Så försöker Iran påverka Sverige

Medverkande: Andreas Eriksson (programledare), Arvin Khoshnood (gäst), Sofie Löwenmark (gäst)

Introduktion till Irans påverkan i Sverige🕓00:00:07 - 00:01:50

Andreas Eriksson inleder avsnittet av "Ledarredaktionen" och presenterar dagens ämne: hur Iran försöker utöva makt och inflytande i Sverige. Säkerhetspolisen har länge pekat ut Iran som ett hot, som använder kriminella nätverk och påverkanskampanjer mot Sverige och den iranska diasporan. Frågor ställs om regimens metoder, mål och konsekvenser för svensk politik och iranier med svensk bakgrund.

Gäst berättar om personliga hot från iranska regimen🕓00:01:50 - 00:09:15

Arvin Khoshnood berättar om en händelse i höstas då en person ringde på hans dörr sent på kvällen. Det visade sig senare att individen var där för att begå ett grovt brott mot honom, och att fem-sex personer är misstänkta i fallet. Sedan dess har han och hans fru tvingats lämna sitt hem och bo på hemlig ort. Arvin förklarar att han blivit ett mål på grund av sin forskning om regimens underrättelseoperationer och avslöjanden av deras lobbyister och nätverk i Sverige.

Irans roll i islamistiska miljöer i Sverige🕓00:09:15 - 00:10:41

Sofie Löwenmark beskriver Irans stora roll i islamistiska miljöer i Sverige, främst genom propaganda och ideologiskt arbete. Regimen har infiltrerat organisationer och föreningar som på ytan ser ut som vanliga religiösa samfund, men som i hemlighet används för regimens syften. Propagandan är ofta antivästlig och individer verkar vara utsända för att arbeta för regimens intressen, både ideologiskt och genom hot.

Moskén i Järfälla som spioncentral och nätverk🕓00:10:41 - 00:18:48

Sofie Löwenmark och Arvin Khoshnood diskuterar Imam Ali Moskéns centrala roll som Nordens största shia-moské. Dess imam utvisades efter en Säpo-insats då moskén beskrevs som en spioncentral för regimen. Moskén finansieras delvis av Iran och bedriver underrättelseverksamhet mot regimekritiker och den egna församlingen. De är del av ett större nätverk i Norden med kopplingar till Irans revolutionsgarde, och samarbetar med universitet som Al-Mustafa University som finns på sanktionslistor.

Regimens organisationer och diplomatiska täckmantel🕓00:18:48 - 00:20:40

Arvin Khoshnood förklarar att Irans verksamhet i Sverige styrs av Högsta rådet för nationell säkerhet, under den högsta ledarens ledning. Verkställningen sker främst genom underrättelseministeriet och Islamiska revolutionsgardet, som båda är aktiva i Sverige och lånar resurser av varandra. Sofie Löwenmark tillägger att utrikesdepartementet och ambassaderna också är aktiva genom att samla information och koordinera evenemang.

Historik om Irans utrikespolitiska agerande🕓00:20:40 - 00:23:40

Sofie Löwenmark och Arvin Khoshnood diskuterar historiken bakom Irans påverkan. Direkt efter revolutionen 1979 hade regimen två mål: eliminera oppositionella och exportera shia-islam. Man har aktivt byggt upp nätverk och använt terrorism, med exempel på mordförsök mot ambassadörer och terrorattacker i Sverige och Europa. Utvecklingen har eskalerat och blivit betydligt mer uttalad på senare tid.

Irans koppling till Palestinarörelsen och Al-Quds-dagen🕓00:23:40 - 00:30:26

Sofie Löwenmark menar att Iran har stort inflytande på Palestinarörelsen i Sverige, främst ideologiskt, då de delar en gemensam fiende i Israel. Iran är den största finansiären av terrorgrupper som Hamas och Hizbollah. Ledande personer inom svenska palestinarörelsen stödjer den iranska regimen, vilket syns i tal, flaggor och symboler under demonstrationer som Al-Quds-dagen. Arvin Khoshnood betonar att regimens flaggor på svenska gator upprör iranska exilflyktingar, och att attacker har skett mot dem från element inom palestinarörelsen.

