Valdebatt om klimatet

Medverkande: Tomas Nordenskiöld (programledare), Jessica Rosencrantz (EU-minister (M)), Peter Kullgren (landsbygdminister (KD)), Romina Pourmokhtari (klimatminister (L)), Martin Kinnunen (talesperson (SD)), Åsa Westlund (talesperson (S)), Jonas Sjöstedt (EU-parlamentariker (V)), Rickard Nordin (talesperson (C)), Amanda Lind (språkrör (MP))

Ämnen

• Klimatförändringarnas allvar och Sveriges roll: Partierna inledde med att ge sin syn på hur allvarligt klimathotet är och hur Sverige bör agera i klimatpolitiken. Åsikterna varierade från att läget är mycket allvarligt och kräver kraftfulla åtgärder till att Sverige redan är bäst i klassen och inte behöver höja ambitionerna ytterligare.
• Bränslepriser och utsläpp från trafiken: Debatten handlade om reduktionsplikten, drivmedelsskatter och hur man ska minska utsläppen från transportsektorn. Regeringspartierna försvarade sänkta bränslepriser med hänvisning till hushållens ekonomi, medan oppositionen kritiserade att detta ökat fossilberoendet och utsläppen.
• Kollektivtrafik och elbilar: Diskussionen fortsatte med fokus på kollektivtrafikens roll och utbyggnaden av laddinfrastruktur för elbilar. Partierna presenterade olika förslag för att göra kollektivtrafiken billigare och mer tillgänglig, samt för att främja elbilsförsäljningen.
• Kärnkraftens roll i energiomställningen: En stor del av samtalet ägnades åt kärnkraftens betydelse för den gröna omställningen. Regeringspartierna framhöll kärnkraft som en nödvändig lösning för att möta framtida elbehov, medan oppositionen argumenterade för att förnybara energikällor är snabbare och billigare.
• Sveriges globala klimatledarskap och EU-samarbete: Partierna diskuterade Sveriges ambitioner inom EU och dess roll i det globala klimatarbetet. Frågan om Sverige ska gå före med mer ambitiösa klimatmål än övriga EU var en central skiljelinje.
• Köttkonsumtion och livsmedelsproduktion: En kortare debatt uppstod kring köttkonsumtionens påverkan på klimatet, med fokus på servering av kött i skolan och vikten av svensk livsmedelsproduktion.
• Konsumtion och importutsläpp: Slutligen diskuterades svenskarnas konsumtionsmönster och utsläpp från importerade varor, samt förslag om klimattullar och regleringar för att främja hållbar konsumtion.
• Analys av debatten och det politiska läget: Politiska kommentatorer analyserade debattens dynamik, särskilt kring bränsleprisfrågan, och det aktuella opinionsläget inför valet.

