Valdebatt om ekonomin

Medverkande: Tomas Nordenskiöld (programledare), Elisabeth Svantesson (gäst), Mikael Damberg (gäst), Hans Eklind (gäst), Lars Leijonborg (gäst), Oscar Sjöstedt (gäst), Ida Gabrielsson (gäst), Martin Ådahl (gäst), Janine Alm Ericson (gäst), Elisabeth Marmorstein (politisk kommentator), Max V Karlsson (politisk reporter), My Rohwedder (politisk kommentator)

Ämnen

• Inledning och Fagersta-dådet: Programledaren hälsar välkommen till valspecialen om ekonomi, men inleder med att uppmärksamma och diskutera attacken på en gymnasieskola i Fagersta.
• Skattepolitik: Partierna debatterar framtida skattenivåer, särskilt för höginkomsttagare, och hur skattesänkningar eller höjningar påverkar tillväxt, välfärd och hushållens ekonomi. Tidöpartiernas skattesänkningar under mandatperioden lyfts fram som bakgrund.
• Statsskulden och finansiering: Diskussion om statens växande underskott och hur partierna planerar att finansiera sina vallöften och ökade utgifter för försvar och välfärd, med fokus på lån och omprioriteringar.
• Långsiktig tillväxt och arbetslöshet: Partierna presenterar sina viktigaste åtgärder för att öka Sveriges ekonomiska tillväxt, skapa fler jobb och klättra i OECD:s välståndsliga, med fokus på utbildning, företagsklimat, infrastruktur och klimatomställning.
• Karensavdraget: Debatt om huruvida karensavdraget ska avskaffas eller behållas, och vilka konsekvenser det skulle få för arbetstagare och näringslivet, särskilt för kontaktyrken.
• Analys av debatten och politiska läget: Tre politiska experter analyserar debatten, valrörelsens ton efter Fagersta-dådet, partiernas strategier kring ekonomiska löften och Jimmie Åkessons utspel om stödröster till Liberalerna.

