Rysslands köttkvarn mal utan framgång i Ukraina

Medverkande: Andreas Eriksson (Programledare), Joakim Paasikivi (Gäst, expert)

Introduktion till Ukrainakriget och dagens gäst🕓00:00:00 - 00:01:15

Andreas Eriksson inleder podden "Ledarredaktionen" och sätter fokus på kriget mellan Ryssland och Ukraina, som pågått i fyra år. Han betonar vikten av att uppdatera sig om läget trots eventuell nyhetsutmattning. Dagens gäst, överstelöjtnant Joakim Paasikivi från Försvarsögskolan, introduceras.

Krigsläget och utsikterna för fred🕓00:01:15 - 00:05:48

Joakim Paasikivi bedömer att fred inte är i sikte inom överskådlig framtid. Han beskriver Rysslands taktik som att satsa stora resurser och människoliv för att vinna minimal terräng, utan några operativa vinster sedan 2022. En "dödszon" präglad av drönarhot har uppstått vid fronten.

Drönarkrigets konsekvenser och frontens förhållanden🕓00:05:48 - 00:08:50

Diskussionen belyser drönarnas ökade räckvidd som skapar en bredare "dödszon", vilket gör det nästan omöjligt för civilpersoner att bo och för soldater att röra sig fritt. Fronten beskrivs med raserad bebyggelse och nedgrävda soldater som har svårt att få fram förnödenheter och evakuera skadade. Det civila livet fortsätter ändå parallellt med krigshandlingarna.

Framtidens krigföring med ny teknik🕓00:08:50 - 00:12:00

Joakim Paasikivi diskuterar potentialen för ett mer rörligt krig om nya tekniska lösningar som partikelstrålevapen blir tillgängliga för att bekämpa drönarhotet. Han delar sina intryck från ett frontbesök där ständiga drönarhot blandades med en form av normalitet i de civila byarna. Landskapet nära fronten präglas av uppodlad åkermark blandad med försvarslinjer.

Soldatlivet och obemannade vapensystem🕓00:12:00 - 00:15:46

Förhållandena för ukrainska soldater varierar stort mellan olika förband, där elitförband har bättre utbildning och ledarskap. Krigföringen präglas av värnstrider och omfattande användning av olika drönartyper för både logistik och bekämpning. Utvecklingen går starkt mot obemannade vapensystem som ett nytt truppslag, och system för personalrotation och ledighet finns.

Drönarkrigets snabba utveckling och artilleriets roll🕓00:15:46 - 00:18:10

Drönarkriget utvecklas snabbt mot AI-styrda svärmar som förväntas effektivisera krigföringen och minska personalbehovet. Även om artilleriet fortfarande är viktigt, särskilt med precisionsammunition, konstateras det att drönare nu står för fler dödsfall än artillerield. Detta markerar en betydande förändring i krigföringens dynamik.

Ryska och ukrainska långdistansattacker🕓00:18:10 - 00:21:19

Ryssland utför långdistansattacker mot Ukraina i syfte att försvaga ekonomin och krossa försvarsviljan, men utan framgång. Ukraina har utvecklat egna långräckviddiga vapen, som kryssningsroboten Flamingo, vilka används mot ryska industrimål långt in i landet. Ukrainas drönaranfall mot Ryssland är nu lika omfattande som de ryska anfallen mot Ukraina, men med fokus på militära och industriella mål.

Starlinks avgörande betydelse🕓00:21:19 - 00:22:51

Starlink-systemet är vitalt för Ukraina, då det ger bredbandskommunikation från rymden och en överlägsen lägesuppfattning. Detta möjliggör modern ledningsförmåga och effektiv styrning av drönare på stridsfältet. Trots beroendet av en utländsk aktör är systemet avgörande för Ukrainas moderna krigföring och logistik.

Resursbehov och ryska utmaningar🕓00:22:51 - 00:26:09

Ukraina har ett akut behov av kvalificerad luftvärnsammunition som Patriot-robotar, vars tillgång har minskat på grund av användning i Mellanöstern. Ryssland klarar sina manskapsförluster genom att erbjuda ekonomiska incitament till rekryter. Ryssland står dock inför brister i elektronik och fiberkabel till drönare, delvis som följd av ukrainska sabotage mot deras industrier.

Rysslands personalförluster och sanktionernas effekt🕓00:26:09 - 00:28:41

Ryssland hanterar sina stora personalförluster genom att erbjuda ekonomiska incitament, vilket får familjer att uppmuntra närstående att ansluta sig till kriget. Joakim Paasikivi framhåller att skärpta sanktioner mot Ryssland är avgörande för att pressa deras ekonomi. Han tvivlar på en befarad rysk sommaroffensiv eftersom Ryssland saknar en operativ reserv.

Västligt material och flygets roll i kriget🕓00:28:41 - 00:30:45

En betydande del av det västliga militära materialet till Ukraina finns kvar, då krigets karaktär har minskat förlusterna av stridsfordon. Ammunition är den främsta förbrukningsvaran. Flygvapnet är mycket aktivt i drönarbekämpning, men flygningarna är farliga på grund av skrot från nedskjutna drönare och ryskt luftvärn. Ukraina använder även äldre flygplan och attackhelikoptrar för att bekämpa drönare.

Irans minskade roll och svenska militära lärdomar🕓00:30:45 - 00:33:38

Iran är inte längre en stor drönarleverantör till Ryssland, då Ryssland har utvecklat en omfattande egenproduktion. Sveriges Försvarsmakt drar viktiga lärdomar från kriget, med fokus på försvar mot och användning av små drönare samt undvikande av utnötningskrig. Det betonas även vikten av att bredda den militära analysen bortom Ukraina, till exempelvis Iran.

Ukrainas framgångar i sjökriget🕓00:33:38 - 00:35:56

Trots avsaknad av en traditionell flotta har Ukraina uppnått stora framgångar i sjökriget. Genom innovativ användning av obemannade yt- och undervattensfarkoster har de tvingat tillbaka den ryska Svarta havsflottan till hamnarna. Denna strategi har säkrat Ukrainas spannmålsexport, som nu är större än före kriget, vilket utgör en viktig ekonomisk och industriell seger.

Ukrainsk moral och västs framtida engagemang🕓00:35:56 - 00:38:45

Joakim Paasikivi betonar den starka ukrainska moralen, som bygger på att de slåss för sin överlevnad, i kontrast till en västlig "krigströtthet" som riskerar leda till eftergifter. Han menar att krigets utgång beror på västs, särskilt Europas och anglosfärens, fortsatta stöd. USA:s stöd kan inte längre räknas med, men Europa har kapacitet att fortsätta stödja om viljan och prioriteringarna finns.