Positioner

• Romina Pourmokhtari (Allvarligt läge, fokus på elektrifiering och kärnkraft.): Klimatförändringarna är allvarliga. Liberalerna vill fokusera på elektrifiering av transportsektorn och utbyggnad av kärnkraft.
• Amanda Lind (Allvarligt läge, kräver kraftfull klimatpolitik och ledarskap från regeringen.): Läget är allvarligt, men det positiva är att svenska folket vill ha en kraftfull klimatpolitik. Regeringen måste visa ledarskap.
• Martin Kinnunen (Svårt att säga hur allvarligt, men hoppfullt då IPCC:s scenarion ser bättre ut.): Det ser bättre ut än för tio år sedan i IPCC:s scenarion, vilket ger anledning till hopp.
• Jonas Sjöstedt (Allvarligt läge, kräver politik som minskar utsläpp från stora utsläppare och satsar på kollektivtrafik.): Läget är allvarligt, med Vänsterpartiet i regering skulle de stora utsläpparna tvingas minska sina utsläpp, bland annat genom billig kollektivtrafik och välfungerande järnväg.
• Peter Kullgren (Många bryr sig om klimatet, men fokus bör vara på globala lösningar, inte bara Sverige.): Många bryr sig om klimatet, men diskussionen om lösningar blir snuttifierande och handlar bara om Sverige, som redan är bäst i klassen. Fler länder måste engageras.
• Rickard Nordin (Sverige kan absolut påverka genom att gå före och inspirera andra.): Sverige kan gå före, sänka utsläppen och öka tillväxten genom grön el och gröna näringar. Det saknas bara politisk vilja.
• Åsa Westlund (Regeringen har svikit klimatlöften, ökat utsläppen och hotar jobb.): Det är allvarligt att regeringspartierna har svikit sitt löfte till svenska folket, låtit SD bestämma och ökat Sveriges utsläpp, vilket hotar både klimatet och jobben.
• Jessica Rosencrantz (Klimatförändringarna är allvarliga, Sverige har låga utsläpp och Moderaterna vill bygga ut kärnkraft utan att belasta familjerna.): Klimatförändringarna är mycket allvarliga. Sverige har bland de lägsta utsläppen per person i EU. Moderaterna vill bygga ut kärnkraften och sänka utsläppen utan att skicka notan till familjerna.
• Romina Pourmokhtari (Klimatpolitik ska inte förbjuda och fördyra, utan underlätta omställning.): Höga bränslepriser orsakades av inflationskrisen. Liberalerna vill inte tillbaka till höga bensinpriser och reduktionsplikt. Klimatpolitik bör inkludera slopad skatt på laddning och elbilspremie till glesbygden.
• Amanda Lind (Regeringen har ökat fossilberoendet och dragit tillbaka styrmedel för omställning.): Regeringen har under mandatperioden ökat svenska folkets beroende av fossila bränslen och dragit bort styrmedel för omställningen, trots att fossila bränslen ökat mest.
• Jessica Rosencrantz (Sänka utsläppen utan att belasta familjerna ekonomiskt.): Moderaterna vill sänka utsläppen men inte skicka notan till hårt arbetande familjer. De riktar en elbilspremie till glesbygden och menar att utsläppen 2026 kommer att vara lägre än vid tillträdet. Att höja bränslepriserna är orimligt.
• Jonas Sjöstedt (Regeringen luras med tillfälliga sänkningar, behöver ge människor alternativ som elbilar och kollektivtrafik.): Regeringens sänkning av bensinpriset är tillfällig och sker med lånade pengar. Efter valet är den slut. Man måste ge människor alternativ som att göra det förmånligt med elbil, solpaneler och ett Sverigekort i kollektivtrafiken.
• Martin Kinnunen (Låga bränslepriser är positivt, utsläppsökningen beror på att biodrivmedel konsumeras i andra länder.): Ser inga skäl till dramatiska åtgärder gällande bränslepriser; låga priser är positivt. Människor kör bil för att de behöver, inte för att priserna sänks. Utsläppsökningen beror på att biodrivmedel konsumeras i andra länder.
• Åsa Westlund (S kan minska utsläppen och trygga jobb/ekonomi, regeringen klamrar sig fast vid gammal teknik.): Reallöneökningarna har varit sämst i Europa, vilket gjorde det rätt att sänka skatterna under krisen. Socialdemokraterna kan minska utsläppen på ett sätt som tryggar jobb och hushållens ekonomi. Regeringen klamrar sig fast vid gammal teknik istället för att stödja nya tekniker från svenska lastbilsföretag.
