Programmet diskuterar det pågående kriget i Ukraina med överstelöjtnant Joakim Paasikivi, med fokus på militära framsteg, den avgörande rollen för drönarkrigföring och Ukrainas motståndskraft. Analysen omfattar Rysslands långsamma framryckningar, Ukrainas egna vapenutveckling och sjöframgångar, samt utmaningarna med resursförbrukning och västs framtida stöd.
Medverkande: Andreas Eriksson (Programledare), Joakim Paasikivi (Gäst, överstelöjtnant, lärare vid Försvarshögskolan, rådgivare vid Mannheimer Swartling)
Introduktion och nuläge i Ukraina
Andreas Eriksson, programledare för Ledarredaktionen, välkomnar lyssnarna och presenterar dagens gäst, överstelöjtnant Joakim Paasikivi. De lyfter fram att kriget i Ukraina nu pågått i över fyra år och att det finns ett behov av att uppdatera sig om läget trots medieutmattning.
Krigets förlopp, Rysslands taktik och avsaknad av fred
Joakim Paasikivi konstaterar att fred inte är i sikte och att Ryssland vinner terräng mycket långsamt, med oerhörda förluster av människoliv. Han förklarar att Rysslands framgångar är taktiska, inte operativa, och att Ukraina drar sig tillbaka till nästa försvarslinje när ett område är totalt raserat.
Drönarhot och den expanderande dödszonen
Samtalet går vidare till Ukrainas framgångar med att slå mot mål bakom de ryska linjerna. Drönarnas ökande räckvidd skapar en bredare 'dödszon' där civilt liv blir allt svårare och ryssarna till och med jagar civila med drönare. Att röra sig eller evakuera skadade i denna zon är extremt farligt och kräver stor tur.
Möjligheter till rörligt krig med nya motmedel
En diskussion förs om möjligheten att övergå till ett mer rörligt krig, vilket skulle kräva att nya motmedel mot drönare, som riktade energivapen eller laser, blir tillräckligt kraftfulla och sprids bland förbanden. Detta skulle kunna neutralisera drönarhotet och därmed möjliggöra större framryckningar.
Livet vid fronten och soldaternas vardag
Joakim Paasikivi delar insikter från sitt besök vid fronten, där han upplevde det ständiga drönarhotet och det paradoxalt normala civila livet i närheten av striderna. Han beskriver att soldaternas vardag varierar stort mellan olika förband, med en allt större inriktning på drönaroperationer och obemannade system. Det finns system för rotation och ledighet, även om de kan vara svåra att upprätthålla för de längst fram.
Drönarkrigets framtid med AI och svärmar
Utvecklingen inom drönarkriget går oerhört snabbt framåt. Nästa steg förväntas vara drönarsvärmar med AI och mesh-teknik för autonom målsökning och samverkan. Detta skulle drastiskt minska behovet av en operatör per drönare och öka effektiviteten.
Artilleriets roll och Rysslands attacker mot civila mål
Artilleriet har fortfarande en viktig roll, men drönare orsakar nu fler dödsfall än artillerield. Rysslands attacker med långdistansvapen mot ukrainska städer och industrier syftar till att knäcka Ukrainas ekonomi och försvarsvilja, men dessa strategier har inte fungerat som Ryssland önskat.
Ukrainas egen vapenutveckling och Starlinks betydelse
Ukraina har utvecklat egna långräckviddiga vapen, som kryssningsroboten 'Flamingo', för att slå mot ryska mål långt bakom frontlinjerna, inklusive industrier. Starlink-systemet är vitalt för Ukrainas lägesuppfattning och ledningsförmåga på slagfältet, trots utmaningar med dess utländska ägarskap.
Ukrainska attacker mot rysk energi och resursbrister
Ukraina genomför attacker mot ryska energianläggningar långt in i Ryssland, bland annat nära St. Petersburg och på Karelska näset. Diskussionen berör resursbehov: Ukraina behöver kvalificerad luftvärnsammunition, medan Ryssland möter brister i material som fiberkabel för drönare och hanterar stora manskapsförluster genom ekonomiska incitament.
Ryska manskapsförluster, sanktioner och utebliven sommaroffensiv
Ryssland klarar sina manskapsförluster genom att erbjuda ekonomiska incitament till rekryter. Paasikivi understryker behovet av skärpta sanktioner mot Ryssland och bedömer att en rysk sommaroffensiv, som skulle förändra krigsförloppet operativt, är osannolik på grund av Rysslands brist på en operativ reserv. Materialförbrukningen från väst utgörs numera främst av ammunition.
Flygstrider, drönarbekämpning och Irans minskade roll
Flygstrider är farliga, även på grund av skrot från nedskjutna mål, och Ukraina använder en rad kreativa metoder för drönarbekämpning. Irans roll som drönarleverantör till Ryssland har minskat, då Ryssland har utvecklat en stor inhemsk produktion av drönare och till och med exporterar till Iran.
Försvarsmaktens lärdomar och Ukrainas framgångar till sjöss
Svenska Försvarsmakten studerar intensivt drönarbekämpning och hur man undviker ett ställningskrig som i Ukraina. Trots avsaknad av egen flotta har Ukraina haft anmärkningsvärda framgångar i sjökriget, där de har pressat tillbaka den ryska Svartahavsflottan och därmed säkrat viktig spannmålsexport.
Ukrainas moral och Europas fortsatta stöd
Den ukrainska moralen är stark, och de inser att att sluta kriga innebär att de upphör att existera som nation. Joakim Paasikivi menar att Europa och anglosfären kan fortsätta stödja Ukraina även utan USA:s fulla engagemang, förutsatt att den politiska viljan finns i världens rikaste del med en halv miljard människor.
Källinformation
- Utgivare:
- Svenska Dagbladet
AI-genererad 17 april 2026 06:08
- Modell:
- gemini-2.5-flash (gemini)
- Prompt:
- SRT to Description (Gemini) v1.1