Sociala centren under attack

Medverkande: En av programledarna (programledare), Anna Gilmet (gäst)

Ämnen

• Introduktion av Anna och sociala center: Anna Gilmet presenterar sig som medlem i Allt åt alla och berättar om sin tid i Milano, vilket leder in på diskussionen om sociala center.
• Leoncavallos historia och betydelse: Samtalet går igenom Leoncavallos grundande 1975 som det första och äldsta sociala centret i Milano, dess roll i den autonoma rörelsen och dess funktioner som folkmatsal, förskola och medicinsk rådgivning.
• Morden på Fausto och Laio och 'Mammorna av Leoncavallo': Diskussion om mordet på två aktivister 1978 och hur detta ledde till bildandet av 'Mammorna av Leoncavallo', en legal organisation som senare blev motpart till staten vid vräkningen och nu krävs på skadestånd.
• Repression och subkulturell våg på 80-talet: Hur statlig repression under 80-talet tvingade sociala center att sluta sig och hur en subkulturell våg, inspirerad av punk och cyberpunk från Berlin och New York, uppstod inom rörelsen.
• Panterrörelsen och Leoncavallos första vräkning: Leoncavallos vräkning 1989 kopplas till födelsen av panterrörelsen och det förändrade politiska landskapet med Berlusconi och Lega Nord. Den andra stormningen 1994 ledde till stora kravaller och symbolen 'vita overallerna'.
• Splittring inom rörelsen och 'Carta di Milano': Diskussion om hur 'Carta di Milano' splittrade sociala centerrörelsen i två delar gällande strategin att förhandla med staten för legalitet kontra att förbli autonoma.
• Leoncavallos roll före den senaste vräkningen: Före den senaste vräkningen hade Leoncavallo blivit en viktig plats för kultur, matproduktion och stöd till utsatta, men dess roll som politiskt 'frontcenter' hade minskat i ett splittrat Milano.
• Den senaste vräkningen av Leoncavallo (2025): Detaljer kring vräkningen den 21 augusti 2025, som skedde under Melonis regering och nya säkerhetslagar. Vräkningen följdes av en stor demonstration, men den förvärderade motståndskraften var låg.
• Framtida strategier för sociala center: Samtalet berör diskussionen om 'spatsi autogestiti' (självstyrande platser), idén om 'improprietat' (allmänning) och möjligheten att bli nomadiska sociala center, efter att försöket att köpa Leoncavallo-huset misslyckats.
• Vräkningen av Askatasuna i Torino: En kort diskussion om vräkningen av ett annat politiskt viktigt socialt center, Askatasuna i Torino, känt för sin lokala förankring och militans mot höghastighetstågprojektet.
• Reflektion över sociala centerrörelsens nuvarande tillstånd: Anna reflekterar över rörelsens nuvarande svaghet, isolering och nostalgi, och ifrågasätter om det är dags att ändra strategi istället för att försöka återuppliva en förgången period.

Positioner

• Anna Gilmet (Sociala center i Milano har historiskt varit innovationscentrum för den autonoma vänstern.): Leoncavallo var det första och äldsta sociala centret, grundat 1975, och Milano var tidigt ute med proletära ungdomskretsar som organiserade sig kring bostäder och gemensamma lokaler.
• Anna Gilmet (Leoncavallos identitet formades starkt av mordet på två aktivister 1978 och bildandet av 'Mammorna av Leoncavallo'.): Mammorna blev den legala organisationen som förhandlade med staten, vilket nu resulterat i krav på skadestånd efter vräkningen.
• Anna Gilmet (Repressionen på 80-talet tvingade sociala center att sluta sig och ledde till en subkulturell våg.): Man kunde inte längre bedriva politik som tidigare, utan fokuserade mer på subkultur inspirerad av Berlin och New York.
• Anna Gilmet (Vräkningen av Leoncavallo 1989 sammanföll med panterrörelsens födelse och ett nytt politiskt landskap.): Den andra stormningen 1994 ledde till stora kravaller och 'vita overallerna' som symbol för en ny rörelse av immateriella kunskapsarbetare.
• Anna Gilmet ('Carta di Milano' splittrade sociala centerrörelsen gällande strategin att förhandla med staten för legalitet.): Vissa ville bryta spiralen av repression och söka parlamentariskt skydd, medan andra ville förbli autonoma.
• Anna Gilmet (Före den senaste vräkningen hade Leoncavallo utvecklats till en viktig plats för kultur, matproduktion och stöd för utsatta, men dess politiska roll som 'frontcenter' hade minskat.): I ett hyperprivatiserat Milano fyllde centret en funktion för kulturproduktion och erbjöd mat och hjälp till hemlösa/drogberoende. Den politiska mobiliseringen var mer splittrad.
• Anna Gilmet (Den senaste vräkningen av Leoncavallo i augusti 2025 var en medveten politisk handling av Melonis regering, underlättad av rörelsens försvagning.): Polisen agerade före utsatt datum under augusti när staden var tom, och Melonis regering hade infört nya säkerhetslagar mot olydnadsaktioner. Rörelsen var inte lika organiserad som förr.
• Anna Gilmet (Det finns en pågående diskussion om framtida strategier för sociala center, inklusive att bli 'nomadiska' eller att återta platser som inte varit del av rörelsen.): Försöket att köpa Leoncavallo-huset för 5 miljoner euro misslyckades, vilket tvingar fram en diskussion om återockupation eller nya former av organisering.
• Anna Gilmet (Den nuvarande sociala centerrörelsen i Italien är svagare och mer isolerad än tidigare, delvis på grund av nostalgi och en ovilja att anpassa strategin till det förändrade politiska landskapet.): Det finns en förhoppning om att vräkningarna kan leda till en ny form av organisering, men rörelsen har inte hittat sin roll i den nya konservativa hegemonin.
• En av programledarna (Sociala center har historiskt försökt motivera sin existens som en gemensam nyttighet för staden.): De skapar kultur, erbjuder undervisning, facklig rådgivning och tar hand om utsatta, vilket motsäger bilden av dem som parasitära.
• En av programledarna (Det politiska utrymmet för militant rörelse och ockupationer har minskat avsevärt i Italien.): Efterkrigstidens välfärdsstat erbjöd ett annat utrymme. Partier som tidigare skyddade centren har kollapsat eller kuvats, och Melonis regering driver en hård linje med lagar och ordning.

Slutsatser

• Sociala center i Milano, särskilt Leoncavallo, har en lång och komplex historia som innovationscentrum för den autonoma vänstern, men har genomgått betydande förändringar i sin politiska roll och organisering.
• Repression från staten och förändrade politiska landskap har tvingat sociala center att anpassa sina strategier, vilket lett till splittring mellan de som vill förhandla för legalitet och de som vill förbli autonoma.
• Den senaste vågen av vräkningar, under Melonis regering, har avslöjat en försvagad och mer isolerad social centerrörelse, som brottas med nostalgi och behovet av att hitta nya former för organisering och politisk relevans.
• Trots utmaningarna kvarstår diskussionen om hur sociala center kan fortsätta fylla en viktig social och kulturell funktion i en alltmer privatiserad stadsmiljö.