Så påverkar lägstalöner människors möjlighet att få jobb

Medverkande: Jesper Algren (programledare), Per Skedinger (expert), Agneta Berge (debattör), Susanne Spector (debattör)

Introduktion och bakgrund till debatten om lägstalöner🕓00:01:16 - 00:04:26

Jesper Algren, chefekonom på Timbro, introducerar ämnet om lägstalöners påverkan på arbetsmarknaden. Debatten har skiftat från ungdomsarbetslöshet till nyanlända invandrares möjligheter. Statistik visar en tudelad arbetsmarknad med hög arbetslöshet bland utrikesfödda, särskilt de från utanför Europa. Problematiken förvärras av att Sverige har den lägsta andelen låglönejobb i EU, samtidigt som den svenska modellen med kollektivavtal förhindrar statlig inblandning i lönesättningen. Programmet kommer att presentera nya studier om ämnet och diskutera möjliga lösningar.

Per Skedingers presentation: Forskning om minimilöner🕓00:04:26 - 00:19:02

Arbetsmarknadsforskare Per Skedinger definierar minimilöner och deras reglering, samt presenterar trender i OECD-länder där allt fler infört lagreglerade minimilöner. Han förklarar begreppet 'minimilönebettet', ett mått på minimilönens höjd, och visar att Sverige har ett relativt högt bett jämfört med andra länder. Skedinger går igenom nationalekonomiska teorier med delvis olika slutsatser men konstaterar att en tillräckligt hög minimilön alltid minskar sysselsättningen. Han sammanfattar internationell forskning och svensk forskning som indikerar negativa effekter på sysselsättningen eller omfördelning till nackdel för utsatta grupper.

Studie om lägstalöner i detaljhandeln🕓00:19:02 - 00:23:50

Per Skedinger presenterar sin studie om effekterna av höjda minimilöner i detaljhandeln mellan 2001 och 2005. Studien analyserade sannolikheten för avslutad anställning och förändringar i arbetstimmar på individnivå. Resultaten visade att höjda minimilöner ökade sannolikheten för att anställningar avslutades, särskilt för de allra lägst avlönade, och att risken ökade med hur mycket minimilönen höjdes. Däremot sågs ingen effekt på antalet arbetade timmar. Studien identifierade även sammansättningseffekter där grupper med något högre löner fick en ökad chans att behålla sina anställningar.

Studie om minimilöner och integration av flyktinginvandrare🕓00:23:50 - 00:29:26

En studie av Per Skedinger och Per Lundborg undersökte hur minimilöner påverkar integrationen av flyktingar i Sverige. Sverige är ett lämpligt land för denna typ av studie med sina relativt höga minimilöner och många flyktingar. Resultaten visar att arbetslösheten bland flyktingar ökar när minimilönen höjs, vilket påverkar både sannolikheten för att bli arbetslös och arbetslöshetens längd. Effekterna var särskilt stora för flyktingar från utanför Europa och för dem som nyligen anlänt till Sverige, vilket är ett nytt fynd då tidigare forskning ofta fokuserat på ungdomar.

Sammanfattning, kritik och policyförslag🕓00:29:26 - 00:37:21

Sammanfattningsvis konstateras att höjda minimilöner ökar inkomster för lågavlönade och ofta minskar sysselsättningen, särskilt i Sverige, samt bidrar till omfördelning av jobb från de svagaste. Kritiken mot forskningen handlar om att den sällan beaktar långsiktiga effekter eller uppkomsten av nya företag/branscher, vilket kan underskatta de verkliga effekterna. En stor framtida utmaning är det ökande antalet vuxna med låg kunskapsnivå i Sverige. Per Skedinger menar att LO:s mål om höjt minimilönebett är tveksamt och föreslår istället en bred arsenal av åtgärder som utbildning, lönesubventioner, riktade jobbskatteavdrag eller frysta/sänkta minimilöner.

Agneta Berges kommentarer om forskning och målgrupper🕓00:37:21 - 00:46:19

Agneta Berge instämmer i att fokus bör ligga på "vilka som jobbar" snarare än "hur många". Hon lyfter fram att även om vissa studier visar oförändrad eller ökad sysselsättning, kvarstår effekten att personer med högre produktivitet favoriseras. Hon jämför de låga lönerna som påverkas av minimilönehöjningar med den mycket lägre "timlönen" som uppnås via anställningsstödet instsjobb, och menar att minimilöner är ett trubbigt verktyg för de allra mest utsatta. Hon konstaterar att de grupper som nås med riktat anställningsstöd ligger långt ifrån de grupper som påverkas av lägstalönehöjningarna.

Susanne Spectors kommentarer om långsiktighet och nya branscher🕓00:46:19 - 00:52:33

Susanne Spector betonar vikten av ett långsiktigt perspektiv, då existerande forskning är obalanserad med fokus på kortsiktiga effekter i befintliga företag. Hon menar att höjda minimilöner kan leda till att mer kvalificerad personal anställs istället för de med låg produktivitet som står utanför arbetsmarknaden i Sverige. Spector lyfter fram ROT/RUT-avdraget som exempel på hur nya branscher kan växa fram vid sänkt skattekil på arbete, något nuvarande forskning inte fångar. Hon argumenterar även för att möjligheten att lära på jobbet är central för att bygga humankapital och att ytterligare höja minimilönebettet är fel väg att gå med tanke på Sveriges stora jobbunderskott och den administrativa bördan med subventionerade anställningar.

Paneldiskussion: Policy och framtida utmaningar🕓00:52:33 - 01:05:43

Panelen diskuterar policyåtgärder för att stärka utsatta grupper på arbetsmarknaden. Agneta Berge anser att lägstalöner är ett trubbigt verktyg och föreslår riktade insatser som utbildning, praktik och enklare anställningsstöd, samt mer utbildning på arbetsplatsen med stabila anställningsvillkor. Susanne Spector menar att alla verktyg behövs och att en sänkning av tröskeln för att få ett första jobb kan underlätta för alla, samt att lärande på jobbet är en lärprocess i sig. Per Skedinger håller med om behovet av en bred arsenal av åtgärder, och framhåller att lönen för det första jobbet är mindre viktig än att få in en fot på arbetsmarknaden och bygga erfarenhet. En publikfråga rör hur den stora flyktinginvandringen påverkar förutsättningarna, och panelen diskuterar vikten av att inte skapa motsättningar mellan grupper, samt individens roll och behovet av mellansvåra jobb i den svenska ekonomin.