Tillbaka till senaste
Ska barn under 15 sättas i fängelse?
SvD Ledarredaktionen TV 5 feb. 2026 16:15

Ska barn under 15 sättas i fängelse?

Detta poddavsnitt diskuterar regeringens förslag om att sänka straffmyndighetsåldern till 13 år, med gäster från Kriminalvården och Socialstyrelsen som båda uttrycker stark kritik. De belyser risker med ökat återfall, olämpliga fängelsemiljöer för barn och vikten av samhällets ansvar istället för att lägga ansvaret på minderåriga. Avsnittet berör även praktiska utmaningar för Kriminalvården och Barnkonventionens principer.

Medverkande: Andreas Eriksson (programledare), Emma Ekstrand (gäst), Elin Fischer (gäst)

Introduktion och presentation av gäster

Programledaren Andreas Eriksson inleder avsnittet av Ledarredaktionen och introducerar ämnet om regeringens förslag att sänka straffmyndighetsåldern till 13 år. Han presenterar dagens gäster, Emma Ekstrand från Kriminalvården och Elin Fischer från Socialstyrelsen, vilka båda har avstyrkt förslaget.

Kriminalvårdens skäl mot fängelse för unga

Emma Ekstrand från Kriminalvården förklarar varför myndigheten motsätter sig fängelse för 13- och 14-åringar. Hon betonar att barn i den åldern är mitt i en mognads- och utvecklingsprocess, och att fängelsemiljön, som är anpassad för vuxna, inte är lämplig för dem. Kriminalvården klargör att deras invändning rör själva fängelsepåföljden för denna åldersgrupp, snarare än frågan om straffmyndighet i sig.

Socialstyrelsens argument mot förslaget

Elin Fischer från Socialstyrelsen instämmer att det handlar om mycket unga barn som inte gynnas av frihetsberövande. Socialstyrelsen avstyrker förslaget då det saknas vetenskapligt stöd för att det skulle minska brottslighet, snarare tvärtom att återfall ökar. Hon lyfter fram barns svårigheter att förstå konsekvenser och deras sårbarhet för utnyttjande av äldre kriminella, samt behovet av adekvat vård och stöd.

Negativa konsekvenser och syn på straffmyndighetsålder

Elin Fischer utvecklar de negativa konsekvenserna såsom olämpliga miljöer utan adekvat vård och skola, samt ökad återfallsrisk i brott. Emma Ekstrand delar oron för att Kriminalvården inte skulle kunna hjälpa barn till ett brottsfritt liv i en sådan miljö. Båda myndigheterna ifrågasätter också om 13-14-åringar ska anses kunna ta fullt ansvar för sina gärningar, då straffmyndighetsåldern har legat på 15 år under lång tid.

Expertmyndigheter och politiska beslut

Andreas Eriksson diskuterar motsättningen mellan Kriminalvårdens principiella invändningar och politikens roll i att bestämma lagar. Emma Ekstrand förklarar att myndigheten som expertinstans ska ge sin bästa bedömning, men i slutändan följa folkvalda politikers beslut. Hon belyser att Kriminalvården saknar erfarenhet av målgruppen 13-14 år, till skillnad från äldre ungdomar. Elin Fischer menar att fokus bör ligga på att skapa rätt förutsättningar inom befintliga system.

Kriminalvårdens brister och förberedelser

Emma Ekstrand beskriver Kriminalvårdens nuvarande brist på anpassning för 13-14-åringar, särskilt i häktesmiljön. Förberedelserna kräver lokalanpassning, barnrättsprövning och rekrytering av personal. Målet är att skilja unga från vuxna intagna, och de allra yngsta även från äldre ungdomar. Kriminalvården arbetar intensivt med att förbereda vissa häkten för att kunna ta emot denna nya åldersgrupp när lagen träder i kraft.

Barnkonventionens principer och internationell jämförelse

Elin Fischer lyfter fram Barnkonventionen, som en rättsligt bindande lag, och dess principer om barnets bästa, utveckling och hälsa, vilka hon anser inte harmonierar med förslaget. Hon påpekar att frihetsberövande av barn ska ske under kortast möjliga tid. Gästerna diskuterar också barns förmåga att förstå konsekvenser av allvarliga brott, där forskning visar på bristande mognad under tonåren. Internationalisering med lägre straffmyndighetsåldrar nämns.

Systemets legitimitet och barns utsatthet

Elin Fischer uttrycker oro för att straffrättssystemets legitimitet undermineras om omogna barn döms för brott. Hon betonar att barn ofta tvingas till kriminalitet av vuxna och att samhället bär ansvaret. Emma Ekstrand vittnar om att även 15-åringar i häkte känner sig ensamma och längtar efter föräldrar. De diskuterar skillnaden mellan behandlingsorienterade insatser (som LVU) och straffrättsliga påföljder, samt barns förmåga att särskilja dessa.

Erfarenheter från Danmark och återfallsfrågan

Elin Fischer hänvisar till Danmarks misslyckade försök med sänkt straffmyndighetsålder, vilket ledde till ökat återfall och sämre skolresultat. Emma Ekstrand erkänner att frihetsberövande i ung ålder kan ha långsiktigt negativa konsekvenser. Hon ser dock även en skyddande effekt av att isolera barn från kriminella miljöer och kontakter, men understryker att innehållet i fängelsetiden är avgörande för att minska återfall i brott.

Inkapacitering och skydd för samhället

Diskussionen fortsätter om inkapacitering, det vill säga att frihetsberöva brottslingar för att skydda samhället. Elin Fischer argumenterar att kriminella nätverk lätt ersätter borttagna barn och att fängelsestraff i sig ökar återfallsrisken. Hon menar att dagens SIS-system, trots brister, är mer lämpligt för barn. Frågan om hur man ska hantera barn som begår allvarliga brott och behovet av trygghet för andra barn i skolan behandlas också.

Ungdomsövervakning som alternativ påföljd

Andreas Eriksson efterlyser kompromisslösningar, och Emma Ekstrand lyfter fram ungdomsövervakning som en befintlig påföljd. Denna innebär samarbete mellan Kriminalvården och Socialtjänsten, med kontrollverktyg som fotboja och utegångsförbud, samt möjlighet till behandling. Hon nämner att en stor majoritet av Kriminalvårdens vuxna klienter inte återfaller i brott, och betonar vikten av att utforma innehållet i straffet för att möjliggöra rehabilitering.

Missförstånd i debatten och framtida fokus

Elin Fischer kritiserar utredningen för att inte ha övervägt andra påföljder för unga och anser att fokus förskjutits till att lägga ansvar på barn istället för samhället. Hon menar att debatten har en slagsida som bortser från vuxnas ansvar. Emma Ekstrand slår ett slag för Kriminalvårdens välutvecklade skolverksamhet och elevhälsa, som hon menar är en ofta förbisedd aspekt.

Avslutning av programmet

Programledaren Andreas Eriksson tackar Elin Fischer och Emma Ekstrand för diskussionen. Han konstaterar att regeringens förslag om sänkt straffmyndighetsålder snart blir verklighet och att framtiden får utvisa dess effekter. Eriksson uppmanar lyssnarna att kontakta redaktionen med tankar, synpunkter eller förslag på framtida ämnen.

Källinformation

AI-genererad 25 mars 2026 05:56
Modell:
gemini-2.5-flash (gemini)
Prompt:
SRT to Description (Gemini) v1.1