• Rickard Nordin (Sverige halkar efter i elbilsförsäljning, behöver sänka skatter på förnybara drivmedel och el.): Sverige ligger efter grannländer i elbilsförsäljning. Laddstolpar står tomma. Man måste sänka skatten på förnybara drivmedel och el för att göra det mer lönsamt att tanka elbilen hemma.
• Jessica Rosencrantz (Vill ta bort förmånsbeskattning på kollektivtrafik och satsa på järnvägsräls.): Moderaterna vill ta bort förmånsbeskattningen på kollektivtrafik och satsa på underhåll av järnvägen.
• Jonas Sjöstedt (Regeringen tackade nej till EU-pengar för järnväg, vill ha permanent billig kollektivtrafik.): Regeringen tackade nej till EU-pengar för nya stambanor. Vänsterpartiet vill ha en permanent lösning med billig kollektivtrafik, ett 'Sverigekort' för 450 kronor i månaden, för att öka resandet och minska utsläppen.
• Martin Kinnunen (Kollektivtrafik är en regionfråga, staten ska inte lova massor av pengar.): Kollektivtrafik är främst en fråga för regionerna, och staten ska inte lova massor av pengar. Att flytta pengar från landsbygden till storstaden är inte effektivt för att minska utsläppen.
• Romina Pourmokhtari (Vill slopa skatt på laddning, höja milersättningen för elbilar och avskaffa förmånsbeskattning på busskort.): Liberalerna vill slopa skatten på laddning, höja milersättningen för elbilar och avskaffa förmånsbeskattning på busskort. De har lagt grunden för laddinfrastruktur och vill bygga ut den för att hjälpa företag att övergå till eldrivna fordon.
• Rickard Nordin (Kärnkraft är ingen magisk lösning, för dyr och långsam. Fokus på sol, vind, vatten och biokraft.): Kärnkraft är ingen magisk lösning, hundratals miljarder i subventioner skulle leda till dyrare elpriser. Pengarna hade räckt till två miljoner elbilar. Sol, vind, vatten och biokraft kan ge dubbelt så mycket energi till halva kostnaden.
• Åsa Westlund (Kärnkraft är en lösning men inte för här och nu. Behöver energiöverenskommelse över blockgränsen.): Kärnkraft är en lösning men hjälper inte här och nu. Tidöpartiernas energi- och klimatpolitik saknar lösningar för omedelbar elektrifiering. Socialdemokraterna vill ha en energiöverenskommelse över blockgränsen.
• Amanda Lind (Kärnkraft är inte lösningen, förnybar el kan lösa industrins behov smartare.): Kärnkraft är inte lösningen. Förnybar el som behövs för industrin kan lösas med andra metoder som lagringsenergi och smartare matchning, snarare än kärnkraftsplaner.
• Romina Pourmokhtari (Kärnkraft är nödvändigt för att nå Parisavtalet, forskning och andra länder stöder det.): Kostnader för reservkraft och flexibel efterfrågan kan inte trollas bort. FN:s klimatpanel säger att Parisavtalet inte kan nås utan kärnkraft. Finska kollegor har ändrat sig. MP är inte ett klimatparti om de inte vill ha kärnkraft.
• Jessica Rosencrantz (Ren el behövs för omställningen, kärnkraft är en del av lösningen.): Om fler ska ställa om till elbilar behövs ren el. Kärnkraft är en viktig del av lösningen för att få fram tillräckligt med ren el.
• Peter Kullgren (Sverige är redan bäst, högre mål driver ner ekonomin och företag ut ur landet.): Sverige är redan bäst. Högre ställda mål trycker ner vanliga människors ekonomi, driver företag ur landet och sätter press på jordbruket, vilket leder till import av livsmedel. Bättre än bäst kommer med en för hög nota.
• Rickard Nordin (Att gå före är en vinst för Sverige, skapar jobb och ökar säkerheten.): Att Sverige går före och når klimatneutralitet tio år före EU är en vinst för Sverige, en investering i framtida jobb och säkerhet. Det är dyrt att inte göra omställningen.
• Martin Kinnunen (Sverige är redan världselit, fokus bör ligga på brottsbekämpning, vård och skola.): Sverige är redan bäst i världen när det gäller klimatpolitik. Fokus bör ligga på andra områden som brottsbekämpning, vård och skola.
• Åsa Westlund (Sverige ska ligga i framkant, men regeringen har försvagat ledarskapet och skadar industrin.): Sverige ska ligga i framkant, men regeringen har försvagat Sveriges klimatledarskap i EU genom att öka inhemska utsläpp. Industrin vill ha ambitiösare klimatpolitik och ser att de går miste om investeringar på grund av regeringens politik.
