Tillbaka till senaste
Ons 6 maj 2026
Riks TV 6 maj 2026 19:00

Ons 6 maj 2026

Programmet "Sörman reagerar" diskuterar den växande politiska polariseringen mellan unga män och kvinnor i Sverige, där män dras mot höger på grund av frågor som kriminalitet och migration, medan kvinnor orienterar sig vänster med fokus på klimat och välfärd. Richard Sörman kritiserar mainstream-medias ensidiga bild och hävdar att kvinnor är starkare radikaliserade åt vänster och uppvisar ett mer uttalat "manshat".

Medverkande: Richard Sörman (Programledare), Katarina Gunnarsson (Reporter), Per Oleskog Tryggvasson (Opinionsexpert), Christoffer Thomasson (Politisk representant), Em Jonsson (Politisk representant), Sara (Intervjuad), Rebecca (Intervjuad), Anton (Intervjuad), Matilda Åkelund (Forskare), Hjalmar Strid (Opinionsexpert)

Unga män och kvinnors röster: En polarisering granskas

Richard Sörman introducerar programmet som kommer att analysera varför unga män röstar allt mer höger och unga kvinnor allt mer vänster. Han hänvisar till en reportageserie från Sveriges Radio P1, vars sista avsnitt ska kommenteras. Sörman lovar att ge både kommentarer, spekulationer och förklaringar till de ideologiska skillnaderna. Han antyder också att mainstream-media ofta fokuserar på "radikaliserade" män, men att nya studier visar att kvinnor kan vara mer radikaliserade, fast åt vänster.

Sociala medier och lokal kriminalitet som förklaringar

P1-reportaget inleds med Katarina Gunnarsson som presenterar ämnet. Sörman kritiserar reportagets tidiga fokus på algoritmer och sociala medier som en ytlig förklaring. Därefter intervjuas unga män i Upplands Väsby som kopplar sin högerorientering till upplevd otrygghet och kriminalitet i närområdet, vilket Sörman genast kopplar till invandring.

Ideologiska skillnader: Globalt ansvar kontra lokal trygghet

Sörman presenterar sin teori om att "kvinnliga värderingar" – som fokus på global fred, miljö och välfärd – nu har politiskt genomslag, till skillnad från för 50 år sedan. Han kontrasterar detta med unga mäns fokus på sin egen vardag och trygghet. Unga kvinnor i reportaget uttrycker oro för klimatet som en global fråga, medan Sörman menar att de projicerar en existentiell oro på klimatet, liknande religionens roll tidigare.

Kriminalitet, segregation och offerroller

Richard Sörman kommenterar att reportaget fokuserar på varför unga män blir Sverigedemokrater, snarare än varför unga kvinnor blir miljöpartister. Christoffer Thomasson från SD menar att hot och rån från invandrargäng driver unga män mot SD, vilket Sörman instämmer i och betonar mäns utsatthet. Em Jonsson från Miljöpartiet förklarar polariseringen med segregation, rasism och ekonomiska klyftor, vilket Sörman avfärdar som ett försök att frånta svenskar "offerskap" och urskulda invandrarkriminalitet.

Alternativmedia som motvikt till etablissemanget

Intervjuade ungdomar, bland annat Sara, Rebecca och Anton, talar om sociala mediers "filterbubblor" och hur algoritmer förstärker vissa åsikter, vilket Richard Sörman bekräftar. Han menar dock att etablerad media, skolan och public service ensidigt har stått på vänsterns sida. Sörman ser alternativmedia som Riks som ett viktigt verktyg för att erbjuda en motbild och ge unga män de förklaringar och det stöd de inte får från mainstream-samhället.

Kritik mot vänsterns språkkontroll och forskning

Sörman kritiserar forskaren Matilda Åkelunds fokus på "högerextremt språkbruk" som ett sätt att undvika att tala om verkliga samhällsproblem. Han, som själv är språkvetare, hävdar att vänsterns syn på språk som allting är pseudointellektuell och att verkligheten existerar oberoende av språket. Sörman ser vänstern som "språkpoliser" som vill kontrollera tankar och ord, bland annat genom att avfärda begrepp som "folkutbyte" som konspirationsteorier, trots dess relevans för demografiska förändringar.

Maskulin identitet och motståndet mot "woke"

Opinionsexperten Hjalmar Strid från Novus menar att unga män reagerar mot en "överdos av woké-idéer" och att ha blivit svartmålade som "toxiska". Sörman håller med och menar att denna motreaktion är naturlig när män framställs som ett problem. Han argumenterar att bristen på manliga förebilder i det svenska samhället driver unga män att söka sig till högerkonservativa influencers som Andrew Tate, vilka erbjuder en bild av manlighet och traditionella värderingar.

Kvinnors klimatångest och relationskonflikter

Hjalmar Strid och Sörman diskuterar att även unga kvinnor påverkas av algoritmer och filterbubblor, vilket kan leda till en alarmistisk syn på klimatet. Detta kan i sin tur leda till att unga kvinnor är ovilliga att skaffa barn, vilket skapar en stor ideologisk klyfta till unga män som inte delar samma klimatoro och vill bilda familj. Denna skillnad i livsavgörande beslut försvårar relationer mellan könen.

Starkare vänsterradikalisering och manshat bland kvinnor

Richard Sörman sammanfattar med hänvisning till en brittisk studie att unga kvinnor är mer politiskt radikaliserade åt vänster än unga män åt höger. Studien visar också att "manshatet" är starkare än "kvinnohatet" bland unga. Sörman tolkar kvinnors vrede som en frustration över att högerns nationalister förstör deras vision av ett "underbart humanitärt samhälle" med globalt ansvar och jämställdhet. Han avslutar med en uppmaning till de som tror på sunt förnuft och konservativa värderingar att fortsätta kämpa.

Källinformation

Utgivare:
YouTube
AI-genererad 6 maj 2026 21:11
Modell:
gemini-2.5-flash (gemini)
Prompt:
SRT to Description (Gemini) v1.1