Saknaden efter det Sverige som nyss fanns (repris)

Medverkande: Ivar Arpi (programledare), Katarina Barrling (gäst), Cecilia Garme (gäst)

Ivar Arpi flyttar sina poddar till Kvartal🕓00:00:00 - 00:01:47

Programledaren Ivar Arpi meddelar att hans poddar,

Reklam: Samla lån med Lendo🕓00:01:47 - 00:02:06

Ett reklaminslag uppmanar lyssnare att förbättra sin privatekonomi genom att samla lån

Introduktion till boken 'Saknad' och dess teman🕓00:02:06 - 00:04:32

Programledaren introducerar avsnittets gäster, Katarina Barrling och Cecilia Garme, och deras bok

Välkomnande av gästerna🕓00:04:32 - 00:04:52

Programledaren välkomnar gästerna Cecilia Garme och Katarina Barrling och de inleder en diskussion om boken

Bokens ton och förståelse av mänskliga känslor🕓00:04:52 - 00:10:07

Bokens författare diskuterar den medvetet lugna och icke-konfrontativa tonen i deras bok, som trots ämnets kontroversiella natur strävar efter att skapa förståelse och medkänsla. Det betonas att boken handlar om hur människor reagerar på snabba förändringar och hur en känsla av 'tidsdjup' påverkar upplevelsen av det förflutna och nuet. En av författarna nämner också ett William Faulkner-citat om att det förflutna inte är dött, utan inte ens förflutet, för att illustrera hur kollektiva minnen formas. Det förklaras att ämnet, trots att det berör det så kallade 'kulturkriget', är djupt existentiellt och förtjänar att diskuteras utan strid. Inledningsvis nämns även pensionatet Snillepanget i Smedjebacken, som samlade framstående intellektuella under 30- och 40-talen.

Elit- och folkklyftan samt mediernas roll🕓00:10:07 - 00:15:02

Diskussionen fortsätter med att analysera hur dåtidens elit på Snillepanget hade en ambition att skapa ett jämlikt samhälle, i kontrast till dagens allt skarpare klyfta mellan elit och folk. Det påpekas att elitkritik, som tidigare var en vänsterhållning, nu ofta ses som högerpopulism. En liknande utveckling beskrivs inom journalistiken, där en tidigare vilja att vara en röst för 'den lilla människan' har ersatts av en rädsla för 'hatreaktioner' från läsarna. En röst menar att det ibland verkar som att redaktioner väljer ut enfaldiga åsikter eller att det finns en strävan efter att porträttera en 'folkligt eftertänksam' bild. Författarna lyfter fram vikten av att 'gå en mil i någon annans skor' som en grundläggande journalistisk princip. Dessutom diskuteras hur sociala medier, som initialt sågs som en demokratisk arena, nu ofta präglas av blockering och distansering mellan makthavare och medborgare.

Kollektiv saknad och den svenska ingenjören🕓00:15:02 - 00:22:21

Det diskuteras hur den kollektiva saknaden är sammansatt och inte kan delas upp i procentuella delar, utan kan ha olika beståndsdelar för olika människor. Boken närmar sig känslan från olika håll, inklusive Voltaires och Rousseaus filosofi samt svensk kultur. Det kritiseras hur politiken ofta försöker kvantifiera och förenkla komplexa känslor som saknad. Konceptet 'den frustrerade ingenjören' introduceras, vilket symboliserar Sveriges självuppfattning och strävan efter social ingenjörskonst för att forma samhället. Det beskrivs hur denna strävan leder till frustration när projekt som det mångkulturella samhället visar sig vara svåra att genomföra trots välkonstruerade system. Ett exempel är jämställdhetsreformer som tog lång tid att förverkliga på grund av starka kulturella föreställningar.