• Romina Pourmokhtari (Samarbete med andra länder för att minska regelbördan, Europa måste stå starkt mot Kina.): Liberalerna vill kroka arm med andra länder för att minska regelbördan. Europa har ett problem med Kina som äter upp marknaden. Europeiska företag kan inte lägga ner för att vi ska importera från Kina.
• Jonas Sjöstedt (Sverige har tappat sin roll som pådrivare och klarar inte klimatmålen.): Ingen pratar om Sverige längre som en pådrivare. Sverige klarar inte klimatmålen, vilket minskar det internationella inflytandet.
• Jessica Rosencrantz (Sverige är ett föredöme i klimatarbetet och driver Europa framåt.): Sverige är ett föredöme i klimatarbetet och driver Europa framåt för en ambitiös klimatpolitik. Andra länder är nyfikna på Sveriges planer. Att vara emot kärnkraft är 'greenwashing' och farligt för svenskt klimatarbete.
• Amanda Lind (Regeringen förskönar situationen och tar inte sin roll, innovation krävs.): Regeringen använder kärnkraft som en 'snuttefilt' och förskönar situationen. Sveriges utsläpp nu har inget att göra med den nuvarande regeringen. Regeringen visar svagt ledarskap och innovation krävs.
• Peter Kullgren (Mer kött i skolan, kor är inte problemet, fokus på tullar mot kol.): Kor har funnits längre än klimatproblemen. Problemet är att man inte fått med sig andra stora utsläppare. Lösningen är rejäla tullar på kol utifrån energimixen, inte att rycka köttbullarna från skolbarnen.
• Martin Kinnunen (Skolor ska erbjuda både kött och vegetariskt, öka svensk matproduktion.): Skolor bör erbjuda både en kötträtt och en vegetarisk, som förr. Ungarna ska få äta vad de vill. Fokus bör ligga på att öka svensk matproduktion.
• Amanda Lind (Behöver mer växtbaserat och mat med svensk djurskyddsstandard.): Vi behöver restaurera skogar, men också mer växtbaserat och mat som lever upp till svensk djurskyddsstandard.
• Åsa Westlund (Minska utsläppen, tuffare klimatpolitik, inte gynna företag som släpar efter.): Man måste minska utsläppen med tuffare klimatpolitik och inte gynna företag som släpar efter, utan de som är i framkant.
• Rickard Nordin (Konsumera mer andrahand, tullar på billiga paket från Kina och förbjuda gifter.): Man bör konsumera mer andrahand. Centerpartiet vill införa tullar på billiga paket från Kina och förbjuda gifter i importerade varor.
• Jonas Sjöstedt (Regeringen motarbetar klimatkrav och skärpta tullar, driver inkonsekvent politik.): Regeringen har lagt förslag om konsumtion i byrålådan och motarbetat både klimatkrav och skärpta tullar i EU. Detta är inkonsekvent politik.
• Jessica Rosencrantz (Skapa förutsättningar för hållbara val, mer fossilfri produktion, inte chockhöja priser.): Det viktigaste är att skapa förutsättningar för hållbara val, som mer produktion med fossilfri el och laddmöjligheter för elbilar. Man kan inte chockhöja priser på bensin och diesel.
• Åsa Westlund (Problemet är orättvis konsumtion av superrika, klimattullar motarbetas av regeringspartierna.): Problemet är orättvis konsumtion där superrika konsumerar supermycket. Regeringspartierna motarbetar förslag om klimattullar i EU-parlamentet och saboterar EU:s miljöarbete.
• Romina Pourmokhtari (Vill ha de bästa företagen i Europa med rätt förutsättningar, inte drunkna i regelverk.): Liberalerna vill att Europa ska få fram de bästa företagen, men då måste de ha rätt förutsättningar, inte drunkna i regelverk som Jonas Sjöstedt föreslår.

Slutsatser

• Partierna är överens om att elektrifiering är en viktig del av klimatomställningen, men oeniga om hur den ska finansieras och genomföras.
• En central skiljelinje går mellan partier som vill använda högre bränslepriser och skatter som styrmedel för att minska utsläpp från trafiken, och de som vill sänka priser och erbjuda incitament för elbilar och kollektivtrafik utan att belasta hushållen.
• Kärnkraftens roll i framtida energiförsörjning är en starkt polariserande fråga, där vissa ser den som en nödvändig lösning för att möta klimatmålen medan andra förespråkar förnybara energikällor som snabbare och billigare alternativ.
• Sveriges roll som klimatledare ifrågasätts, där oppositionen menar att regeringen har försvagat landets inflytande genom att inte nå egna klimatmål, medan regeringspartierna hävdar att Sverige redan är bäst i klassen och att för höga ambitioner skadar ekonomin.