Programmet diskuterar Sverigedemokraternas migrationspolitiska talesperson Ludvig Asplings syn på den nya informationsplikten och hur den, tillsammans med skärpta inre utlänningskontroller och andra åtgärder, ska bidra till att utvisa uppskattningsvis 100 000 illegala invandrare från Sverige. Fokus ligger på att öka incitamenten för frivilligt återvändande genom att minska Sveriges attraktionskraft.
Medverkande: Ludvig Aspling (Gäst), Programledare (Programledare)
Introduktion av informationsplikten
Programmet inleds med att förklara informationsplikten, även kallad angiverilagen, som träder i kraft i juli 2026. Den innebär att statliga myndigheter måste anmäla illegala invandrare till polisen. Ludvig Aspling från Sverigedemokraterna välkomnas till studion.
Regeringens kompromiss och juridiska prejudikat
Ludvig Aspling kommenterar regeringens beslut att exkludera skolan, socialtjänsten och sjukvården från informationsplikten. Han förklarar dock att en dom från Kammarrätten i Göteborg nyligen fastställt polisens rätt att begära ut information om illegala invandrare från skolnämnder, vilket visar en pågående rättsutveckling.
Indirekt angiveri och kritik från fackförbund
Diskussionen rör hur indirekta anmälningar kan uppstå, till exempel när Skatteverket informeras om en födsel och därmed upptäcker en illegal invandrare. Fackförbund som Akademikerförbundet SSR och Fackförbundet ST uttrycker kritik mot lagen. Aspling ifrågasätter varför även fackförbund som Byggnads skyddar illegala invandrare som konkurrerar med deras medlemmar.
Om motståndet mot informationsplikten
Programledaren undrar om regeringen kan tvingas backa igen på grund av motstånd från offentlig sektor. Aspling menar att det högljudda motståndet främst kommer från fackförbundens toppskikt och att många anställda på myndigheter i själva verket stödjer åtgärderna. Han hävdar att det finns ett tyst stöd under ytan.
Polisens utökade befogenheter vid kontroller
Ludvig Aspling beskriver hur inre utlänningskontroller ska intensifieras genom att sänka kravet på misstanke. Polisen får nya befogenheter, såsom rätten att besluta om husrannsakan för att hitta pass och ID-handlingar, samt att söka igenom telefoner för att bevisa medborgarskap. Detta syftar till att underlätta utvisningar.
Logistiska utmaningar och fokus på frivilligt återvändande
Frågan ställs om hur man logistiskt ska hantera de uppskattade 100 000 illegala invandrarna, med tanke på brist på förvarsplatser och svårigheten att utvisa personer utan identitetshandlingar. Aspling betonar att lösningen primärt är att skapa förhållanden som tvingar illegala invandrare att frivilligt återvända, genom att sätta press på dem.
Lagstiftning för att minska attraktionskraften
Aspling presenterar konkreta åtgärder för att minska Sveriges attraktionskraft för illegala invandrare. Dessa inkluderar att slopa bidragsmöjligheter, höja böterna för arbetsgivare som anställer illegala, intensifiera kontroller på arbetsplatser och förbjuda företag med illegal arbetskraft att anställa tredjelandsmedborgare. Han nämner också behovet av fängelsestraff för arbetsgivare, vilket dock inte kommer att införas under denna mandatperiod.
Långsiktig strategi och nästa mandatperiod
Det konstateras att problemet med illegal invandring kommer att ta lång tid att lösa. Aspling lyfter fram den sista utredningen inom Tidösamarbetet som kommer att fokusera på denna fråga. Han menar att en kombination av åtgärder, inklusive strängare regler för arbetsgivare, ökad förvarskapacitet och förbättrat samarbete med tredjeländer, kan leda till en rejäl minskning under nästa mandatperiod.
Källinformation
- Utgivare:
- YouTube
AI-genererad 7 april 2026 17:43
- Modell:
- gemini-2.5-flash (gemini)
- Prompt:
- SRT to Description (Gemini) v1.1