Tillbaka till senaste
Suhonen möter Nicolas Lunabba
Katalys TV 8 feb. 2026 13:54

Suhonen möter Nicolas Lunabba

Daniel Suhonen intervjuar Nicolas Lunabba om hans nya bok, som kopplar den nutida politiken och den framväxande främlingsfientligheten till 90-talets rasism och våld. De diskuterar Lunabbas personliga uppväxt, familjens utmaningar och vikten av en inkluderande klasskamp som adresserar både ekonomisk ojämlikhet och strukturell rasism i Sverige, samt vikten av praktiskt samhällsarbete och att bygga gemenskap på gräsrotsnivå.

Medverkande: Daniel Suhonen (Programledare), Nicolas Lunabba (Gäst)

Nicolas Lunabbas nya bok och dess mottagande

Nicolas Lunabba diskuterar sin nya bok, dess korta format och hur den politiskt kritiska boken fått ett annorlunda mottagande jämfört med hans tidigare verk om sociala frågor, då den inte bjudits in i "de varma rummen". Han reflekterar över bokåret och Donald Trumps inverkan på uppmärksamheten.

Från basketspelare till författare

Daniel Suhonen ber Nicolas Lunabba berätta om sin bakgrund, från basketspelare och tränare till att starta organisationen "Hela Malmö" och skriva böcker som "Blir du ledsen om jag dör?". Lunabba beskriver sin uppväxt i miljonprogramsområdet Vikingavägen i Lund som starkt format honom.

Förlust, fattigdom och välfärdens brister

Nicolas berättar om sin mors yrkesbana och hennes tidiga bortgång när han var 19, vilket ledde till en kraschad ekonomi och en insikt om välfärdssamhällets brister. Daniel delar liknande erfarenheter av föräldrars bortgång och ekonomiska svårigheter, och de diskuterar hur klassamhället påverkar de mest intima sfärerna av livet och den dolda fattigdomen.

Faderskap, övergivenhet och ett försök till Harakiri

Nicolas berättar den omskakande historien om sin pappa som lämnade familjen när han var liten och senare försökte ta sitt liv genom harakiri i Spanien. Daniel beklagar och de reflekterar över trasiga fäders och samhällets påverkan, vilket Daniel menar borde bli en uppväxtroman.

Från skolskjutning till nationalistisk ideologi

Nicolas kopplar sin nya bok till Risbergska-skolskjutningen och förklarar hur den saknar en berättelse som kopplar dagens politik med 90-talet. Han analyserar Sverigedemokraternas långsiktiga politiska projekt och deras skifte från rasbiologi till kultur som "selling point" – en taktik från tidiga fascister för att bli rumsrena.

Rasismens påverkan på familjelivet

Nicolas beskriver hur Risbergska-händelsen påverkade hans döttrar, som konfronterades med mord och rasism. Han kritiserar politikens och mediernas tystnad efter dådet och hur hans bok utforskar det lilla familjelivet mot bakgrunden av stora samhällsfrågor. Händelsen tvingar familjen att hantera svåra existentiella frågor.

Glömt våld och den organiserade rasismen

Daniel drar paralleller till tidigare rasistiska dåd som Lasermannen och Peter Mangs, och lyfter fram hur samhället tycks glömma det högerextrema våldets omfattning och dödliga konsekvenser. Nicolas beskriver 90-talet som ett "nationellt trauma" för minoriteter och hur detta våld var en terror som sällan erkändes av myndigheter.

Kognitiv dissonans och det goda samhället

Nicolas diskuterar den kognitiva dissonansen för andragenerationens invandrare som bara har Sverige som hemland men känner sig alienerade. Han och hans sambo hanterar globala tragedier (Gaza, Sudan) genom att bejaka "det lilla livet" för att kunna agera. Daniel beskriver hur Katalys medvetet fokuserade på klassfrågor under "kulturkrigets decennium", då rasism fick stort mediautrymme medan ekonomisk orättvisa ignorerades.

Reinfeldts politik och Sverigedemokraternas framgång

Daniel förklarar hur Reinfeldts politik skapade en klassklyfta mellan "innanförskap" och "utanförskap", vilket splittrade arbetarklassen och banade väg för Sverigedemokraterna. Han pekar på hur SD:s retorik kunde skylla på invandrare för samhällsproblem och därmed fånga upp rädda väljare som drabbades av nedskärningar. Båda reflekterar över Sveriges historiska fattigdom och migration som en parallell till dagens situation.

En inkluderande klasskamp och vikten av gemenskap

Nicolas argumenterar för en aggressiv klasskamp som inkluderar alla utsatta grupper, särskilt muslimer och fattiga, och kritiserar vänsterns ensidiga fokus. Han ger exempel från "Hela Malmö" där gratis frukostar och en förstående attityd bröt ner barriärer mellan olika befolkningsgrupper, inklusive äldre svenskar och invandrare. Detta praktiska arbete skapade en stark gemenskap och visade hur man bekämpar orättvisor genom att möta människor där de är.

Källinformation

Utgivare:
YouTube
AI-genererad 17 mars 2026 14:43
Modell:
gemini-2.5-flash (gemini)
Prompt:
SRT to Description (Gemini) v1.1