Iranska agenters kartläggning av judar i Sverige🕓00:30:26 - 00:31:40

Sofie Löwenmark berättar om hur Säpo varnar för Irans försök att attackera judiska intressen i Sverige. Ett iranskt agentpar kartlade framstående judar inför mordplaner, bland annat ordföranden för judiska centralrådet. Agenterna utvisades till Iran, vilket indikerar att de var utsända av regimen.

Regimens cyberangrepp och spridning av desinformation🕓00:31:40 - 00:33:56

Arvin Khoshnood beskriver Irans omfattande cyberangrepp mot svenska universitet och företag. Regimen har hackat kommunikationstjänster för att skicka mass-sms som uppmuntrar till terrorism, exempelvis mord på koranbrännaren Salwan Momika. Exiliranier och Iranforskare har också utsatats för cyberangrepp, och en falsk Trafikverket-app användes för att kapa mobiler. Detta utgör ett allvarligt hot mot Sveriges nationella säkerhet.

Diasporan, propaganda och "islamofobi"-anklagelser🕓00:33:56 - 00:36:33

Arvin Khoshnood förklarar att majoriteten av den iranska diasporan är emot regimen, men en mindre grupp stöder den och använder resurser från Iran. De försöker påverka politiker och sprida en diskurs där kritik mot regimen avfärdas som islamofobi eller rasism. Sofie Löwenmark instämmer och menar att islamistisk propaganda ofta försöker kväva legitim religionskritik. Påverkanskampanjerna riktas inte enbart mot exiliranier utan mot bredare grupper, inklusive etniska svenskar.

Sveriges åtgärder mot Irans påverkan🕓00:36:33 - 00:41:51

Arvin Khoshnood menar att det är viktigt att vanligt folk inte låter sig skrämmas av anklagelser om rasism när de kritiserar regimen. Han uppmanar myndigheterna att stänga ner "terror- och spionagecentraler" som moskéer och ambassaden, som fungerar som underrättelseinfrastruktur. Sverige måste sätta hårt mot hårt. Sofie Löwenmark lyfter bidragsfrågan, som Imam Ali Center, och menar att Sverige bör se på grannländer och andra europeiska länders metoder för att stänga problematiska moskéer, förbjuda utländska imamer och stoppa utländsk finansiering av moskéer.

Regimens fall – konsekvenser för diasporan och Sverige🕓00:41:51 - 00:44:03

Sofie Löwenmark menar att regimens fall skulle vara ett enormt bakslag för islamismens utbredning globalt. Arvin Khoshnood understryker att det skulle innebära en stor positiv förändring för den iranska diasporan i Sverige, som då skulle kunna återvända hem och känna sig trygga. Ett fritt Iran skulle även kunna etablera fantastiska relationer med Sverige inom handel, politik, säkerhet och kultur.

Regimen och gängkriminalitet – en långvarig strategi🕓00:44:03 - 00:46:50

Arvin Khoshnood förklarar att regimen har rekryterat kriminella sedan 1979, både inom Iran och utomlands, för att utföra dåd. Exempel nämns på mord på oppositionella i Nederländerna och kidnappningar i Turkiet, ofta utförda av gängkriminella. Kopplingar finns till Foxtrot-nätverkets ledare Rawa Majid som bor i Iran. Sofie Löwenmark framhåller att gängkriminella har utfört attacker mot israeliska mål i Sverige på uppdrag av Iran, vilket är extremt obehagligt och skrämmande.

Ökad aggressivitet om kriget fortsätter🕓00:46:50 - 00:48:00

Arvin Khoshnood bedömer att regimen kommer att bli mer aggressiv så länge de sitter vid makten. Då de är militärt svaga gentemot USA och Israel, kommer de att fokusera på att eliminera iranska oppositionella och de som stödjer kronprinsessan Pahlavi som alternativ. Detta gör alla exiliranier som stöder frihetskampen otroligt utsatta.