Tillbaka till senaste
Svenska nyliberaler med väpnad gren
SvD Ledarredaktionen TV 18 feb. 2026 15:58

Svenska nyliberaler med väpnad gren

Programmet utforskar det svenska nyliberala partiets historia från 1867, dess unika struktur och "väpnade gren", samt hur dess radikala krav på demokrati, jämställdhet och rättssäkerhet har format svensk politik långt efter partiets upplösning. Anders Jonsson presenterar insikter från sin essä och lyfter fram viktiga gestalter och bestående idéer.

Medverkande: Mattias Svensson (Programledare), Anders Jonsson (Gäst)

Nyliberalismens ursprung och väpnade gren

Programmet inleds med en introduktion till nyliberalismens tidiga historia i Sverige, med fokus på dess uppkomst 1867 och kopplingen till en väpnad gren, vilket skriftställaren Anders Jonsson utforskar i sin essä. Han välkomnas som gäst för att diskutera detta.

Det nyliberala partiets nydanande karaktär

Anders Jonsson förklarar att det nyliberala partiet var unikt genom att vara det första partiet som både var en medlemsorganisation med lokalföreningar och ett riksdagsparti. De införde också partidisciplin med ett omfattande partiprogram som ledamöterna förväntades följa.

Den väpnade grenen och dess koppling till värnplikt

Diskussionen handlar om partiets väpnade gren, skarpskytterörelsen, som grundades 1860. Den motiverades av skepsis mot Ryssland och syftade till att ersätta indelningsverket med allmän värnplikt, samt att demonstrera att tusentals män kunde bära vapen som en del av demokratiseringen och kravet på allmän rösträtt.

August Blanche: En känd nyliberal ledare

Programmet fokuserar på August Blanche, en av Stockholms mest framstående författare, journalister och debattörer. Han var känd för sin retorik och sina tal, och blev en populär politiker som valdes in i borgarståndet.

Karl XII-statyn som ryskfientlig symbol

Mattias Svensson och Anders Jonsson diskuterar Karl XII-statyn i Kungsträdgården, initierad av polska flyktingar och August Blanche, som en manifestation mot Ryssland. Den fick stöd av europeiska frihetskämpar som Giuseppe Garibaldi och sågs då som en symbol för smånationers kamp mot stormakter.

Dramatisk invigning och Blanches död

Invigningen av Karl XII-statyn 1868 var dramatisk med kravaller då allmänheten hindrades från att se. August Blanche, upphetsad av händelsen, fick en hjärtattack på väg till invigningen och avled, vilket gjorde att han aldrig fick se den färdiga statyn.

Lars-Johan Hjärtas koppling till nyliberalismen

Lars-Johan Hjärta, grundare av Aftonbladet och en erfaren riksdagsman, stödde de nyliberalas krav och var medlem i deras medborgarförening i Stockholm. Trots att han delade deras radikala åsikter, anslöt han sig inte till riksdagspartiet för att behålla sin inflytelserika position.

Andra framstående nyliberaler och deras bidrag

Andra viktiga figurer i det nyliberala partiet inkluderade polarfararen Adolf Erik Nordenskjöld, som var flykting från Ryssland och ogillade dess styre. Adolf Hedin, som levde längst och var riksdagsman till 1905, skrev en kritisk stridsskrift mot svensk statsbyråkrati och förespråkade bland annat vidgad rösträtt och kvinnors rättigheter.

Nyliberalernas breda reformprogram och senare genomslag

Utöver politiska krav arbetade nyliberalerna med frågor som frihandel och näringsfrihet, vilka redan hade uppnåtts. Deras breda reformprogram inkluderade bland annat förbättrade villkor för småskalig brännvinstillverkning, ett krav som nyligen delvis förverkligats med gårdsförsäljning.

Böndernas roll och tidiga feminism

Många av de nyliberala bönderna var självlärda men hade breda perspektiv. En av dem, Svensen från Hultsved, var en av riksdagens första feminister och skrev en bok om kvinnornas rättigheter, vilket berömdes av bland annat Fredrika Bremer.

Kvinnors rättigheter: Partiets interna utmaningar

Trots partiets krav på full medborgerlig likställighet för kvinnor mötte de praktiska svårigheter. Emilie Flygare-Carlén, en av Sveriges mest lästa författare, fick en inbjudan men valdes inte in. Partiet fokuserade initialt på manlig rösträtt av taktiska skäl, även om Fredrik Borg senare motionerade om full rösträtt för kvinnor.

Reformer inom rättspolitiken

Nyliberalerna drev en humanare straffpolitik, inklusive avskaffandet av svåra kroppsstraff och husaga, samt stärkt rättssäkerhet. De förespråkade dagsböter anpassade till den dömdes ekonomi och den åtalades rätt till advokat, idéer som förverkligades långt senare. Anders Jonsson betonar liberalernas stolta historia inom rättspolitiken.

Nyliberalismen som "vänster" i sin samtid

I sin samtid uppfattades det nyliberala partiet som vänster och radikalt, då de var emot dåtidens auktoriteter och konservativa statsmakt och kyrka. Denna klassiska liberalism skiljer sig från senare socialliberalism, och deras kamp mot överheten ses som radikal i en positiv bemärkelse.

Partiets upplösning och orsakerna bakom

Det nyliberala partiet fick en kort historia på grund av inre spänningar mellan strävan efter partidisciplin och valsystemets personvalskretsar. Det fransk-tyska kriget 1870-1871 bidrog till splittring, då frågan om försvarsförstärkning delade partiet och ledde till att många landsbygdsliberaler sökte sig till Lantmannapartiet.

Nyliberala idéers bestående inflytande

Trots partiets upplösning levde den nyliberala agendan vidare genom individer som Adolf Hedin och Julius Mankell. Många av deras krav, som rösträttsfrågor, frihandel, avskaffande av adels privilegier och kyrkans inflytande över skolan, genomfördes senare, ända fram till moderna reformer som gårdsförsäljning.

Lärdomar för dagens samhälle

Anders Jonsson lyfter fram individens frihet och skepsis mot auktoriteter som de viktigaste lärdomarna från nyliberalerna. Att vara kritisk till myndigheters 'dumma beslut' och uppmuntra nytänkande och kreativitet är centrala principer att bära med sig idag.

Källinformation

AI-genererad 16 april 2026 08:10
Modell:
gemini-2.5-flash (gemini)
Prompt:
SRT to Description (Gemini) v1.1