Kulturella normer, framstegstro och det svenska språket🕓00:22:21 - 00:30:21

Det diskuteras hur svenska kulturella normer och social ingenjörskonst påverkar familjelivet, med exempel på reaktioner mot de som väljer bort förskola. En kampanj i muslimska Facebook-grupper om socialtjänstens omhändertaganden lyfts fram som ett exempel på kulturskillnader i tilliten till staten. Kritiken mot en svensk 'modernitetstänkande' där det förflutna inte värderas, illustreras med talesättet 'det var inte bättre förr', vilket beskrivs som en nästan religiös markering i en kultur där framsteg är religionen. Författarna betonar att historien inte är värdelös och att det är en empirisk fråga om något var bättre förr, inte en moralisk. Det framhävs att språket är avgörande för kulturell integration och nationell gemenskap.

Känslokorridoren och synen på bitterhet🕓00:30:21 - 00:33:46

Konceptet 'känslokorridoren' introduceras som en analogi till 'åsiktskorridoren', där vissa känslor, som saknad och bitterhet, betraktas som 'fula'. Det ges exempel på hur samhället förmedlar att man inte ska vara bitter och hur sådana känslor tenderar att samlas utanför den accepterade känslokorridoren. Det poängteras att människor ofta bär med sig minnen och erfarenheter som ger en känsla av trygghet, även från svåra tider. Att förneka att 'det var bättre förr' kan förminska människors upplevelser och historiska värdighet. En sång från Emil i Lönneberga nämns som ett exempel på att även i tidsperioder präglade av armod kunde det finnas glädjeämnen och värdighet. Diskussionen berör hur tidigare generationers slit och svåra förhållanden, som backstugesittarnas liv, bidrar till en gemensam svensk erfarenhet.

Reklam: Triple Cheese och Leo Vegas🕓00:33:46 - 00:41:20

Ett reklaminslag för McDonald's Triple Cheese samt Leo Vegas mobilkasino presenteras. Reklamen framhåller respektive produkts egenskaper och uppmanar till deltagande i spel och konsumtion.

Framtidstro och dekadens🕓00:41:20 - 00:45:00

Det observeras att människor på 50- och 60-talet, trots att de kanske levde under enklare förhållanden, ofta hade en stark framtidstro. Detta kontrasteras med dagens känsla av 'kollektiv saknad' efter det förflutna, där en paradoxal nostalgi efter en icke-nostalgisk tid uppstår. En amerikansk författare citeras för att beskriva en känsla av att ens egen historia har 'löpt ut' i samhällen med låg nativitet och hög invandring, vilket leder till en känsla av att kulturen inte kan förnyas. Det nämns att denna känsla kan leda till en 'dystopisk framtidsvision'. En röst nämner att 'även framtiden var bättre förr'.

Politikens makt, språkets roll och integration🕓00:45:00 - 00:50:23

Francis Fukuyama och hans bok om 'historiens slut' diskuteras, vilket kopplas till idén att den liberala demokratin måste värderas högre än kulturer som avvisar den. Det framhävs att Sveriges samhälle historiskt byggts på 'organiserat pratande' och att det muntliga språket har en otrolig betydelse för att skapa gemenskap. Bristande språkkunskaper hos nyanlända ses som ett stort hinder för integration, men det noteras att politiker sällan lyfter fram språkfrågan på ett djupgående sätt. Den svenska ingenjörsmentaliteten kritiseras för att behandla språket instrumentellt och inte som något av existentiell betydelse. En av författarna beskriver normen om arbete ('arbetslinjen') som en av de starkaste moraliska normerna i Sverige, som underbygger välfärdsstaten.

Optimism, pessimism och den frustrerade ingenjören🕓00:50:23 - 00:55:00

Diskussionen belyser hur optimism i Sverige ofta likställs med förnuft och rationalitet, medan pessimism ses som känslomässigt. Detta påverkar synen på integrationsfrågor, där optimister förväntas tro att problem löser sig med jobb, medan pessimister som betonar språkets vikt kan uppfattas som omoderna. En röst erkänner dock att samhällsplaneringen och segregationen har försvårat språkinlärningen. Kritiken mot 'ingenjörstänkandet' upprepas, där en politisk strategi som främjar bevarandet av andra kulturer indirekt kan motverka språkinlärning. Det argumenteras att förmedlingen av språkkunskaper är det viktigaste man kan ge en människa för integration, och att ett totalitärt synsätt på språkkrav är en missuppfattning av dess avgörande roll.

