Så ska polisen hitta 100 000 illegala migranter

Medverkande: Programledare (programledare), Ludvig Aspling (debattör)

Informationsplikten och dess införande🕓00:00:00 - 00:00:31

Programmet inleds med en diskussion om informationsplikten, av vänsterdebattörer kallad angiverilagen, som ska införas i juli 2026. Lagen innebär att statliga myndigheter som Skatteverket och Försäkringskassan måste anmäla illegala invandrare de kommer i kontakt med till polisen. Regeringen backade från det ursprungliga förslaget som inkluderade lärare och sjukvårdspersonal, och nu omfattas endast statliga myndigheter.

SD:s syn och rättsutveckling inom informationsplikten🕓00:00:31 - 00:02:16

Ludvig Aspling från Sverigedemokraterna kommenterar att partiet hade önskat en bredare informationsplikt, även inom skola och sjukvård, men inser att det blir meningslöst vid starkt motstånd från yrkesutövare. Han framhåller dock att rättsutvecklingen går åt det hållet ändå. Som exempel nämner han en kammarrättsdom från Göteborg där en skolnämnd tvingades lämna ut uppgifter om en illegal familj på polisens begäran.

Indirekta effekter och fackförbundens motstånd🕓00:02:16 - 00:05:08

Intervjuaren frågar om polisen kommer att utnyttja möjligheten att begära ut uppgifter från skolor. Det diskuteras även hur undantagen för sjukvården kan vara ineffektiva, då Skatteverket indirekt kan få information om illegala invandrare via sjukvård vid exempelvis födsel av barn. Fackförbund som Akademikerförbundet SSR och Fackförbundet ST är kritiska och menar att detta inte ligger i de anställdas intresse.

Motstånd och tyst stöd för informationsplikten🕓00:05:08 - 00:06:58

Ludvig Aspling menar att det högljudda motståndet mot informationsplikten främst kommer från toppskiktet inom fackförbunden, snarare än från medlemmarna i stort. Han hävdar att det finns en större, tyst grupp anställda inom myndigheter som ser positivt på möjligheten att anmäla personer som befinner sig illegalt i Sverige. Detta indikerar att motståndet kanske inte är så utbrett som det framställs.

Skärpta inre utlänningskontroller och polisens nya verktyg🕓00:06:58 - 00:09:03

Programledaren refererar till att tidningen Kvartal jämfört satsningarna med ett svenskt ICE. Aspling förklarar att kraven för inre utlänningskontroller sänks, från "grundad anledning att anta" till "anledning att anta". Polisen får nya befogenheter, inklusive möjligheten att besluta om husrannsakan för att hitta ID-handlingar. De får också rätt att söka igenom mobiltelefoner, då många illegala har kopior på handlingar digitalt för att dölja sin identitet.

Hantering av 100 000 illegala invandrare🕓00:09:03 - 00:11:32

Programledaren frågar hur man logistiskt ska hantera uppskattningsvis 100 000 illegala invandrare, då det saknas tillräckligt med förvarsplatser om alla skulle gripas. Ludvig Aspling klargör att lösningen primärt inte är tvångsutvisningar, utan att skapa ett så pass ogästvänligt samhälle att illegala invandrare väljer att återvända frivilligt. Förvarsreglerna kommer att förbättras i ett separat lagstiftningsärende.

Åtgärder för frivilligt återvändande🕓00:11:32 - 00:13:23

Aspling presenterar flera konkreta åtgärder för att förmå illegala invandrare att lämna landet. Dessa inkluderar slopad rätt till bidrag, högre böter för arbetsgivare som anställer illegala, och intensifierade kontroller på arbetsplatser som byggarbetsplatser och restauranger. Dessutom kommer arbetsgivare som anställt illegala att förlora möjligheten att anställa tredjelandsmedborgare lagligt. SD önskar även fängelsestraff och näringsförbud för de som anställer illegala, men detta kommer inte hinna genomföras under nuvarande mandatperiod.

Långsiktig lösning och framtida mandatperiod🕓00:13:23 - 00:14:25

Aspling medger att problemet med illegala invandrare har vuxit under lång tid och att det kommer att ta många år att lösa. Han nämner en kommande utredning inom Tidö-samarbetet som ska hantera denna fråga. För att uppnå en betydande minskning av antalet illegala under nästa mandatperiod krävs en kombination av stark reglering mot arbetsgivare, borttagna bidrag, utökade förvarsmöjligheter samt förbättrat internationellt samarbete med tredjeländer och EU:s återvändande-hubbar.