Positioner

• Lars Leijonborg (Vill sänka skatten för höginkomsttagare): Liberalerna vill på sikt halvera den statliga inkomstskatten för att stimulera människor att arbeta, ta mer ansvarsfulla jobb, välja krävande utbildningar och våga ta risker eller starta eget. Historiskt har detta ökat skatteintäkterna och byggt ut välfärden.
• Ida Gabrielsson (Vill höja skatter, särskilt för höginkomsttagare): Vänsterpartiet anser att politik handlar om prioriteringar och att idén om att sänka skatter för de rika förbättrar samhället inte har fungerat. Pengarna från höjda skatter borde istället gå till höjda barnbidrag, pensionärer, sjuka och arbetslösa, vilket är bättre i en lågkonjunktur.
• Martin Ådahl (Vill behålla skatten för höginkomsttagare som idag men sänka andra skatter): Centerpartiet vill sänka skatterna mest av alla för att få tillbaka jobben och minska arbetslösheten. De föreslår att ta bort skatten på de tio första anställda för att små företag ska kunna anställa fler.
• Janine Alm Ericson (Vill se stora investeringar i klimatomställningen): Miljöpartiet menar att Tidöregeringens skattesänkarpolitik för rika inte har gett utlovat resultat med rekordhög arbetslöshet. De vill se stora investeringar i klimatomställningen för att skapa fler gröna jobb och få fart på Sverige.
• Mikael Damberg (Vill höja skatten för banker och höginkomsttagare): Socialdemokraterna vill höja skatten för banker och för alla som tjänar mer än 67 000 kronor i månaden. De menar att det är ett ansvar att göra avvägningar och att statsministern inte ska få en skattesänkning på 15 000 kr/månad när barnbidrag inte höjs och medicin/tandvård blir dyrare.
• Elisabeth Svantesson (Vill sänka skatter på inkomster och för företag): Moderaterna går till val på sänkta skatter för att ansträngning ska löna sig. De menar att ekonomin ljusnar, tillväxten har tagit fart och fler jobbar. Höjda skatter och bistånd skulle hindra svensk ekonomi från att växa framåt.
• Oscar Sjöstedt (Vill sänka skatterna och reformera tandvården): Sverigedemokraterna anser att hälften kvar i skatt är rimligt och att real disponibel inkomst är den högsta någonsin. De har sänkt bränsleskatt, elskatt och halverat matmomsen. Finansiering kan ske genom att sänka biståndsramen och skära ner ineffektiva anslag.
• Hans Eklind (Prioriterar välfärden först, inte halvering av statlig inkomstskatt): Kristdemokraterna menar att välfärden ska komma först och att skatteintäkterna finansierar välfärden. De förespråkar att baka en större kaka (öka tillväxten) för att säkra välfärden, snarare än att höja skatter.
• Lars Leijonborg (Ser anledning till oro för växande underskott men försvarar lån i lågkonjunktur): Det finansiella ramverket tillåter lån i lågkonjunktur. Trots växande underskott har Sverige en internationellt låg statsskuld och lån behövs för försvarsutbyggnaden. Dock måste det som lånas betalas tillbaka.
• Mikael Damberg (Anser att regeringen prioriterar fel med statens finanser): Det finns slöseri att ta ut i budgeten som kan användas för att anställa fler i sjukvården och lärare i lågstadier. Han varnar för att utvecklingen med stora underskott inte är långsiktigt hållbar.
• Elisabeth Svantesson (Försvarar statens lån med hänvisning till Ukraina och hushållsstöd): Hälften av underskottet går till Ukraina och försvaret, den andra delen till att stötta hushållen i lågkonjunktur. Hon betonar att alla permanenta utgifter måste finansieras permanent och att regeringen har omprioriterat 50 miljarder.
• Ida Gabrielsson (Kallar målet om budget i balans för en 'tvångströja'): Vänsterpartiet menar att man borde ha ett investeringsmål i järnvägen för fler jobb. Hon kritiserar att regeringen lånar till försvaret men inte var med på att finansiera det på annat sätt. Hon anser att det inte blir någon kris med statsskuld men att det är viktigt att betala löpande kostnader.
• Martin Ådahl (Vill satsa massivt på utbildning och klimatledande industrier för tillväxt): Tillväxt och jobb skapar skatteintäkter. Centerpartiet vill satsa massivt på utbildning och vidareutbildning, samt låta klimatledande industrier och företag växa genom att svenskar har möjlighet att byta till deras produkter.
• Hans Eklind (Vill investera i infrastruktur och röja hinder för företag): Kristdemokraterna vill använda Sveriges starka finanser för att investera i vägar och järnvägar, vilket ökar Sveriges konkurrensförmåga. Staten ska möta företag som vill växa genom att röja hinder och erbjuda snabba ledprocesser.
• Janine Alm Ericson (Vill se stora investeringar i klimatomställningen för fler gröna jobb): Miljöpartiet menar att Tidöregeringens skattesänkarpolitik för rika inte har gett resultat med rekordhög arbetslöshet. De vill se stora investeringar i klimatomställningen för att skapa fler gröna jobb.
• Oscar Sjöstedt (Avfärdar gröna näringar som enda lösningen för välstånd): Sverigedemokraterna menar att ekonomin redan har vänt uppåt och att höga och volatila elpriser tar tid att fixa. De anser inte att gröna näringar är den enda vägen för Sverige att klättra i välståndsligan.
• Elisabeth Svantesson (Vill stärka arbetslinjen och bevara företagsklimatet för tillväxt): Moderaterna vill sjösätta en stor bidragsreform, stärka arbetslinjen och bevara det fantastiska företagsklimatet. De menar att detta, tillsammans med stora investeringar och kärnkraftsbygge, kommer att ge ännu mer tillväxt framöver.
• Mikael Damberg (Vill ha en energiöverenskommelse för långsiktighet och jobb): Socialdemokraterna vill inbjuda till en energiöverenskommelse för att skapa långsiktighet och fler jobb, då energipriserna har drivit investeringar till Sverige. De betonar vikten av att ligga långt fram i utvecklingen, forskning och innovation.
• Lars Leijonborg (Betonar vikten av forskning och innovation inom AI): Liberalerna anser att forskningsracet inom AI mellan Kina och USA är en ödesfråga för hela Europa, där Europa knappt är ur startblocken. Det är farligt att Kina och USA dominerar så mycket.
• Hans Eklind (Vill behålla karensavdraget men kan tänka sig att se över vissa yrkesgrupper): Kristdemokraterna menar att ett avskaffande av karensavdraget skulle vältrar över kostnaderna på företagen. De ser skillnad på yrkesgrupper, där en programmerare kan jobba hemifrån medan en lärare inte kan det.
• Mikael Damberg (Vill avskaffa karensavdraget och ge 80% ersättning): Socialdemokraterna menar att undersköterskan, polisen och busschauffören tar kostnaderna för karensavdraget. De föreslår 80% ersättning för att de som måste göra jobbet på jobbet inte ska straffas.
• Elisabeth Svantesson (Vill behålla karensavdraget): Moderaterna menar att många av förslagen om att avskaffa karensavdraget kostar pengar och att vanliga människor kommer att få betala. Detta skulle leda till dämpad tillväxt och att människor får mindre pengar i långa loppet.
• Oscar Sjöstedt (Ser positivt på att avskaffa karensavdraget för kontaktyrken): Sverigedemokraterna anser att det är ett bra förslag för kontaktyrken, som undersköterskor eller de som jobbar med sjuka och gamla, som inte får vara på jobbet även om de bara är lite krassliga i halsen.
• Ida Gabrielsson (Kritiserar att det finns pengar för rika men inte för arbetstagare gällande karensavdraget): Vänsterpartiet menar att det alltid finns pengar när det handlar om de rika och välbeställda, men när det kommer till busschauffören, undersköterskan och de som måste vara på jobbet, då är det alldeles för dyrt att avskaffa karensavdraget.

Slutsatser

• Partierna har fundamentalt olika syn på skattepolitik: högersidan vill sänka skatter för att stimulera tillväxt och arbete, medan vänstersidan vill höja skatter för höginkomsttagare och banker för att finansiera välfärd och sociala reformer.
• Trots att ekonomin uppges ljusna och statsskulden är internationellt låg, råder oenighet om finansieringen av vallöften och ökade utgifter för försvar och välfärd, med anklagelser om slapphänt finanspolitik från båda blocken.
• Långsiktig tillväxt och sysselsättning är centrala frågor, där lösningarna sträcker sig från massiva investeringar i utbildning och infrastruktur till klimatomställning och ett starkt företagsklimat.
• Frågan om karensavdraget belyser en klyfta mellan partierna, där vänstersidan vill avskaffa det för att stötta arbetstagare i kontaktyrken, medan högersidan oroar sig för kostnader för företag och ökad sjukfrånvaro.