Detta är en stor förändring jämfört med tidigare krig där artilleriet stod för majoriteten av förlusterna.

Ryska attacker mot civila mål och Ukrainas egna vapenutveckling🕓00:18:07 - 00:20:50

Ryssland fortsätter att nattetid attackera ukrainska städer med missiler och drönare, i syfte att försvaga Ukrainas ekonomi, industri och försvarsvilja. Ukraina har dock utvecklat egna långräckviddiga vapen, som kryssningsroboten Flamingo, som har dubbelt så lång räckvidd som den amerikanska Tomahawk-roboten. Dessa används för att slå mot ryska industrier långt bakom frontlinjerna.

Starlink och ukrainska attacker nära St. Petersburg🕓00:20:50 - 00:23:15

Starlink är ett vitalt bredbandssystem för Ukraina, som ger dem en överlägsen lägesuppfattning och ledningsförmåga på stridsfältet. Ukraina har nyligen genomfört attacker mot ryska energianläggningar nära St. Petersburg, bland annat i Primorsk på Karelska näset. Dessa attacker påverkar Rysslands oljeexport via den så kallade Skuggflottan i Finska viken, och visar Ukrainas förmåga att slå mot mål långt in i Ryssland.

Resursbehov och ryska manskapsförluster🕓00:23:15 - 00:26:06

Ukraina är mest i behov av kvalificerad luftvärnsammunition, som Patriot-robotar, vars tillgång har minskat på grund av användning i Mellanöstern. Ryssland lyckas hantera sina stora manskapsförluster genom att erbjuda ekonomiska incitament till rekryter. En svag punkt för Ryssland är dock tillgången på fiberkabel till drönare, då Ukraina har lyckats slå ut flera elektronikfabriker.

Sanktioner och utebliven rysk sommaroffensiv🕓00:26:06 - 00:28:33

Stärka sanktioner mot Ryssland, som det tjugonde sanktionspaketet, är avgörande för att pressa den ryska ekonomin. Joakim Paasikivi bedömer det som osannolikt att Ryssland kan genomföra en sommaroffensiv som operativt förändrar kriget, då de saknar en operativ reserv av trupper. Den ryska ambitionen finns, men förmågan saknas för ett genombrott.

Militärt material och lärdomar för Sverige🕓00:28:33 - 00:33:30

Mycket av det västerländska materialet till Ukraina har förbrukats, men stridsfordon mindre än ammunition på grund av krigets drönarbaserade karaktär. Ukrainska flygplan är aktiva i att bekämpa drönare, trots risken för skrot och nedskjutning. Försvarsmakten i Sverige fokuserar på att lära sig hur man skyddar sig mot och använder små drönare, samt utvecklar nya pansarvärnsvapen för att undvika framtida låsta konflikter.

Ukrainas framgångar i sjökriget🕓00:33:30 - 00:35:57

Trots avsaknaden av egen flotta har Ukraina uppnått stora framgångar i sjökriget. Genom att använda obemannade båt- och undervattensdrönare har de lyckats trycka tillbaka den ryska Svartahavsflottan till hamnar på fastlandet. Detta har resulterat i att spannmålshandeln från Ukraina via Svarta havet nu överstiger nivåerna före kriget, vilket är av stor ekonomisk betydelse.

Ukrainas moral och Europas ansvar🕓00:35:57 - 00:38:46

Den ukrainska moralen är stark, och de kämpar för sin existens, vilket inte får misstas för västs krigströtthet. Med tanke på USA:s osäkra stöd, ligger ansvaret nu alltmer på Europa, Kanada och Australien att fortsätta stödja Ukraina. En halv miljard människor i världens rikaste del har förmågan att se till att Ryssland inte uppnår sina krigsmål, om viljan finns.