Programmet analyserar kriget mellan Ryssland och Ukraina, inklusive striderna på marken, den växande rollen för drönarteknik, Ukrainas nya långdistansförmågor och de olika parternas resursbehov. Dessutom diskuteras krigets framtid, betydelsen av internationellt stöd och viktiga lärdomar för Sveriges försvar.
Medverkande: Andreas Eriksson (programledare), Joakim Paasikivi (gäst)
Inledning och krigets utsikter
Programledare Andreas Eriksson inleder podden och introducerar ämnet om kriget mellan Ryssland och Ukraina, som nu pågått i drygt fyra år. Gästen Joakim Paasikivi konstaterar att fred inte är i sikte i närtid, då Rysslands ekonomi, trots oljeinjektioner, inte tyder på ett snabbt slut.
Markkrigets aktuella läge och ryska framsteg
Joakim Paasikivi beskriver det nuvarande markkriget där Ryssland satsar stora resurser och människoliv för små territoriella vinster, utan några operativa framgångar sedan 2022. Han introducerar begreppet
Ukrainska framgångar och
Ukraina har visat framsteg med att slå mot mål bakom ryska linjer och återtagit en del terräng. Samtidigt har den så kallade
Framtidens krigföring och motmedel mot drönare
Diskussionen kretsar kring möjligheten till ett mer rörligt krig om nya motmedel mot drönare introduceras. Partikelstrålevapen och kraftiga lasrar nämns som potentiella
Livet vid fronten och soldaternas vardag
Joakim Paasikivi delar sina intryck från ett frontbesök, där drönarhotet är ständigt och civilt liv fortsätter anmärkningsvärt normalt nära dödszonen. Han beskriver soldaternas vardag som präglas av strid i värn och användning av obemannade system som UGV och flygande drönare. Förbandens kvalitet och möjligheterna till ledighet varierar stort, men system för rotation finns.
Drönarkrigets utveckling och artillerirollen
Drönarkriget utvecklas snabbt, med AI-styrda drönarsvärmar som nästa steg för att minska behovet av individuella piloter. Artilleriet har fortfarande en viktig roll för långräckviddig bekämpning, men drönare har blivit den största orsaken till förluster och effektiviteten för att döda soldater.
Långräckviddiga attacker och Starlinks betydelse
Ryssland attackerar ukrainska städer med långräckviddiga vapen i syfte att knäcka Ukrainas ekonomi och försvarsvilja. Ukraina har utvecklat egna långräckviddiga vapen, som kryssningsroboten Flamingo, för att slå mot rysk industri och energiinfrastruktur, även nära S:t Petersburg. Starlink betonas som ett vitalt system för Ukrainas lägesuppfattning och ledning, trots beroendet av en utländsk aktör.
Resursförbrukning och sanktioner
Ukraina har ett stort behov av kvalificerad luftvärnsammunition, som Patriot, som är en bristvara. Ryssland rekryterar personal genom ekonomiska incitament och möter brist på fiberoptiska kablar för drönare. Starkare sanktioner mot Ryssland och ett större stöd till Ukraina ses som avgörande för att Ryssland inte ska uppnå sina krigsmål, men USA:s inställning oroar.
Lärdomar för Sverige och krigets framtid
Svenska Försvarsmakten studerar hur man använder och skyddar sig mot mindre drönare, samt hanterar drönarsvärmar. En viktig lärdom är att utveckla långräckviddiga vapen för att undvika skyttegravskrig. Ukrainas framgångar till sjöss med obemannade farkoster, trots brist på egen flotta, har tvingat bort ryska Svartahavsflottan och säkrat spannmålsexporten. Ukrainas moral är stark då de slåss för sin överlevnad, och Europas fortsatta stöd är avgörande om USA:s roll minskar.
Avslutning
Programledaren Andreas Eriksson tackar gästen Joakim Paasikivi och påminner lyssnarna om ett digitalt prenumerationserbjudande från Svenska Dagbladet. Han uppmanar också lyssnarna att höra av sig med synpunkter och ämnesförslag till redaktionen.
Källinformation
- Utgivare:
- Svenska Dagbladet
AI-genererad 16 april 2026 19:33
- Modell:
- gemini-2.5-flash (gemini)
- Prompt:
- SRT to Description (Gemini) v1.1