Politiskt ledarskap och makteslöshet🕓00:55:00 - 01:04:15

Det diskuteras en förändring i politisk retorik där även sittande regeringar tenderar att inta en oppositionell hållning till det rådande samhället, vilket ses som ett uttryck för att politiken inte längre förmår styra samhället effektivt. Detta skapar en 'charad' där politiker ändå måste upprätthålla bilden av politisk kontroll för att inte underminera demokratin. Frankrikes politik, med figurer som Macron och Le Pen, används som en jämförelsepunkt, där Macron, trots sin elitbakgrund, lyckas kommunicera en bild av det 'goda' samtidigt som han för en hård migrations- och barnbegränsningspolitik. Det påpekas att Sverige och Frankrike har liknande samhällsutvecklingar, där fransmännen ligger några år före i att brottas med dessa frågor.

Voltaire, Rousseau och hån mot makthavare🕓01:04:15 - 01:11:10

Kapitlet om Voltaire och Rousseau lyfts fram, där Voltaire symboliserar framsteg, förnuft och upplysning, medan Rousseau representerar den fattiga, intellektuella som står utanför eliten. Voltaire liknas vid Herbert Tingsten i sin arroganta men intelligenta hållning mot känslosamma människor. Ett av Voltaires citat, 'Jag bestämde mig för att vara lycklig för det är bra för hälsan', diskuteras som representativt för en viss typ av personlighet som har svårt att förstå dem som inte kan 'bestämma sig' för lycka. Det konstateras att författarna inte idealiserar någon av filosofarna. Programmet förklarar också hur 1700-talets Frankrike präglades av ett intensivt 'kulturkrig' där makthavare hånades grovt, vilket jämförs med dagens nättroll, men med slutsatsen att dåtidens hån var 'mycket värre'. Historikern Tocqueville citeras, som menar att revolutioner inte inträffar när något blir sämre, utan när det blir sämre efter att först ha blivit lite bättre, vilket kopplas till nutida händelser som pandemin och inflationen.

Tjänstefolket, ojämlikhet och resentiment🕓01:11:10 - 01:21:46

Diskussionen belyser det 'skuggsamhälle' av nyanlända och arbetskraftsinvandrare som lever under dåliga villkor i Sverige, och hur de kan liknas vid 'tjänstefolket' i det franska 1700-talet. Ett exempel med en städerska som misstänktes ha samarbetat med rånare på Östermalm, efter att ha blivit nedvärderad av sin arbetsgivare, används för att illustrera hur förnedring och utnyttjande kan leda till resentiment. Det kritiseras att många jobb inom gig-ekonomin, som Foodora, erbjuder så dåliga villkor att de inte tillåter människor att bygga upp ett värdigt liv. En röst beskriver sin obehagskänsla inför att möta dessa arbetare och sitt beslut att inte stödja företag som utnyttjar dem, även om det uppfattas som en känslomässig snarare än rationell reaktion. Det hävdas att den 'fdora liberalismen' bygger på låga löner och otrygga positioner, och att om dessa arbeten skulle erbjuda 'living wages', skulle medelklassen inte ha råd med tjänsterna. Därefter återkommer ämnet 'resentiment', beskrivet som en strukturell känsla av bitterhet och saknad, som sociala medier har förstärkt genom att skapa fler arenor för dess uttryck.

Avslutning och uppmaning till lyssnare🕓01:21:46 - 01:25:27

Programledaren Ivar Arpi avslutar programmet genom att tacka gästerna och uppmanar lyssnarna att prenumerera på Kvartal. Han informerar om att betalande prenumeranter får tillgång till exklusivt material och hela avsnitt. Lyssnares feedback via recensioner och e-post välkomnas. Därefter upprepas en uppmaning till icke-prenumeranter att testa Kvartal gratis under en månad för att få tillgång till hela programmet och övrigt innehåll. Detta presenteras som ett sätt att fortsätta stödja journalistiken och ta del av Ivar Arpis övriga material.