Tis 26 maj 2026 19:30

Medverkande: Joakim Paasikivi (militärexpert), Per Wallin (Krigshistoriepodden), Maria Lapenkova (reporter)

Inledning: Krigets slut och övertaget🕓00:00:00 - 00:01:09

Programmet inleds med att konstatera att Putin nyligen uttryckt tro om krigets slut, vilket följdes av intensiva attacker. Frågan ställs om kriget närmar sig sitt slut och vem som har övertaget.

Vem är mest pressad: Putin eller Zelenskyj?🕓00:01:09 - 00:02:49

Experter i studion diskuterar vem av Putin och Zelenskyj som är mest pressad efter den senaste tidens storskaliga attacker. Det framhålls att Putin är pressad på grund av yttre beroenden och bristande framgångar på slagfältet. Ukraina sägs ha ett visst momentum på slagfältet, även om terrängvinster är små och osäkerheten om behärskad terräng är stor.

Putins säkerhet och propaganda🕓00:02:49 - 00:06:12

Det framkommer att Putin upplever en ökad oro för sin säkerhet, vilket bekräftas av underrättelserapporter och utökade luftvärnssystem kring hans residens. Som en reaktion på läckta rapporter och för att motverka bilden av en isolerad ledare, visas Putin i rysk TV köra bil och interagera med en tidigare lärare, som en del av en strategisk propaganda.

Drönarkriget och ryska civilas reaktioner🕓00:06:12 - 00:09:07

Diskussionen övergår till drönarkriget, med luftangrepp från båda sidor. Ryska civila i Moskva uttrycker ilska och rädsla efter attacker, då de känner att luftförsvaret är otillräckligt och att kriget har kommit närmare. Det förklaras att civila förluster i Moskva troligen är olyckshändelser relaterade till nedskjutna drönare eller luftvärnsrobotar, med militära mål i fokus.

Ukrainas drönarstrategi och🕓00:09:07 - 00:13:26

Ukrainas drönarstrategi beskrivs som mycket stark, med en omfattande intern ekonomi för att köpa och utveckla drönare. Ukrainas nya försvarsminister, med bakgrund inom tech-branschen, har satt upp ett mål att döda 50 000 ryska soldater per månad, vilket diskuteras i relation till riskerna med att förväxla taktiska och strategiska mål. Denna metod ses som taktiskt framgångsrik för att hindra Ryssland från att samla stora förband och göra genombrott.

Gamification av krig och belöning av framgång🕓00:13:26 - 00:16:50

Det ukrainska systemet med 'gamification' presenteras, där förband får poäng för att förstöra rysk utrustning eller döda soldater. Poängen kan sedan användas för att köpa ny utrustning, vilket belönar framgångsrika förband. Systemet ses som en nödlösning för att bryta ett nödläge och skiljer sig från Rysslands centraliserade och stela militära system, som genererar många klagomål från ryska soldater.

Rysslands nackdelar och Ukrainas flexibilitet🕓00:16:50 - 00:19:34

Rysslands stora fördel är dess industriella skalbarhet, särskilt inom drönartillverkning, men nackdelen är en stor centraliseringsiver. Det bedöms att Rysslands nackdelar överväger dess fördelar. Ukraina beskrivs som flexibelt och anpassningsbart, medan Ryssland är som en gammal sovjetkloss som håller fast vid föråldrade metoder, såsom tillverkning av stridsvagnar trots att drönare är mer relevanta i det nuvarande kriget.

Ukrainska desertörer och moralens betydelse🕓00:19:34 - 00:23:04

Trots Ukrainas framgångar har landet problem med att två miljoner ukrainare vägrar krigstjänstgöring, och antalet desertörer ökade dramatiskt förra året. Det förklaras att desertion ofta är kopplat till dåliga chefer och ovilja att dö i onödan, snarare än bristande vilja att försvara landet. Historiska jämförelser med desertion under andra världskriget görs för att sätta situationen i perspektiv. Det understryks att Ukrainas tydliga mål att skydda sitt land skiljer sig från ryska soldaters motiv, som främst är ekonomiska.

Är kriget nära sitt slut?🕓00:23:04 - 00:27:56

Experterna diskuterar om kriget närmar sig sitt slut och om vem som har övertaget. Det spekuleras i att konturerna av ett slut anas, men att tidshorisonten är oviss och beroende av faktorer bortom frontlinjerna, såsom industriell ekonomi och internationellt stöd. Relationerna mellan Ryssland och Kina lyfts fram som en viktig del av ekvationen. En vapenvila ses som en möjlig inledning till förhandlingar, men det understryks att antalet stupade ryssar inte har tvingat fram ett slut på kriget, vilket indikerar att andra regler gäller. Krigets konsekvenser för globala aktörer som Kina och Taiwan betonas.